Inför självförsörjningsmål

Den svenska sysselsättningsstatistiken är gravt missvisande och bör kompletteras med självförsörjningsstatistik. Det faktum att en individ är sysselsatt i den officiella statistiken innebär nämligen inte att vederbörande per automatik även har tillräckliga inkomster för att vara självförsörjande, skriver Johan Eklund.

ADEKVATA SIFFROR. Högsommar, semester och kristid. Men i såväl goda som dåliga tider har Sverige en missvisande statistik över sysselsättning. Det bör finnas statistik över självförsörjningsgrad också, anser Johan Eklund.
ADEKVATA SIFFROR. Högsommar, semester och kristid. Men i såväl goda som dåliga tider har Sverige en missvisande statistik över sysselsättning. Det bör finnas statistik över självförsörjningsgrad också, anser Johan Eklund.Foto:Johan Nilsson

Självförsörjningsnivån i den svenska befolkningen i arbetsför ålder (20–64 år) ligger betydligt under sysselsättningsgraden. Om det handlade om enstaka individer skulle denna skillnad inte vara något problem, men faktum är att det handlar om hundratusentals personer. Det torde förvåna en stor del av landets innevånare att lite drygt 600.000 utrikes födda i yrkesverksam ålder år 2016, och sannolikt än fler i dag, saknade självförsörjning! Det motsvarar fem till sex medelstora svenska städer!

Diskrepansen mellan sysselsättning och självförsörjning är problematisk av flera anledningar. Först och främst är sysselsättningsstatistiken sannolikt en av de viktigaste ekonomiska indikatorerna vi har för att förstå tillståndet i den svenska ekonomin. Den ligger också till grund för den ekonomiska politikens utformning. På vilket sätt är ett sysselsättnings- eller arbetslöshetsmål meningsfullt om det inte även innebär att människor är självförsörjande? Därtill tycker sannolikt gemene man att det är märkligt att någon kan ses som sysselsatt men samtidigt sakna självförsörjning.

Vad mäter då sysselsättningsstatistiken? Statistiska centralbyråns sysselsättningsstatistik avser att mäta om en individ var sysselsatt en timme under november månad. För att göra detta används dels en urvalsundersökning (AKU) som sedan används för att uppskatta sysselsättningsgraden i befolkningen som helhet (RAMS).

För en tillsvidareanställd heltidsarbetande individ sammanfaller sysselsättningsstatistiken med självförsörjningsstatistiken. För individer med ”svag arbetsmarknadsanknytning” kan dock en diskrepans uppstå. Om det handlade om en liten grupp individer skulle detta måhända inte vara anmärkningsvärt, men givet gruppens omfattning blir det en ansenlig skillnad.

I en analys nyligen publicerad vid Entreprenörskapsforum – När blir utrikesfödda självförsörjande? – undersöks hur många som uppnår en lågt satt gräns för självförsörjning. Undersökningen omfattar hela befolkningen i arbetsför ålder, 20–64 år, under perioden 1990 till 2016. Som gräns för självförsörjning används fyra prisbasbelopp vilket motsvarar ungefär 12 500 kr per månad efter skatt. Detta är en medvetet lågt satt självförsörjningsgräns som motsvarar såväl OECD:s relativa fattigdomsgräns som bidragsnivåerna i Sverige.

År 2016 – det vill säga under högkonjunktur – var knappt 90 procent av den inrikes födda befolkningen samt individer med ursprung i våra nordiska grannländer sysselsatta. Endast 73 procent nådde dock upp till vår självförsörjningsgräns. Vi kan dock se stora skillnader mellan grupper. För individer med ursprung i Afrika och Mellanöstern låg till exempel sysselsättningsgraden på 63 respektive 53 procent medan självförsörjningsgraden låg på 38 respektive 36 procent. Och drygt 600.000 utrikes födda i arbetsför ålder saknade alltså självförsörjning 2016.

Historiskt har arbetsmarknadsutfallen för grupper med svag arbetsmarknadsanknytning och otillräckliga kunskaps- och färdighetsnivåer försämrats i samband med kriser, men även permanent efter det att ekonomin återhämtat sig. Tyvärr finns det inte mycket som talar för att det skulle vara annorlunda efter att coronakrisen klingat av.

I en välfärdsstat som den svenska med omfattande transfereringssystem och inkomstutjämning måste en självförsörjningsdefinition ta avstamp i ett livstidsinkomstperspektiv. En individ kan anses vara självförsörjande när denna inte är en nettobidragstagare sett under hela livscykeln. Frågor som: Vilka inkomstnivåer ska en individ uppnå för att klassas som självförsörjande och hur länge måste dessa inkomster upprätthållas behöver besvaras. Det kommer inte att räcka att vara självförsörjande endast några år under sitt yrkesverksamma liv. Varje icke självförsörjande individ ökar försörjningsbördan och blir självförsörjningsgraden för låg kommer det underminera välfärdsstaten.

Detta för även med sig implikationer för den ekonomiska politikens utformning. Arbetsmarknadspolitiska åtgärder bör till exempel utvärderas utifrån ett hållbart självförsörjningsperspektiv snarare än ur ett sysselsättningsperspektiv.

Utöver det dystra faktum att många människor i arbetsför ålder saknar självförsörjning drar jag tre slutsatser:

* Argumenten för att reformera och modernisera arbetsmarknaden förstärks på ett kraftfullt sätt när vi ser till omfattningen på den ekonomiska utanförskapsproblematiken som en låg självförsörjningsgrad innebär. Utifrån de låga självförsörjningssiffrorna framstår de av utredaren Gudmund Toijer föreslagna reformerna av Las som väl balanserade.

* Sverige behöver införa ett självförsörjningsmål och komplettera sysselsättningsstatistiken med ett väldefinierat självförsörjningsmått. Ett sådant mått bör ta hänsyn till huruvida en individ ökar eller minskar försörjningsbördan. Utan denna statistik riskerar vi framgent stå inför obehagliga ekonomiska överraskningar.

* Och för den kommande migrationsöverenskommelsen har perspektivet avgörande betydelse – det behövs omfattande reformer för att de utrikes födda Sverige redan tagit emot ska kunna integreras på såväl arbets- som bostadsmarknad.

Johan Eklund, vd, Entreprenörskapsforum, professor i nationalekonomi


Detta är en debatt- och opinionstext. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder Dagens industri möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten. De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till di.se. Dagens industri granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen di.se. Läs mer om kommentering här.

Innehåll från EnergiEngagemangAnnons

Så kan företag säkra el till ett stabilt pris på lång sikt – och samtidigt bidra till ett mer hållbart samhälle

Priset på solcellsanläggningar har sjunkit kraftigt. Nu öppnas en möjlighet för företag att enkelt investera i solcellsparker.
Priset på solcellsanläggningar har sjunkit kraftigt. Nu öppnas en möjlighet för företag att enkelt investera i solcellsparker.

Genom att investera i en solcellspark kan företag framtidssäkra sin el-leverans till ett stabilt pris, bidra till samhällets energiomställning och signalera till kunder att man aktivt arbetar för ökad hållbarhet.

– Företag har länge varit frikostiga med att sätta sitt namn på arenor och idrottslag. Här öppnar sig en ny möjlighet att kunna visa sitt miljöengagemang och hållbarhetstänk. Det har ett enormt marknadsföringsvärde som kan gynna företagets affärer, säger Jonas Helander, tf VD på solcellsföretaget EnergiEngagemang.

Utbyggnaden av solenergi i Sverige och framförallt i världen går fort. Det gör att priserna på solceller kraftigt har sjunkit samtidigt som forskning och utveckling har gett högre effekt.

IEA, Internationella Energimyndigheten, utnämnde nyligen solenergi som den nya kungen av den globala elmarknaden i sin senaste rapport, vilket är inte är förvånande då solceller har många fördelar jämfört med andra metoder att producera el. 

Den tar inte slut, till skillnad från kol, olja och naturgas. Solel har minimal miljöpåverkan efter uppbyggnadsfasen, driften är tyst, panelerna är diskreta och en färdig solcellsanläggning är näst intill underhållsfri, vilket håller driftskostnaderna nere.

Solceller - framtidens energilösning

Hittills har diskussioner om solpaneler oftast handlat om mindre anläggningar som villaägare eller företag monterar på sitt tak. Nu öppnas en möjlighet för företag att på ett enklare sätt helt eller som delägare investera i större solcellsparker.

– Att ett företag bygger en egen solcellspark visar att man är en del av någonting nytt och tar en aktiv del i energiomställningen. Det finns också konkreta fördelar som att solenergi är det snabbaste och billigaste kraftslaget när det kommer till att bygga ny energiproduktion. Solenergi är ett bra komplement till det svenska elsystemet som till stor del består av vind-, vatten-, och kärnkraft, säger Jonas Helander.

Elpriset i Sverige kan variera väldigt mycket och bestäms av tillgång och efterfrågan på en marknad med flera hundra aktörer. Denna osäkerhetsfaktor kan bli kostsam för företag.

Med en egen solcellspark blir priset betydligt mer stabilt. 

– Många är oroliga över att el-priset går upp och ner. Det är oförutsägbart och det blir svårt att planera sin verksamhet. Med en egen solcellspark säkrar man alltså upp en del av sin förbrukning till ett långsiktigt fastställt elpris eftersom man vet vad anläggningen kostar över tid, säger han och fortsätter:

– Genom ett upplägg med en solcellsentreprenör som oss tillsammans med ett elhandelsbolag, kan vi erbjuda ett långsiktigt stabilt elpris. Det kommer att gynna företagets verksamhet.

EnergiEngagemang har stor kunskap och erfarenhet av att bygga större solcellsparker. Bland annat har företaget byggt Sveriges största solcellspark längs E20 utanför Strängnäs. Den består av 41600 solpaneler och levererar el åt bostadsrättsföreningar inom HSB Södermanland.

– Det här upplägget är speciellt lämpligt till företag med många mindre filialer eller som har verksamhet där det helt enkelt inte lämpar sig att bygga solcellsanläggningar på befintligt tak. Det finns gott om lågproduktiv jordbruksmark som ligger i träda och som med fördel kan användas för att bygga en större solcellspark, säger han.

Stort PR-värde med solcellspark

För ett företag har en solcellspark ett stort marknadsföringsvärde som kan gynna affärerna.

– Bygger man en solcellspark längs en motorväg skapas ett visuellt intryck för förbipasserande. Det blir som en stor reklamskylt som visar att företaget är en del av energiomställningen till ett mer hållbart samhälle och att man jobbar för framtiden, säger Jonas Helander.

Även om en solcellsanläggning kräver en hög initial investeringskostnad räknar man med att få tillbaka kostnaden på betydligt kortare tid än solcellsparkens livslängd.

– Återbetalningstiden på en solcellspark är drygt 10 år, men parken är gångbar i minst 35 år. Det man bör tänka på är att om man inte gör något alls har man samma osäkra elkostnader kvar. Passivitet har ett pris även det. En solcellsanläggning kan skapa trygghet för ett företag, avslutar han.

Fakta EnergiEngagemang 

EnergiEngagemang har sina rötter i Sörmland men installerar solcellsanläggningar i hela Sverige. Sedan starten 2012 har de varit en av Sveriges ledande solcellsinstallatörer för lantbruk, industri, fastighetsbolag och BRFer. EnergiEngagemang är en Certifierad installatör av solel enligt krav från Energimyndigheten, är registrerade hos Elsäkerhetsverket och Di Gasell för andra året i rad.

Läs mer på www.energiengagemang.se

 

Mer från EnergiEngagemang

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med EnergiEngagemang och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?