1515
Annons

Insyn i friskolor strider mot Januariavtalet

DEBATT. I Januariöverenskommelsen mellan S, MP, C och L framgår att den enskildes valfrihet är av ”central betydelse för den svenska välfärdsmodellen”.

Därför kommer regeringen ”inte att arbeta vidare med frågan om vinstförbud eller andra förslag med syftet att införa vinstbegränsningar för privata aktörer i välfärden”.

Efter försöken med vinstförbud prövas nu emellertid ett annat sätt att sätta krokben för privata välfärdsföretag: att införa offentlighetsprincipen för privata friskolor och i förlängningen alla välfärdsföretag.

Lyckas detta finns det inget som hindrar att alla företag som arbetar åt det offentliga också ska omfattas av offentlighetsprincipen. På så vis undergrävs det fria näringslivet. Vem som helst ska kunna gå igenom det mesta i ett privat företag och företagen har en skyldighet att avsätta resurser för detta arbete.

Detta kan bli administrativt mycket betungande för en friskola eftersom alla medborgare kan begära ut information så ofta de vill. Dokument måste diarieföras och administrativa system måste finns för att hantera detta. 95 procent av alla friskolehuvudmän har endast en eller två skolor.

Det finns också börsnoterade skolkoncerner. Dessa bolag har redan i dag en hög grad av transparens och öppenhet i sin redovisning, som ofta är bättre än den kommunala.

Det torde vara mycket svårt att kombinera en generell offentlighetsprincip för börsbolagen med insiderlagstiftningen där loggböcker ska föras kring vem som har tillgång till kurspåverkande information.

Den avgörande frågan här är om man vill värna friskolor och öppenhet. Då är det en enkel lösning att i skollagen beskriva vilka dokument och uppgifter som ska vara offentliga.

Om det bakomliggande syftet i stället är att de privata företagen på sikt ska avvecklas, så ska man införa offentlighetsprincipen eftersom den administrativa bördan på skolföretag då ökar väsentligt.

Genom att S ideologiskt har en mycket vacklande inställning till om man ska främja eller motverka privata välfärdsföretag, blir det nu en mycket intressant fråga om C och L som stödpartier kommer att medverka till att en ny trojansk häst i form av offentlighetsprincipen införs för att försvåra för friskolor.

De som driver friskolorna vill prioritera undervisning och inte dokumenthantering.

Risken är stor att många duktiga pedagoger och huvudmän tröttnar och att friskolor successivt försvinner om dessa ska belastas med den betydande administrativa börda som följer av offentlighetsprincipen.

Dan Olofsson, entreprenör

Detta är en debatt- och opinionstext. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.
Innehåll från Advokatfirman MORE EvenderAnnons

Bristande finansiell regelefterlevnad kan bli mycket kostsam

Det blir allt svårare för företag att säkra sin finansiella regelefterlevnad med de snabba förändringar som sker i en alltmer komplex regulatorisk miljö. Det gör att det har blivit allt viktigare att välja en juridisk partner som har spetskompetens inom området när du exempelvis ska säkra din löpande verksamhet, lansera nya produkter eller är intresserad av företagsförvärv inom finanssektorn.

– Den snabba utvecklingen har gjort att det är betydligt mer riskfyllt att driva företag inom den finansiella sektorn idag och mycket svårare för företag att ensamt säkra sin regelefterlevnad, menar Martin Orehag, advokat och delägare på MORE Evander. 

Det har under de senaste åren varit en otroligt snabb utveckling av det finansiella regelverk som företag inom den finansiella sektorn måste följa, där de nya reglerna tas fram på EU-nivå. Att inte följa regelverket kan leda till bland annat varning och mycket kännbara böter, och i sista hand att de tillstånd som företag har hos Finansinspektionen dras tillbaka.

– Ofta leder tillsynsprocesser av Finansinspektionen även till en stor negativ medial påverkan. Därför är det viktigt att få juridisk experthjälp i de här frågorna så att man gör rätt från början och undviker dyra misstag, berättar Martin Orehag. 

Stor fokus på den finansiella sektorn

Advokatbyrån MORE Evander hjälper idag bland annat värdepappersbolag, fondbolag, betalinstitut och finansiella institut med både enstaka projekt eller löpande compliance- och riskuppdrag. Byrån bistår också med juridisk expertis och projektledning vid ansökningsprocesser och företagsförvärv. MORE Evander har under de senaste åren haft ett stort fokus på IT och den finansiella sektorn och byggt upp en spetskompetens inom dessa sektorer. 

– Vi har lång erfarenhet av att arbeta med både IT och regelefterlevnadsfrågor inom finanssektorn. Därför ligger vi idag i framkant inom området och förstår den snabba digitala utveckling och den verklighet som många av våra kunder verkar i. Det är en förutsättning för att vi ska kunna hjälpa våra klienter med kvalitativ expertis kring de alltmer komplexa frågeställningar som dyker upp.  

Som en relativt liten advokatbyrå, med 11 anställda, har MORE Evander alla fördelar en liten byrå kan ha när det gäller att bygga upp ett nära, personligt kundsamarbete. Samtidigt har byrån, tack vare sitt medlemskap i ADVOC, tillgång till global expertis från mer än 5 500 jurister och de advokatbyråer de arbetar för och kan stötta sina kunder både i Sverige och internationellt. Med ett nära kundfokus blir också digitaliseringsutvecklingen på den egna byrån en allt viktigare fråga.  

– Vi behöver verkligen inom advokatbranschen göra det enklare för våra klienter och komplettera våra traditionella konsulterbjudanden med digitala. Vi håller just nu på att ta fram olika digitala lösningar och först ut så sjösätter vi en digital avtalsplattform som bygger på det juridiska hantverket och de frågor vi stöter på. En lösning som vi tycker har saknats på marknaden och som många av våra klienter har efterfrågat, avslutar Martin Orehag.

Om MORE Evander 

MORE Evander är mer än bara en advokatbyrå. Kombinationen av den branschkunskap – särskilt inom IT och finansmarknaden - och vår juridiska kunskap gör oss till en juridisk och affärsmässig partner. Med syftet att bygga långsiktiga relationer kan vi förstå klienters verksamhet och visioner, vilket tillsammans med vår erfarenhet och internationella anknytning ger våra klienter den bästa rådgivningen. 

Läs mer här!   

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Advokatfirman MORE Evender och ej en artikel av Dagens industri

Debatt: Hyrorna i Stockholm behöver höjas med 9,5 procent

Onsdag 28 september 2022 startar den största samlade hyresförhandlingen i Sverige, ramavtalsförhandlingen för Stockholm. Hyrorna måste höjas rejält - i Stockholm handlar det om en höjning med 9,5 procent från den 1 januari 2023, skriver företrädare för Fastighetsägarna Stockholm. 

I dag inleds Sveriges största samlade hyresförhandling om ett ramavtal för nästa års bostadshyror i Stockholm. Förhandlingen berör direkt nästan 100 000 hushåll i huvudstaden, men i förläningen handlar det om hyresnivåerna i hela Stockholmsregionen. För första gången ska dessa förhandlingar utgå från en modell som bostadsmarknadens parter tagit fram tillsammans. Det är en modell som gör att hyresgästerna inte drabbas fullt lika hårt som många andra hushåll, eftersom hyresvärdarna själva får bära stora delar av kostnadsökningarna. Trots det behöver hyrorna behöva höjas mer än vad vi vant oss vid. I Stockholm handlar det om en höjning med 9,5 procent från den 1 januari 2023. 

Den ekonomiska verkligheten har förändrats snabbt, radikalt och brutalt. Stigande räntor, hög inflation och ett krig i vår del av världen innebär att kostnaderna ökar för alla, både företag och hushåll. Det finns tyvärr heller ingenting som pekar på att de stigande priserna i samhället är ett snabbt övergående problem. Konsumentpriserna är i dagsläget nio procent högre än för ett år sedan. För bygg- och producentpriser handlar det om ökningar med 15 till 25 procent. Det väsentligt höjda ränteläget innebär i praktiken att många fastighetsägare behöver hantera tresiffriga ränteuppgångar.  

I denna nya verklighet inleds nu förhandlingarna om nästa års justering av hyrorna i landets lägenheter. Vi har stor respekt för de förhandlingar som stundar och är mycket tacksamma att bostadsmarknadens parter – Hyresgästföreningen, Sveriges Allmännytta och Fastighetsägarna – enats om en ny, kostnadsbaserad modell där vi har en samsyn om vilka faktorer som ska vara styrande. Samsynen kring grunderna är en styrka, även om modellen nu sjösätts under utmanande omständigheter.   

Om modellen bara hade tagit hänsyn till årets kostnadsutveckling, skulle hyrorna behöva höjas med upp mot 25 procent. Det kommer dock inte att ske, vilket modellen är en garanti för. Det beror på att hyresjusteringen ska bygga på ett snitt av utvecklingen i år och under de närmast föregående åren. För Stockholms del pekar modellen på att hyreshöjningen därför bör kunna stanna på cirka 9,5 procent under 2023. Detta trots att kostnadsökningen för hyresvärdarna är väsentligt högre och handlar om bland annat stigande fjärrvärmepriser, förvaltningskostnader och taxor för vatten- och avlopp. 

9,5 procent är samtidigt en stor höjning jämfört med det vi har vant oss vid. Hyresgästkollektivet är dock skyddat mot många av de kostnader som drabbar den som äger sitt boende. Räntekostnaden för ett bostadslån på tre miljoner kronor, med en räntebindningstid på tre månader, har under året ökat med cirka 2 000 kronor per månad efter ränteavdrag. Om Riksbankens prognos slår in, kommer ökningen om ett halvår att handla om drygt 5 000 kronor per månad. Lägg till de mycket kraftigt ökade kostnaderna för el- och värme så handlar ökningen för många hushåll om minst det dubbla. Utöver detta kan många bostadsrättsföreningar behöva justera sina avgifter för att hantera föreningens gemensamma lån. 

Tack vare den nya hyresförhandlingsmodellen kommer hyresgäster att skyddas mot många av de kostnadsökningar som med full kraft slår mot alla som äger sitt boende. För en normal hyreslägenhet om tre rum och kök motsvarar den föreslagna justeringen av hyran ungefär 700 kronor mer i månaden. Skillnaden mellan dessa 700 kronor och de faktiska kostnaderna kommer hyresvärden att få stå för. Det blir en rejäl ekonomisk utmaning för många hyresvärdar, av vilka majoriteten utgörs av mindre företag med små marginaler. Företag vars enda intäkt är hyran.  

Trots de ekonomiska utmaningarna, avser vi hedra den överenskommelse som träffats mellan bostadsmarknadens parter. Gör vi så, bedömer vi att förutsättningarna för hyresrättens långsiktiga utveckling kommer att stärkas. Om den nya modellen faller, gäller det omvända. Då kommer möjligheten att bygga nya hyresrätter och underhålla befintliga lägenheter att försvåras avsevärt. Tillsammans med Hyresgästföreningen har vi därmed ett stort ansvar att axla i de kommande hyresförhandlingarna.

Oskar Öholm, Vd, Fastighetsägarna Stockholm

Nathalie Brard, förhandlingschef, Fastighetsägarna Stockholm

Detta är en debatt- och opinionstext. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera