1515
Annons

Jan Björklund och Mats Persson: Nordeas flytt visar att Sverige behöver euron

DEBATT. Nordens största bank, Nordea, vill vara en del av EU:s bankunion. Därför fattar Nordeas årsstämma nu på torsdag med all säkerhet beslut om att flytta sitt huvudkontor från Stockholm till Helsingfors. Nu får Sverige betala priset för att inte vara fullvärdig medlem i EU-samarbetet. Vi vill att Sverige ansluter sig till bankunionen och inför euron senast år 2022, skriver Jan Björklund och Mats Persson.

Detta ställer Sverige inför ett vägval: antingen så följer vi Macron och Merkel eller så går vi med populisterna och nationalisterna, skriver Jan Björklund och Mats Persson.
Detta ställer Sverige inför ett vägval: antingen så följer vi Macron och Merkel eller så går vi med populisterna och nationalisterna, skriver Jan Björklund och Mats Persson.Foto:Jonas Ekströmer/TT

Frågan om Nordea NDA SE -1,23% Dagens utveckling s flytt av huvudkontoret från Sverige visar på ett tydligt sätt att den ekonomiska politiken spelar roll. Näringslivet eftersträvar stabila spelregler och förutsägbarhet. De senaste åren har präglats av den direkta motsatsen. Den rödgröna regeringen föreslog först att den ville införa en bankskatt genom högre arbetsgivaravgifter för företag i den finansiella sektorn. Förslaget lades på hyllan och ersattes av en ny typ av bankskatt (resolutionsavgift), som sedan ändrades ännu en gång efter skarp kritik. Och att finansminister Magdalena Andersson inledningsvis välkomnade Nordeas flytt sänder en desto tydligare signal om regeringens ekonomiska politik.

Osäkerheten och avsaknaden av stabila spelregler gäller inte minst europapolitiken. Inledningsvis bortprioriterades frågorna så pass att man inte ens utsåg en EU-minister. Under lång tid har den svenska inställningen till det europeiska samarbetet präglats av en ”vänta-och-se-strategi”. Ett exempel är att Sverige inte är med i den europeiska bankunionen. Från den europeiska skuldkrisen, där minskad tilltro till banksektorn minskade tilltron till hållbarheten i medlemsstaternas offentliga finanser vilket i sin tur ytterligare ökade riskerna i banker och kreditinstitut, drogs erfarenheten att det krävs mer kraftfullt gemensamt agerande. Bankunionen innebär en gemensam reglering och tillsyn av de största bankerna för att skapa långsiktig stabilitet i det finansiella systemet.

Frågan om Nordens största bank, Nordea, ska flytta huvudkontoret till eurolandet Finland, som är en del av bankunionen, visar att Sverige betalar ett högt pris för att stå utanför EU:s inre kärna. För en storbank är det uppenbart att det finns ett värde i att vara del av ett gemensamt regelverk där reglerna är lika för alla i gruppen. Lika uppenbart borde det vara för Sverige.

För Sveriges del innebär en utflyttning av Nordeas huvudkontor en ekonomisk förlust. På kort sikt handlar det om minskade skatteintäkter utan att riskerna i den svenska banksektorn blir mindre. På lite längre sikt handlar det om att Sverige blir fattigare när vår framskjutna position inom fintech försvagas och när möjligheterna efter Brexit att locka finansföretag från London till Stockholm försvåras. Erfarenheten från tidigare utflyttningar av huvudkontor visar dessutom att nya investeringar och köp av kvalificerade tjänster sker i det nya landet, på bekostnad av det gamla.

Bankunionen måste ställas i ett större perspektiv. Det europeiska samarbetet står inför ett vägval. Med en ny EU-positiv regering i Tyskland och med Macron i Frankrike kommer EU-samarbetet snabbt att fördjupas och utvecklas. Samtidigt blåser det inåtvända populistiska och nationalistiska vindar över västvärlden, nu aktualiserat genom Donald Trumps ståltullar. Här är det Sverigedemokraterna och Vänsterpartiet som vill att Sverige ska lämna EU. Båda partierna avskyr i grunden den liberala samhällsmodell som hela EU-samarbetet bygger på.

Detta ställer Sverige inför ett vägval: antingen så följer vi Macron och Merkel eller så går vi med populisterna och nationalisterna. Från Liberalernas sida är svaret tydligt: vi vill stärka EU-samarbetet och Sverige ska vara en aktiv part i den utvecklingen. Sverige ska vara en del av EU:s bankunion och att vi bör införa Euron senast 2022. Som en liten öppen ekonomi med stort exportberoende till Europa har vi mycket att vinna på ökad ekonomisk integration.

