Annons

Investera mer i cykel

Sverige släpar efter i investeringar i cykelinfrastruktur. Många världsstäder profilerar sig som cykelvänliga för att attrahera kapital och talanger. Stat, regioner och kommuner har ett gemensamt ansvar att tillsammans prioritera cykel, skriver företrädare för cykelorganisationer.

JAG RULLAR. Det behövs ökade investeringar för att begränsa olycksrisken, samt skapa förutsättning för cyklister och andra transportslag att röra sig utmed våra vägar på ett säkert och framkomligt sätt.
JAG RULLAR. Det behövs ökade investeringar för att begränsa olycksrisken, samt skapa förutsättning för cyklister och andra transportslag att röra sig utmed våra vägar på ett säkert och framkomligt sätt.Foto:Nesvold, Jon Olav

Corona förändrar resmönster över hela världen. Nu undviker vi kollektiva färdmedel för att minska smittspridningen. Vi ser en boom för transporter med cyklar och olika former av elcyklar. Positivt både för folkhälsan och ett miljövänligt sätt att transportera personer och gods. Resor upp till 2 mil inom städerna genomförs nu med lätthet med denna nya typ av fordon, som går under samlingsnamnet micromobilitet. Men för att Sverige skall hänga med i denna nya trend så behöver vi radikalt uppgradera vår cykelinfrastruktur.

Våra nordiska grannländer storsatsar för att möta det växande intresset för micromobilitet. Danmark har precis aviserat en satsning på nationella cykelstråk på 520 miljoner DKK för att binda ihop landet med cykelbanor. Landets huvudstad Köpenhamn är redan nu rankad som den mest cykelvänliga staden i världen, enligt Copenhagenize index.

 Finska Helsingfors har antagit en offensiv cykelstrategi för att utveckla staden. Man har anlagt 150 mil cykelbanor och har också planer på världens längsta cykelbro för att binda ihop stadens öar. Här finns också tydliga årsplaner på hur cykelnätet skall byggas ut, hur man skall underlätta med parkering av cyklar och hur man skall kunna ta med sig cyklar på kollektivtrafik.

Copenhagenize index har sedan 2011 rankat de 130 största städerna i världen i hur cykelvänliga dom är. Städerna bedöms utifrån 13 olika parametrar. Några är:

 Hur väl utbyggd är cykelinfrastrukturen? Hur stor del av gods transporteras via Cargobike? Hur prioriteras cykling framför andra transportslag?

Inte helt förvånande ligger Amsterdam och Köpenhamn i toppen. Men även städer som Taipei, Bogota, Montreal och Vancouver placerar sig i toppskiktet och är nya på listan. Detta genom ett tydligt fokus från politiken på stora investeringar på infrastrukturen för micromobilitet. Bland våra svenska städer har Stockholm som bäst haft en 14:e plats år 2011, för att därefter försvinna helt från listan.  

Vi ser nu en försäljningsökning av cyklar i Europa. En försiktig kalkyl från EU uppskattar att det kommer säljas 30 miljoner cyklar inom EU fram till 2030 och då kommer 17 miljoner av dessa att vara elcyklar. Även så kallade Cargobike (the new urban minivan) kommer att öka försäljningen med uppskattningsvis 1 miljon sålda cyklar per år inom Europa. Denna cykel gör det möjligt att transportera både gods och människor på ett effektivt sätt. Den har också resulterat i nya företag som har specialiserat sig på enbart cykeltransporter och leveranser av bland annat gods från ehandel och den så kallade ”last mile-transporten” hem till dörren.

Dessa nya typer av transporter innebär en avlastning på det ordinarie vägnätet, men samtidigt blir det allt trängre på våra befintliga cykelbanor, då både godstransporter och vanliga cyklar ska samsas där.

Hur kan Sverige ta täten inom micromobilitet? Enligt Trafikverket fanns det i slutet av 2019 i Sverige 280 mil statliga cykelvägar, 1890 mil kommunala och 110 mil enskilda cykelvägar. Men underhållet på dessa vägar är eftersatt och det saknas en nationell strategi. De nationella investeringarna i cykelinfrastruktur behöver öka. Vi behöver satsa på bredare cykelbanor i sammanhängande stråk, separering av gående och cyklister på cykelbanor, säkrare passager av gator, tydligt markerade cykelbanor med färg och symboler som ger en tydlig avgränsning inom vilka ytor cyklister skall hålla sig, förebyggande underhåll för att motverka skador som hål och sprickor som utgör en risk för olyckor, bättre vinterunderhåll av cykelbanor för att cykling skall ske året runt.

Lär av våra grannländer hur de har prioriterat cykling och byggande av säker infrastruktur.

Stat, regioner och kommuner har ett gemensamt ansvar att tillsammans prioritera cykel och micromobilitet. Ökad cykling gynnar samhället på flera plan, både utifrån hälsa och hållbarhet. Därför behövs ökade investeringar för att bidra till den positiva utvecklingen, begränsa olycksrisken, samt skapa förutsättning för cyklister och andra transportslag att röra sig utmed våra vägar på ett säkert och framkomligt sätt. 

Under 2021 kommer det fattas ett antal större politiska inriktningsbeslut kring infrastrukturinvesteringar i Sverige som är vägledande. Dessa är bland annat Trafikverkets nationella inriktningsplanering fram till 2037 för det nationella vägnätet. Stockholmsregionen planerar för en regional översiktsplan för cykelinfrastruktur och Riksdagen har precis haft sin årliga cykeldebatt där man debatterar cykelmotioner från allmänna motionstiden.

Ta nu chansen och låt 2021 bli det år då Sverige började planera för framtiden kring micromobilitet.

Per-Erik Eriksson, Skandinaviska Vägmarkeringsföreningen

James Thoem, Director Copenhagenize Design Co.

Rune Karlberg Styrelseledamot Cykelfrämjandet

Anders Wellwing, Geveko Markings

Detta är en debatt- och opinionstext. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.
Innehåll från SileonAnnons

Banker behöver växla upp tempot när BNPL-marknaden växer

I takt med konsumenternas ökande efterfrågan på flexibla betaltjänster växer marknaden för Buy Now Pay Later (BNPL) snabbt runt om i världen. Samtidigt är det många banker som halkar efter i utvecklingen och riskerar att tappa marknadsandelar om de inte agerar fort.

– Vi ser att bolag som kan erbjuda BNPL-tjänster växer och tar marknadsandelar från retailbankernas kaka där konsumentkredit är en viktig del av verksamheten. Det här gör att alla internationella banker, inklusive de svenska, nu måste börja agera på konsumenternas förändrade köpbeteenden och efterfrågan, och också börja erbjuda BNPL-tjänster, menar David Larsson, vd på Sileon.  

Det pågår ett tydligt skifte på betal- och kreditmarknaden där de yngre generationerna styr efterfrågan på den digitala och flexibla upplevelsen som BNPL-lösningar tillför. Enligt en rapport från Insider Intelligence i februari 2022 väntas marknaden för BNPL-tjänster nå ett transaktionsvärde på 680 miljarder dollar globalt redan år 2025*. Det innebär en fördubbling av den marknadsstorlek man prognostiserade för några år sedan. För att hänga med i trenden bör man dock agera snabbt, något som kan vara utmanande för banker.

– Svårigheterna för bankerna är att möta den här utvecklingen själva, då många av dem sitter fast i gammal, komplex infrastruktur. Det gör att det krävs stora resurser och tunga IT-investeringar för bankerna om de själva internt ska bygga upp en BNPL-plattform, säger David Larsson. 

Kort ”time to market”

Svenska Sileon, som verkar på den internationella marknaden, erbjuder sina kunder en flexibel och innovativ BNPL-plattform. Genom plattformen kan banker få tillgång till en fullt skalbar BNPL-funktionalitet i egen regi. 

– En BNPL-tjänst måste vara flexibel och det måste gå snabbt att få ut erbjudandet till marknaden. Med vår modulära SaaS-lösning kan bankerna lansera sitt BNPL-erbjudande på endast några veckor. Vår tjänst är enkel att använda, fullt skalbar och går att anpassa med olika erbjudanden till olika kundgrupper på olika marknader och i olika länder, förklarar David Larsson. 

Till skillnad från att bygga en BNPL-plattform internt, blir det oftast betydligt snabbare, enklare och billigare för banker att använda Sileons SaaS-lösning. Då BNPL-tjänsten är fullständigt modulär kan Sileons kunder välja om de vill använda delar av den för att utöka sitt eget betalerbjudande eller satsa på en helhetslösning.

– Vi är ganska ensamma om det här erbjudandet på marknaden. Väljer man Sileon får man även en framtidssäkring på köpet, då vi ligger i framkant och ständigt utvecklar tjänsten för att hela tiden möta konsumenternas ständigt föränderliga behov. Våra kunder kan känna sig trygga i att det är det här vi kan och som vi alla verkligen brinner för, avslutar David Larsson.  

Om Sileon

Sileon är ett globalt fintech-bolag som erbjuder en innovativ SaaS-baserad Buy Now Pay Later (BNPL) funktionalitet till banker, långivare och fintechs. Med Sileons modulära SaaS-lösning får kunder snabbt tillgång till en skalbar, kostnadseffektiv och API-baserad BNPL plattform – i egen regi.

Läs mer här 

*Statistik från Insider Intelligence, publicerad 3 februari 2022

 

Mer från Sileon

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Sileon och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera