1515
Annons

Inrätta statlig krisfond och gynna konsumtion

DEBATT. Vi har försatt delar av samhället i en kris som kan få oerhörda spridningseffekter om vi inte gemast sätter in rätt stödåtgärder. För varje dag ökar risken för djup lågkonjunktur med hög arbetslöshet, skriver Peter Zonabend och Per Arwidsson, fastighetsbolaget Arwidsro.

ÖDE STAD, BEFÄSTAD. Hamngatan, Stockholm en tisdag i mars 2020. En stad helt utan konsumtion. Staten måste göra det som är möjligt för att uppmuntra handel när samhället väl kommer igång igen.
ÖDE STAD, BEFÄSTAD. Hamngatan, Stockholm en tisdag i mars 2020. En stad helt utan konsumtion. Staten måste göra det som är möjligt för att uppmuntra handel när samhället väl kommer igång igen.Foto:Fredrik Sandberg/TT

Riksbanken lånar ut 500 miljarder kronor till bankerna till noll procents ränta för vidareutlåning till icke-finansiella företag i syfte att de livskraftiga företagen inte ska slås ut på grund av svårigheter med kreditförsörjningen. Detta, tillsammans med Finansinspektionens beslut att sänka det kontracykliska buffertvärdet till noll procent (2,5) visar prov på ett mycket snabbt och resolut agerande. Vidare har regeringen beslutat om stödåtgärder som kommer tillföra ytterligare likviditet och även tagit över ansvaret för sjukförsäkringen, vilket är en bra början. Dessvärre kommer inte åtgärderna räcka. Bankerna får dock inte ge kredit om det inte på goda grunder kan antas att förpliktelserna kan fullgöras vilket gör att krediterna inte kommer komma ut till de som mest behöver dem.

Sverige har en mycket stor andel små företag inom besöksnäring, persontransporter, omsorg, skönhet och handel. En stor del av dessa aktörer är små företag som inte har en tät dialog med banken och vars ägare borgar för bolagens banklån i viss utsträckning.

Att enbart erbjuda mer krediter, även till de bolag som bedöms som livskraftiga av banken, är inte tillräckligt. En skönhetssalong eller en restaurang som inte längre har några bokningar klarar sig inte länge. Även om företaget lyckas få ett bankmöte (via telefon) så är det inte troligt att bankerna kommer tumma på sin kreditgivning. Här måste staten ta sitt ansvar för att undvika massarbetslöshet.

Staten bör dels instifta en stödfond, dels uppmuntra till konsumtion när ”faran är över”.

Olika länder har använt olika stödåtgärder. I Hongkong användes helikopterpengar för att stimulera ekonomin. I Norge föreslås för närvarande en statlig garanti, vilket i och för sig skulle matcha den likviditetsinjektion som banksystemet i Sverige nu har fått och ge alla företagare en möjlighet att få lån hos bankerna.

Ett annat sätt skulle vara att instifta en stödfond om 100 miljarder kronor till de företag som kan visa att de har drabbats av skada på grund av spridningen av Covid-19. Coronalånen bör distribueras av Almi och vara efterställda alla andra lån och vara ränte- och amorteringsfria i fem år med enda förbehållet att ägarna inte får dela ut medel under tiden.

Om ägaren önskar dela ut medel måste lånen först amorteras. Efter fem år görs en särskild rekonstruktionsprövning genom av tingsrätten utsedda rekonstruktörer för det fall att lånen inte kan återbetalas. I rekonstruktionen ska enbart Coronalånen sättas ned och inte andra krediter. Genom en lagändring bör även lånen kunna räknas med som eget kapital för att undvika insufficiens.

Genom att tydligt uttala sitt stöd för de många småföretagare som har drabbats av Corona-krisen kan en djup kris med hög arbetslöshet undvikas. Den kris vi nu riskerar drabbar inte, tack vare Riksbankens och FI:s agerande, det finansiella systemet men om vi inte räddar alla småföretagare kommer de sektorer som har varit mest behjälpliga med instegs- och andra integrationsjobb gå under. Detta kommer leda till än högre arbetslöshet bland utlandsfödda och ungdomar. Följdverkningarna kommer dock sprida sig vida utanför dessa sektorer. De ringar på vattnet som bildas får genomslag i hela samhället. I stället för att en fjärils vingslag leder till orkan kan denna fladdermus sänka vår ekonomi. Vi har en möjlighet att lösa detta om vi genast agerar.

Att försöka vända ekonomin när konkurserna haglar är betydligt mycket svårare och dyrare. Därtill måste regeringen börja tala om framtiden. Även om det för närvarande upplevs tungt med stigande dödsfall och smittade i flera länder finns det många ljusglimtar. Solen har gått upp i öst där Kina har visat att de har klarat första vågen och även Sydkorea ser ut att hålla Covid-19 stången. Det pågår ett mycket stort antal försök med både vaccin och mediciner. Därtill tros viruset tappa fart allt eftersom fler uppnår immunitet och vi går mot sommar. Vi måste därför våga tala om framtiden och ett fortsatt levande samhälle där vi reser, bor på hotell och äter på restaurang, där vi handlar kläder och annan mat än torrfoder i butiken – i annat fall kommer varken krediter eller efterställda lån lösa krisen.

 

Peter Zonabend, vd, Arwidsro
Per Arwidsson, ordförande, Arwidsro


Debatt: Kliniska prövningar i världsklass kräver tid, engagemang och investeringar

Om regeringens Life science-strategi ska bli verklighet och  Sverige ska bli en ledande Life science-nation krävs fem åtgärder, skriver Björn Eriksson, generaldirektör på Läkemedelsverket.

Foto:Jack Mikrut

I veckan meddelade näringsminister Thorwaldsson att regeringen tillsätter en utredning för att se över förutsättningarna för att bedriva kliniska prövningar. Det är ett mycket bra och välkommet initiativ. Läkemedelsverket arbetar för att Sverige ska vara bäst på Life science i Europa. Men för att detta ska bli verklighet krävs stora och gemensamma satsningar i både tid och pengar. 

Idag den 20 maj firas dagen för kliniska prövningar i EU. Då uppmärksammas behovet av fortsatt forskning för att få fram nya och bättre läkemedel men också vilket viktigt bidrag de personer och patienter som ställer upp ger till framtidens hälso- och sjukvård. Studier som görs på människor för att studera effekten av läkemedel eller andra behandlingsmetoder är centrala för att kunna erbjuda patienter den senaste behandlingen, nära svensk vård och för att erbjuda företag i Life science-sektorn en möjlighet att växa i Sverige.

I en tid av stor osäkerhet är den medicinska forskningen inte bara en betydande tillväxtfaktor och en välfärdsfråga, den skapar även tillit till våra demokratiska system och stater – en trygghet i tider av mycket osäkerhet. Opinionsundersökningar visar att svenskar är mycket positiva till att delta i forskning och utveckling. För att regeringens Life science-strategi ska bli verklighet och för att Sverige ska bli en ledande Life science-nation krävs nu fem åtgärder.

Patientnära forskning i vårdmiljöer. Endast när viktiga fynd i forskningen blir verklighet i riktlinjer och rekommendationer i vården blir Sverige intressant som life science-nation.

Att EU:s nya regelverk som trädde i kraft den 31 januari implementeras snabbt och effektivt. Det nya regelverket kommer att förenkla samarbetet inom forskningen och förbättra samspelet med myndigheterna.

Ett gott samarbete mellan akademin, forskningen samt hälso- och sjukvården för att samla den kraft som behövs. Genom att kartlägga och samla alla forskningsinitiativ, för att uppnå god samordning och ledning.

Satsa på att kommunicera med och engagera alla som kan bidra till att vi får fler kliniska prövningar. Dataskyddsexperter, akademi, små och medelstora företag, finansiärer, metodutvecklare samt hälso- och sjukvårdspersonal, inklusive patienter och prövningsdeltagare.

Utveckla säkra metoder för klinisk forskning som kan omfatta fler genom att underlätta deltagande var du än bor i landet.  Leverera en utbildningsplan för kliniska prövningar inklusive moduler om läkemedelsutveckling och regulatorisk vetenskap med länkar till universitet och små och medelstora företag

Det råder ingen tvekan om Sverige kan bli en ledande Life science-nation. Men för det krävs att vi etablerar rätt förutsättningar och att både den akademiska och industriella forskningen antar de utmaningar som finns. Samarbetet mellan vården, myndigheter och näringslivet är avgörande för att effektivt och säkert ta fram nya vacciner och andra behandlingar. 

Tillsammans med EU-kommissionen, läkemedelsmyndigheterna i EU och den europeiska läkemedelsmyndigheten (EMA) har vi tagit steg för att öka takten i forskningen för nya läkemedel i Europa och lanserat en rad nya initiativ för att påskynda kliniska prövningar i EU. Syftet med att påskynda kliniska prövningar i EU, det så kallade ACT EU, är att förändra hur prövningar initieras, utformas och drivs för att utveckla EU som en samlingspunkt för klinisk forskning, ytterligare främja utvecklingen av högkvalitativa, säkra och effektiva läkemedel, och bättre integrera klinisk forskning i det europeiska hälsosystemet.

Det kommer krävas stora ansträngningar från alla parter för att bryta den nedåtgående trenden för företagsinitierade kliniska prövningar. Det handlar om att stimulera inte bara forskning och framtagandet av läkemedel för ovanliga sjukdomar, utan också för att ta fram nya och spännande behandlingar av vanliga sjukdomar med stora patientgrupper. Med mer forskning och fler kliniska prövningar som sker nära vården, kan resultaten snabbt bli tillgängliga för patienter. Vi behöver öka takten nu. Men det måste få kosta; tid, pengar och uthållighet!

Björn Eriksson

Generaldirektör Läkemedelsverket

 

 


Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?