De ekonomiska villkoren i Sverige måste vara bättre än de i vår omvärld. Vi behöver göra det mer attraktivt att investera och bedriva verksamhet i Sverige. Företag ska flytta till Sverige – inte härifrån. 

Jan Björklund, partiledare (L)
Mats Persson, ekonomisk-politisk talesperson (L)


Är du sakkunnig i en aktuell fråga? Välkommen att sända ditt inlägg till debatt@di.se. Bifoga högupplöst porträttfoto. Textlängd 2.500-6.000 tecken inklusive blanksteg.

Innehåll från Transfer GroupAnnons

Experten: Säkerhet allt viktigare för företag

Skjutningar och sprängdåd är vanligt förekommande i Sverige, visar statistik från bland andra Brottsförebyggande rådet och Polismyndigheten. 

Det har fått många verksamheter att se över sin säkerhet.

– Många av de som i dag efterfrågar våra tjänster har ingen egen hotbild mot sig – de har bara fel grannar, säger säkerhetsexperten Magnus Ahde från Altum Security AB.   

 

Läs mer om hur sectech tar säkerhetslösningar till nästa nivå

En studie från Brottsförebyggande rådet, Brå, konstaterar att Sverige är det värst drabbade landet i Europa när det gäller dödligt skjutvåld. I studien har svenska dödsskjutningar jämförts med 22 andra europeiska länder under perioden 2000 till 2019.

Även sprängdåd har varit vanligt förekommande under de senare åren, visar statistik från polismyndigheten. 2021 anmäldes 79 stycken i Sverige.

Ökad efterfrågan på säkerhet

En konsekvens har blivit att efterfrågan på fysisk säkerhet har ökat. Det berättar Magnus Ahde, som har arbetat över 20 år i säkerhetsbranschen och i dag är säljare på Altum Security AB.

– Eftersom det är svårt att rikta bomber mot en speciell mottagare riskerar alla inom en viss area att bli drabbade vid en explosion. Man behöver alltså inte ha en hotbild mot sig för att drabbas. Och det betyder att allt fler inser att de behöver skydda sig mot den typen av händelser, säger han.

Snyggt – och farligt

Från att tidigare framför allt haft ambassader och myndigheter som kunder så märker Magnus Ahde och hans kollegor, som är experter inom säkerhetskonsultation och skalskyddslösningar, att även andra typer av verksamheter efterfrågar deras tjänster.  

– Exempelvis kan en sådan sak som att ha en glasfasad på sitt huvudkontor idag utgöra en stor säkerhetsrisk. Det är snyggt – men väldigt farligt om det skulle ske en explosion.

Kombinationslösningar

Altum Security är en del av säkerhetskoncernen Transfer Group AB som förutom skalskyddslösningar erbjuder allt inom fysisk säkerhet; från bevakning och säkerhetskontroller till larm, och mjukvarulösningar som förenklar och effektiviserar helhetserbjudandet. 

– Vår styrka är att våra bolag täcker olika delar av fysisk säkerhet och att vi därför kan erbjuda olika typer av kombinationslösningar, förklarar Transfer Groups vd Pernilla Jennesäter.

– Vi gjorde exempelvis nyligen en kombinationslösning på en ambassad tillsammans med vårt systerbolag Sensec AB för att skydda både byggnaden och inpassering. Sensec stod för röntgen och metalldetektion, och Altum för beskjutnings- och explosionsskydd, berättar Magnus Ahde. 

Unika inom högsäkerhet

Magnus Ahde menar att det finns få andra bolag i branschen som jobbar så heltäckande med skalskyddlösningar som Altum Security. 

– Många fokuserar på en specifik produkt eller lösning, medan vi kan leverera en mängd olika produkter inom högsäkerhet, allt från skottsäkra fönster och dörrar till panic rooms. På så sätt sticker vi ut, säger han. 

 Läs mer om hur sectech tar säkerhetslösningar till nästa nivå 

 

 

 

Mer från Transfer Group

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Transfer Group och ej en artikel av Dagens industri

Debatt: Farliga argument i valrörelsen

Sverige är beroende av engagerade entreprenörer. Vi är tillgångar och inte mjölkkossor eller problem, skriver entreprenörerna Thomas Sonesson och Pigge Werkelin.

