1515
Annons

Ja till Preemraff för miljöns skull

DEBATT. Preemraffs utbyggnad i Lysekil innebär att svavlet kan tas ut ur fartygsbränslet redan på anläggningen. Utan den tekniken riskerar det svavel som inte längre får släppas ut i luften att i stället sköljas ned i havsvattnet. Om man ser till fler miljöfrågor än enbart klimatet kan utbyggnaden vara klok, anser miljöexperten Göran Värmby.

DOMSTOLSFÖRHANDLING. Preemraffs ansökan om utbyggnad av anläggningen i Brofjorden kommer att prövas i högsta instans i mars. Då sammanträder Mark- och miljööverdomstolen på plats i Lysekil. Blir det ett ja där har regeringen ändå förbehållit sig rätten att göra en egen prövning.
DOMSTOLSFÖRHANDLING. Preemraffs ansökan om utbyggnad av anläggningen i Brofjorden kommer att prövas i högsta instans i mars. Då sammanträder Mark- och miljööverdomstolen på plats i Lysekil. Blir det ett ja där har regeringen ändå förbehållit sig rätten att göra en egen prövning.Foto:Thomas Johansson/TT

Ärendet med Preems utbyggnad av raffinaderiet vid Brofjorden på västkusten är – förutom en juridisk fråga - kopplat till en av världens genom tiderna mest omfattande och efterfrågade miljöåtgärder: sänkningen globalt av svavelhalten i fartygsbränsle efter beslut av FN:s maritima miljöorgan IMO för några år sedan. En åtgärd som kan rädda 570.000 liv per år enligt IMO och stoppa en mycket omfattande naturförstörelse. Vi måste samtidigt konstatera att Preems ökning av företagets koldioxidutsläpp är synnerligen omfattande och kommer att bli den största punktkällan i landet om utbyggnaden genomförs.

Om projektet stoppas innebär det att regeringen bidrar till en mycket negativ lösning – man stimulerar att utsläppen från fartyg till luft till 100 procent i stället förs ned i havet. Genom att restprodukten Bunker C-olja från raffinaderierna fortsätter att vara huvudbränsle för fartygen som då väljer den billigaste ”reningsmetoden”: tvätta med havsvatten och sedan spola ned alltihop inklusive alla föroreningar i havet.

”Över en natt” – från den 1 januari 2020 - kommer ett utsläpp av svavel som motsvarar i storleksordningen 5–6 gånger EU:s totala landbaserade utsläpp av svavel till luft att elimineras genom IMO:s beslut. Även utsläppen av cancerogena partiklar kommer att minska kraftigt. Det Preem vill göra – av marknadsskäl - är en av de viktigaste åtgärderna i sammanhanget, att rena ”vid källan”. Preem tar fram ett renare bränsle, alltså ”plockar ur” svavlet ur den restolja som används som fartygsbränsle (bunker C) och göra om den till lågsvavlig lågaromatisk bensin och diesel, varav en del kan bli fartygsbränsle.

Att Preemraff vid Brofjorden är ett av de raffinaderier som har Europas högsta avsvavlingskapacitet är säkert okänt för många. Totalt kommer Preem att avskilja 150.000 ton svavel per år – som annars skulle förorena luft och miljö – och i stället sälja det som prima råvara för tillverkning av svavelsyra. En klockren cirkulär åtgärd, som dessutom minskar uttaget av den ändliga råvaran svavel. Denna mängd svavel motsvarar nästan dubbla Skandinaviens landbaserade utsläpp av svavel. Inte en enda debattör verkar känna till detta faktum.

Utsläppen från Preems två raffinaderier på västkusten av koldioxid, kväveoxider och svaveldioxider är 20, 70 respektive 90 procent lägre per producerad enhet än motsvarande medelraffinaderi i Europa.

Även på vattensidan har Preem betydligt lägre utsläpp än övriga 89 raffinaderier i Europa. Därför har just Preemraff de bästa förutsättningarna från miljösynpunkt inom hela EU att bygga en ”omvandlingsanläggning” för restolja. Fler raffinaderier borde följa Preems exempel med avancerad teknik.

Det kan också konstateras att Preem var ett av de första oljebolagen som började producera förnybara fordonsbränslen med tallolja från skogsindustrin som råvara. Nyligen gick man ut med att man siktar på att helt ersätta råolja med skogsavfall och andra förnybara råvaror. Även när det gäller den egna fartygstrafiken har företaget varit en föregångare ifråga om miljökrav. Företaget driver dessutom ett projekt om att avskilja 30 procent av raffinaderiets utsläpp av koldioxid genom koldioxidlagring med driftstart 2025.

Är det därför kanske så att fördelar överväger nackdelar med den aktuella utbyggnaden – om man ser till fler miljöaspekter än bara klimatet?

Christian Azar, professor i energi och miljö på Chalmers och tidigare engagerad i FN:s klimatpanel menar att Preems utsläpp av koldioxid med fördel kan regleras via EU:s system för handel med utsläppsrätter. Det innebär att företaget måste köpa utsläppsrätter av någon annan, som då måste minska sina utsläpp. Därmed blir EU:s totala utsläpp av koldioxid oförändrat. Även detta tycks vara svårt att förstå och diskutera i den svenska debatten.

Det är också märkligt att Miljöpartiet och miljöminister Isabella Lövin i detta sammanhang uppträder oerhört nationalistiskt. En utbyggnad av Preem försämrar visserligen vårt nationella svenska resultat och statistik – men ger en klart positiv förbättring inom EU och globalt.

 

Göran Värmby, företagsrådgivare, tidigare miljöchef i Göteborgs stad och tidigare styrelseledamot i Greenpeace


Debatt: Kölandet Sverige

Kö på Arlanda, kö till passexpeditionen, vårdköer längre än någonsin tidigare. Det måste få ett slut, skriver Ebba Busch, partiledare Kristdemokraterna.

Foto:Jonas Ekströmer/TT

Sverige har åter blivit ett kö-land. Det kööööö-samhälle som beskrevs på 1960-talets valaffischer har kommit tillbaka och blivit en central fråga även på 2020-talet. En av de viktigaste uppgifterna för en ny regering blir att vända den här utvecklingen. Livet ska inte levas med nummerlapp i hand.

Under våren och försommaren har många, med rätta, upprörts över köerna på Arlanda eller till polisens passexpedition. Tyvärr är dessa två exempel bara de senaste på att samhällsservicen inte längre förmår leverera. Kanske är det så att just de här köerna är nya för oss och att många därför inte längre reagerar på alla de andra? Det är i så fall fel tänkt. Alla köer behöver bekämpas.

Vårdköerna är längre än någonsin. I skrivande stund har omkring 140 000 människor väntat olagligt länge på besök hos specialist eller på att påbörja behandling. Det motsvarar ett helt Jönköping med enbart vårdbehövande som inte får vård. Magdalena Anderssons regering kallar detta för ”corona-köer”. Men låt inte lura er. Köerna var rekordlånga även före pandemin. Det är inte nya begrepp som behövs, utan en ny vårdorganisation. Norge och Danmark har gjort upp med sina gamla landsting – och med sina långa köer. Kristdemokraterna är garanten för att samma sak kommer att ske här.

Senast en kristdemokrat var socialminister så halverades vårdköerna. Men även om vi skulle upprepa den bedriften så skulle köerna ändå vara alltför långa. Köerna beror på att vi har ett omodernt och stelbent sjukvårdssystem som inte klarar av att möta de krav som dagens vård ställer. 

Även Barn- och ungdomspsykiatrin, BUP, dras med långa köer. I vissa delar av landet kan ett barn som mår dåligt mer eller mindre räkna med att inte få komma till BUP i utsatt tid. Men även där köerna är som kortast är de ändå för långa. Förra året fick 40 procent av alla remitterade barn och unga vänta längre än 30 dagar på sitt första BUP-besök. Över 30 procent av de som fått beslut om behandling fick vänta mer än en månad på behandlingsstart. Det säger sig självt vilken belastning detta är för ett barn som redan är under psykisk press och kanske rent av tvivlar på det egna livets värde. Att misslyckas här är inte värdigt Sverige.

Till och med till fängelserna är det numera kö. De senaste åren har tusentals personer som dömts till fängelse kunnat gå omkring i frihet, medan de väntar på fängelseplacering. I flera uppmärksammade fall har de begått nya brott under tiden. Det kanske mest häpnadsväckande fallet gäller en av de personer som dömdes för det uppmärksamma tortyr-rånet på en kyrkogård i Solna sommaren 2020. En av gärningsmännen hade dömts för grov mordbrand, men släppts på fri fot. För några veckor sedan kunde Sveriges Radios Ekot avslöja hur män som dömts för kvinnomisshandel gått lösa i väntan på fängelse – och upprepat brotten under tiden. En man som dömts för misshandel av sin flickvän, men ändå var på fri fot, tänd eld på den tidigare flickvännens lägenhet.

Det stannar inte heller vid dessa rekordlånga köer. Det har blivit dyrt att vara svensk. Vi betalar några av världens högsta skatter, vi betalar rekordmycket för drivmedel, rekordmycket för el och nu rusar även matpriserna i väg – eftersom livsmedelsproducenterna också betalar rekordmycket för drivmedel och el. Inför valet måste vi alla fråga oss vad vi egentligen får för alla dessa pengar. Svenssonlivet är hotat av skatter och skenande priser, tryggheten är hotad av en allt grövre brottslighet, välfärden hotas av gamla systemfel som inte blivit åtgärdade, i stora delar av landet är det flera mil till närmaste polis och studieförbundet ABF har erbjudit kurs i hur man föder barn i bil.

Det som skadats eller förlorats är alltså inte några detaljer i den svenska välfärden och trygghet, utan betydande delar av dess grund. Gator man kan gå säkert på, vård som ges vid sjukdom samhällsservice som levererar och – viktigast av allt – den där känslan att det goda Svenssonlivet med Villa, Volvo och Vovve finns inom räckhåll för den som vill göra en klassresa, arbeta och sträva mot det målet. 

Det här är Sveriges stora utmaning och det är Kristdemokraternas stora erbjudande till svenska folket inför valet den elfte september. Vi är redo att ingå i en ny regering som tacklar köerna, levererar den stora vårdreform som behövs, tryggar välfärd och samhällsservice genom kloka prioriteringar och som i alla lägen kämpar för att ge det stöd som krävs för att fler ska kunna leva det goda Svenssonlivet. Köerna ska vara Sveriges förflutna, inte Sveriges framtid.

Ebba Busch, partiledare Kristdemokraterna


Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?