1515
Annons

Investera mer i cykel

Sverige släpar efter i investeringar i cykelinfrastruktur. Många världsstäder profilerar sig som cykelvänliga för att attrahera kapital och talanger. Stat, regioner och kommuner har ett gemensamt ansvar att tillsammans prioritera cykel, skriver företrädare för cykelorganisationer.

JAG RULLAR. Det behövs ökade investeringar för att begränsa olycksrisken, samt skapa förutsättning för cyklister och andra transportslag att röra sig utmed våra vägar på ett säkert och framkomligt sätt.
JAG RULLAR. Det behövs ökade investeringar för att begränsa olycksrisken, samt skapa förutsättning för cyklister och andra transportslag att röra sig utmed våra vägar på ett säkert och framkomligt sätt.Foto:Nesvold, Jon Olav

Corona förändrar resmönster över hela världen. Nu undviker vi kollektiva färdmedel för att minska smittspridningen. Vi ser en boom för transporter med cyklar och olika former av elcyklar. Positivt både för folkhälsan och ett miljövänligt sätt att transportera personer och gods. Resor upp till 2 mil inom städerna genomförs nu med lätthet med denna nya typ av fordon, som går under samlingsnamnet micromobilitet. Men för att Sverige skall hänga med i denna nya trend så behöver vi radikalt uppgradera vår cykelinfrastruktur.

Våra nordiska grannländer storsatsar för att möta det växande intresset för micromobilitet. Danmark har precis aviserat en satsning på nationella cykelstråk på 520 miljoner DKK för att binda ihop landet med cykelbanor. Landets huvudstad Köpenhamn är redan nu rankad som den mest cykelvänliga staden i världen, enligt Copenhagenize index.

 Finska Helsingfors har antagit en offensiv cykelstrategi för att utveckla staden. Man har anlagt 150 mil cykelbanor och har också planer på världens längsta cykelbro för att binda ihop stadens öar. Här finns också tydliga årsplaner på hur cykelnätet skall byggas ut, hur man skall underlätta med parkering av cyklar och hur man skall kunna ta med sig cyklar på kollektivtrafik.

Copenhagenize index har sedan 2011 rankat de 130 största städerna i världen i hur cykelvänliga dom är. Städerna bedöms utifrån 13 olika parametrar. Några är:

 Hur väl utbyggd är cykelinfrastrukturen? Hur stor del av gods transporteras via Cargobike? Hur prioriteras cykling framför andra transportslag?

Inte helt förvånande ligger Amsterdam och Köpenhamn i toppen. Men även städer som Taipei, Bogota, Montreal och Vancouver placerar sig i toppskiktet och är nya på listan. Detta genom ett tydligt fokus från politiken på stora investeringar på infrastrukturen för micromobilitet. Bland våra svenska städer har Stockholm som bäst haft en 14:e plats år 2011, för att därefter försvinna helt från listan.  

Vi ser nu en försäljningsökning av cyklar i Europa. En försiktig kalkyl från EU uppskattar att det kommer säljas 30 miljoner cyklar inom EU fram till 2030 och då kommer 17 miljoner av dessa att vara elcyklar. Även så kallade Cargobike (the new urban minivan) kommer att öka försäljningen med uppskattningsvis 1 miljon sålda cyklar per år inom Europa. Denna cykel gör det möjligt att transportera både gods och människor på ett effektivt sätt. Den har också resulterat i nya företag som har specialiserat sig på enbart cykeltransporter och leveranser av bland annat gods från ehandel och den så kallade ”last mile-transporten” hem till dörren.

Dessa nya typer av transporter innebär en avlastning på det ordinarie vägnätet, men samtidigt blir det allt trängre på våra befintliga cykelbanor, då både godstransporter och vanliga cyklar ska samsas där.

Hur kan Sverige ta täten inom micromobilitet? Enligt Trafikverket fanns det i slutet av 2019 i Sverige 280 mil statliga cykelvägar, 1890 mil kommunala och 110 mil enskilda cykelvägar. Men underhållet på dessa vägar är eftersatt och det saknas en nationell strategi. De nationella investeringarna i cykelinfrastruktur behöver öka. Vi behöver satsa på bredare cykelbanor i sammanhängande stråk, separering av gående och cyklister på cykelbanor, säkrare passager av gator, tydligt markerade cykelbanor med färg och symboler som ger en tydlig avgränsning inom vilka ytor cyklister skall hålla sig, förebyggande underhåll för att motverka skador som hål och sprickor som utgör en risk för olyckor, bättre vinterunderhåll av cykelbanor för att cykling skall ske året runt.

Lär av våra grannländer hur de har prioriterat cykling och byggande av säker infrastruktur.

Stat, regioner och kommuner har ett gemensamt ansvar att tillsammans prioritera cykel och micromobilitet. Ökad cykling gynnar samhället på flera plan, både utifrån hälsa och hållbarhet. Därför behövs ökade investeringar för att bidra till den positiva utvecklingen, begränsa olycksrisken, samt skapa förutsättning för cyklister och andra transportslag att röra sig utmed våra vägar på ett säkert och framkomligt sätt. 

Under 2021 kommer det fattas ett antal större politiska inriktningsbeslut kring infrastrukturinvesteringar i Sverige som är vägledande. Dessa är bland annat Trafikverkets nationella inriktningsplanering fram till 2037 för det nationella vägnätet. Stockholmsregionen planerar för en regional översiktsplan för cykelinfrastruktur och Riksdagen har precis haft sin årliga cykeldebatt där man debatterar cykelmotioner från allmänna motionstiden.

Ta nu chansen och låt 2021 bli det år då Sverige började planera för framtiden kring micromobilitet.

Per-Erik Eriksson, Skandinaviska Vägmarkeringsföreningen

James Thoem, Director Copenhagenize Design Co.

Rune Karlberg Styrelseledamot Cykelfrämjandet

Anders Wellwing, Geveko Markings


Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?