1515

Investerare flyr Skåne på grund av elbristen

DEBATT. Skåne har på senare tid gått miste om investeringar i miljardklassen till följd av elbristen. Bakom situationen ligger en rad politiska misslyckanden som bör vara en varning för övriga Sverige, skriver Per Tryding, vice vd på Sydsvenska Handelkammaren.

SPRIDNINGSEFFEKT. Skåne har utsatts för ett misslyckat energiexperiment. Det började med Barsebäcks nedläggning, skriver Per Tryding.
SPRIDNINGSEFFEKT. Skåne har utsatts för ett misslyckat energiexperiment. Det började med Barsebäcks nedläggning, skriver Per Tryding.Foto:Emil Langvad/TT
SPRIDNINGSEFFEKT. Skåne har utsatts för ett misslyckat energiexperiment. Det började med Barsebäcks nedläggning, skriver Per Tryding.
SPRIDNINGSEFFEKT. Skåne har utsatts för ett misslyckat energiexperiment. Det började med Barsebäcks nedläggning, skriver Per Tryding.

Att näringslivet kan lita på stabila leveranser till konkurrenskraftiga priser har varit ett av exportindustrins hemliga vapen. Paradnäringar som virke, papper, stål och bilar kräver stabil effektleverans för att producera. Energipolitik görs därför av tradition upp brett, långsiktigt och ansvarsfullt.

Därför är känslan av overklighet stark när svenska företag nu nekas uppkoppling på elnätet vid investeringar. Skåne har redan gått miste om satsningar i miljardklassen. Pågen, Polykemi, Lindab, Ecolean är några av de namngivna bolag som fått nej eller inte kan garanteras el.

Detta kostar såklart sysselsättning och innebär förlorade värden för näringsliv och samhälle. Men det innebär också en inbromsning för de två mest kraftfulla framtidssatsningarna i svenska företag just nu, nämligen klimatomställning och digitalisering.

När företagen digitaliserar innebär det som regel också ett bättre klimatavtryck. Men digitalisering kräver energi. Serverhallar är som små stålverk. Om vi tappar tempo i dessa processer så äventyras inte bara jobben här och nu, utan vår långsiktiga förmåga att skapa välfärd.

Två saker har lett till situationen. Den ena är tillväxten. Skåne är en tätbefolkad storstadsregion som skapar massor av nya jobb och har stor inflyttning av företag och sysselsatta. Det gör att energiförsörjningen har bråda tider med att växla upp. Denna utveckling finns på flera håll i landet. Alla svenska högskoleorter har gått som tåget i flera år.

Men samtidigt med denna expansion har skånsk energiförsörjning utsatts för ett misslyckat experiment. Det började med att Barsebäck lades ner. Det innebar att lokalt producerad effekt togs ur drift. Staten lovade att kompensera genom att bygga en stor överföringskabel från norr, sydvästlänken. Den har varit på väg i över tio år och försenats oräkneliga gånger. Det kommer ta år innan den är på plats och kompletterande anslutningar byggts ut.

Under tiden har reservmarginalen med energi blivit allt mer ansträngd. I detta läge har staten höjt beskattningen på kraftvärme. Därmed prisades de två enda stora anläggningarna som finns att tillgå i regionen bort från marknaden eftersom de blev markant olönsamma.

Det finns ytterligare en komplicerande faktor. Sydsverige är ett eget elområde som staten har designat med underproduktion och därför högre priser än övriga Sverige. Det finns alltså redan en inbyggd prisnackdel i regionen.

Relationerna mellan politik och marknad är relativt komplex i dessa frågor. Distributionen har karaktär av monopol med regionala kontrakterade operatörer och en statlig myndighet med nationellt ansvar. Produktionen sker på en marknad där priser görs upp i en daglig handel inom prisområdena. Men politiken sätter skatter och villkor som mycket påtagligt styr aktörerna.

Det finns alltså gott om utrymme att peka finger på någon annan när det uppstår problem. Men ytterst går det inte komma runt att detta är ett nationellt politiskt ansvar.

Det behövs nu en lösning på kort sikt och den behöver vara klar innan jul. Den kraftreserv som ännu finns kvar behöver säkras upp, så att den åtminstone finns som beredskap och kan garantera leverans medan vi löser frågorna mer långsiktigt.

Det som nu händer i Skåne är inte värdigt en av världens mest avancerade ekonomier. Och det finns anledning att frukta att situationen sprider sig norröver. Stockholm har redan problem och andra kan stå på tur.

Nästa fråga på dagordningen bör därför vara en nationell effektkommission. Sverige behöver gås igenom utifrån det skånska scenariot och vi behöver en plan för att hantera det.

Det är inte bara sysselsättning här och nu som står på spel. Samhällets klimatomställning och digitalisering ligger i potten.

Per Tryding, vice vd för Sydsvenska Handelkammaren


Innehåll från HSBAnnons

Framtidens boende – så här vill svenskarna bo

HSB Living Lab i Göteborg.
HSB Living Lab i Göteborg.

Det är billigare, det leder till mindre psykisk ohälsa och, inte minst, det kan minska byggnadens koldioxidutsläpp med hälften. Emma Sarin, projektledare på HSB Living Lab, förklarar varför delning av allt från symaskiner till duschar är så centralt i framtidens bostäder.

Följ med HSB Living Lab på resan mot framtidens boende 

– En av de stora frågor vi ser att unga funderar över när det gäller sitt första boende är hållbarhet, och det påverkar väldigt många delar av hur vi kommer att leva och bo framöver, säger Emma Sarin.

Framförallt påverkar det vad man ser som ”mitt” boende, ”ditt” boende, och ”vårt gemensamma” boende.

– Cirkularitet är starkt inpräntat i den unga generationen, och i det ingår att de inte strävar efter att äga allting själva utan kan tänka sig att dela saker med sina grannar, oavsett om det handlar om att vara med i en bilpool, att ha gemensamma bostadsytor eller verktygsdelning i fastigheten.

Koldioxidutsläppen kan halveras

För att vara med och möjliggöra den sortens boende testar HSB flera olika aspekter av delningsekonomin i HSB Living Lab, ett världsunikt levande laboratorium där människor bor samtidigt som forskare och innovatörer från akademi, näringsliv och andra instanser utvecklar olika aspekter av framtidens boende.

– Här har vi byggt in olika sätt att dela redan från början. Till exempel har vi två bostadsplan där de boende bor i så kallade coliving-kluster där man delar generöst tilltagna kök, vardagsrum och även duschar med sina grannar. Men även på entréplan finns fler ytor att utnyttja gemensamt under devisen bo litet lev stort.”

Och delandet minskar verkligen miljöpåverkan. I ett nyligen avslutat projekt kunde man konstatera att koldioxidutsläppen kan minska med närmare femtio procent per person om man bygger fastigheter där de boende delar kök och badrum med varandra, jämfört med om alla ska ha eget. 

– Samtidigt visar studier att delade boytor minskar ensamhet och psykisk ohälsa, plus att det är billigare. Därför tror vi att delande i olika former kommer vara en viktig del av framtidens boende. 

Flexibiliteten viktigast

Emma Sarin påpekar dock att exakt hur vi lever i framtiden är det ingen som kan veta eftersom behoven hela tiden förändras. Hon tar det senaste året som exempel, där vi har sett hur nya önskemål har uppstått som följd av pandemin. Där folk för bara några år sedan efterfrågade öppna planlösningar är det nu möjlighet till lugn och ro som är det viktigaste.

– Nu är det jätteviktigt att kunna stänga om sig, och helst ska flera familjemedlemmar kunna göra det samtidigt. Dessutom ser vi ett större tryck på lägenheter utanför stadskärnan än vad vi kunde ha anat före pandemin, så det enda vi kan vara säkra på är att saker kommer att förändras.

Med tanke på att hus ska hålla i hundra, helst tvåhundra år, är det just flexibiliteten som är det viktigaste, att husen går att förändra allt eftersom livet gör det. Det är också en av anledningarna till att HSB startade HSB Living Lab.

– När utvecklingstakten är så snabb kan vi inte sitta själva på vår kammare utan vi måste börja samarbeta över gränserna, med akademin, med startups eller med andra som har goda idéer. Det är då vi tillsammans kan generera den flexibilitet och de goda idéer som krävs för att skapa framtidens hållbara boende.

Följ med HSB Living Lab på resan mot framtidens boende 

 

Mer från HSB

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med HSB och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?