Foto:Pax Engström Nyström för Dagens Industri

När man lyssnar på den politiska debatten är det svårt att som entreprenör att inte reagera. Vi ska tydligen lösa alla samhällsutmaningar själva. Vi ska ansvara för vår egen säkerhet – justitieministern tycker till exempel att företagen själva skall skydda sig bättre mot kriminella. Vi ska finansiera försvaret med beredskapsskatt. Vi ska ansvara för att integrera nyanlända (vilket statsministern nämnt om en lösning på integrationsutmaningarna) och många andra pålagor i en ständigt växande karta av administrativa och tvingande regler. I vår vardag ska vi dessutom vara statens ständigt skattebetalande mjölkkossa för att finansiera välfärden och skapa arbeten. 

Det klart att man då funderar på vad som sägs och hur det påverkar mitt företagande och andras vilja att starta företag. Signalerna är frekventa när det pratas om vad vi som entreprenörer skall ansvara för - men regeringen lyfter inte så mycket vad vi skapar. 

Vi som företagare har naturligtvis ett stort ansvar att vara förebilder och visa vägen framåt genom att skapa arbeten, ha schyssta villkor och driva innovation. De flesta entreprenörer använder dessutom sin drivkraft till ideella uppdrag och blir otroligt stolta om de kan bidra till samhällsnytta oavsett var det är. Vi ser entreprenörskapet som kittet i samhället eftersom det har både närheten till de anställdas vardag och drivkraften mot att bygga vidare. Som entreprenör är man en del av samhällets alla olikheter. Något som torde vara unikt i dagens samhälle. 

Entreprenörer älskar utmaningar. Framför allt går vi i gång på att skapa konkreta och handlingskraftiga lösningar. Det kan vara allt från att ideella initiativ som gratis aktiviteter för barn i utsatta områden till kommersiella företag som tjänar pengar på att stärka tryggheten i samma område.  

Men vi entreprenörer ogillar omotiverad byråkrati, orimliga skatter och en företagarfientlig attityd.  Därför är det bekymmersamt att den nuvarande regeringen verkar gå till val på populistiska vallöften som beredskapsskatt och att bekämpa vinster företag. Som entreprenör är man aldrig populist – för då försvinner kunderna. Just nu verkar dock väldigt många politiker vara det. När man hör statsministerns hårda kommunikation och sätt att angripa motståndare är det väl populism om något. 

Som entreprenör lyssnar man inte så mycket på ideologi som på sakfrågor. Vi är mer hands-on och funderar på hur vi skall lösa ett problem än att fundera på vems fel är. Där är vi entreprenörer långt mer tränade än många politiker. Samtidigt hoppas och tror vi att det finns de politiker som jobbar med att få saker och ting gjorda på riktigt. Vi tror de allra flesta väljare vill ha politiker som är genomförare i stället för att de driver plakatpolitik, har högt tonläge eller har målat in sig i ett hörn. 

I dagens samhälle får man inte heller missa att entreprenörer också är mobila. Vårt arbetsfält och kontaktnät är internationellt. Vi kan arbeta från ett kontor i New York, en co-working i Uppsala eller en strand i Thailand. Något som allt fler väljer att göra. Det betyder också att vi är känsliga för politisk klåfingrighet och en attityd där man vill straffa entreprenörerna. Känner vi oss inte välkomna här i Sverige är det lätt att låta flyttlasset gå till mer företagsvänliga länder. Vi har sett det förr. Socialdemokraterna lyckades få framgångsrika entreprenörer som Kamprad och Rausing att lämna landet. Nu är det lättare än någonsin att lämna Sverige och med den retorik som statsministern och hennes kollegor bedriver är risken stor att vi hamnar i samma läge som vi en gång var. Det vore förödande för landets utveckling.

Sverige behöver nyfikna, kunskapssökande och kreativa människor som ser möjligheter när andra ser problem. Kort och gott – vi behöver entreprenörer och företagare som är risktagare, innovatörer och samhällsbyggare. Att samtidigt vilja sitt eget, medarbetarnas och Sveriges bästa är inget motsägelsefullt utan en unik kombination som är värd att värna. Om Sverige bara skulle ha politiker skulle inget skapas, om vi bara hade entreprenörer skulle det bli rörigt. Vi behöver varandra, men då måste statsministern och hennes allierade se oss som tillgångar och inte som mjölkkossor eller problem. 

Thomas Sonesson, entreprenör och under många år vd för Gallerix

Pigge Werkelin, entreprenör och initiativtagare till bland annat Gotlandsflyg 

Detta är en debatt- och opinionstext. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera