Annons

Inför självförsörjningsmål

Den svenska sysselsättningsstatistiken är gravt missvisande och bör kompletteras med självförsörjningsstatistik. Det faktum att en individ är sysselsatt i den officiella statistiken innebär nämligen inte att vederbörande per automatik även har tillräckliga inkomster för att vara självförsörjande, skriver Johan Eklund.

ADEKVATA SIFFROR. Högsommar, semester och kristid. Men i såväl goda som dåliga tider har Sverige en missvisande statistik över sysselsättning. Det bör finnas statistik över självförsörjningsgrad också, anser Johan Eklund.
ADEKVATA SIFFROR. Högsommar, semester och kristid. Men i såväl goda som dåliga tider har Sverige en missvisande statistik över sysselsättning. Det bör finnas statistik över självförsörjningsgrad också, anser Johan Eklund.Foto:Johan Nilsson

Självförsörjningsnivån i den svenska befolkningen i arbetsför ålder (20–64 år) ligger betydligt under sysselsättningsgraden. Om det handlade om enstaka individer skulle denna skillnad inte vara något problem, men faktum är att det handlar om hundratusentals personer. Det torde förvåna en stor del av landets innevånare att lite drygt 600.000 utrikes födda i yrkesverksam ålder år 2016, och sannolikt än fler i dag, saknade självförsörjning! Det motsvarar fem till sex medelstora svenska städer!

Diskrepansen mellan sysselsättning och självförsörjning är problematisk av flera anledningar. Först och främst är sysselsättningsstatistiken sannolikt en av de viktigaste ekonomiska indikatorerna vi har för att förstå tillståndet i den svenska ekonomin. Den ligger också till grund för den ekonomiska politikens utformning. På vilket sätt är ett sysselsättnings- eller arbetslöshetsmål meningsfullt om det inte även innebär att människor är självförsörjande? Därtill tycker sannolikt gemene man att det är märkligt att någon kan ses som sysselsatt men samtidigt sakna självförsörjning.

Vad mäter då sysselsättningsstatistiken? Statistiska centralbyråns sysselsättningsstatistik avser att mäta om en individ var sysselsatt en timme under november månad. För att göra detta används dels en urvalsundersökning (AKU) som sedan används för att uppskatta sysselsättningsgraden i befolkningen som helhet (RAMS).

För en tillsvidareanställd heltidsarbetande individ sammanfaller sysselsättningsstatistiken med självförsörjningsstatistiken. För individer med ”svag arbetsmarknadsanknytning” kan dock en diskrepans uppstå. Om det handlade om en liten grupp individer skulle detta måhända inte vara anmärkningsvärt, men givet gruppens omfattning blir det en ansenlig skillnad.

I en analys nyligen publicerad vid Entreprenörskapsforum – När blir utrikesfödda självförsörjande? – undersöks hur många som uppnår en lågt satt gräns för självförsörjning. Undersökningen omfattar hela befolkningen i arbetsför ålder, 20–64 år, under perioden 1990 till 2016. Som gräns för självförsörjning används fyra prisbasbelopp vilket motsvarar ungefär 12 500 kr per månad efter skatt. Detta är en medvetet lågt satt självförsörjningsgräns som motsvarar såväl OECD:s relativa fattigdomsgräns som bidragsnivåerna i Sverige.

År 2016 – det vill säga under högkonjunktur – var knappt 90 procent av den inrikes födda befolkningen samt individer med ursprung i våra nordiska grannländer sysselsatta. Endast 73 procent nådde dock upp till vår självförsörjningsgräns. Vi kan dock se stora skillnader mellan grupper. För individer med ursprung i Afrika och Mellanöstern låg till exempel sysselsättningsgraden på 63 respektive 53 procent medan självförsörjningsgraden låg på 38 respektive 36 procent. Och drygt 600.000 utrikes födda i arbetsför ålder saknade alltså självförsörjning 2016.

Historiskt har arbetsmarknadsutfallen för grupper med svag arbetsmarknadsanknytning och otillräckliga kunskaps- och färdighetsnivåer försämrats i samband med kriser, men även permanent efter det att ekonomin återhämtat sig. Tyvärr finns det inte mycket som talar för att det skulle vara annorlunda efter att coronakrisen klingat av.

I en välfärdsstat som den svenska med omfattande transfereringssystem och inkomstutjämning måste en självförsörjningsdefinition ta avstamp i ett livstidsinkomstperspektiv. En individ kan anses vara självförsörjande när denna inte är en nettobidragstagare sett under hela livscykeln. Frågor som: Vilka inkomstnivåer ska en individ uppnå för att klassas som självförsörjande och hur länge måste dessa inkomster upprätthållas behöver besvaras. Det kommer inte att räcka att vara självförsörjande endast några år under sitt yrkesverksamma liv. Varje icke självförsörjande individ ökar försörjningsbördan och blir självförsörjningsgraden för låg kommer det underminera välfärdsstaten.

Detta för även med sig implikationer för den ekonomiska politikens utformning. Arbetsmarknadspolitiska åtgärder bör till exempel utvärderas utifrån ett hållbart självförsörjningsperspektiv snarare än ur ett sysselsättningsperspektiv.

Utöver det dystra faktum att många människor i arbetsför ålder saknar självförsörjning drar jag tre slutsatser:

* Argumenten för att reformera och modernisera arbetsmarknaden förstärks på ett kraftfullt sätt när vi ser till omfattningen på den ekonomiska utanförskapsproblematiken som en låg självförsörjningsgrad innebär. Utifrån de låga självförsörjningssiffrorna framstår de av utredaren Gudmund Toijer föreslagna reformerna av Las som väl balanserade.

* Sverige behöver införa ett självförsörjningsmål och komplettera sysselsättningsstatistiken med ett väldefinierat självförsörjningsmått. Ett sådant mått bör ta hänsyn till huruvida en individ ökar eller minskar försörjningsbördan. Utan denna statistik riskerar vi framgent stå inför obehagliga ekonomiska överraskningar.

* Och för den kommande migrationsöverenskommelsen har perspektivet avgörande betydelse – det behövs omfattande reformer för att de utrikes födda Sverige redan tagit emot ska kunna integreras på såväl arbets- som bostadsmarknad.

Johan Eklund, vd, Entreprenörskapsforum, professor i nationalekonomi


Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder Dagens industri möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten. De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till di.se. Dagens industri granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen di.se. Läs mer om kommentering här.

Innehåll från RegSmart Life ScienceAnnons

Stort behov av regulatorisk kunskap inom läkemedelsindustrin

Marie Gårdmark, Farm Dr, vd och grundare och Agneta Larhed, Farm Dr, senior konsult och grundare, RegSmart Life Science.
Marie Gårdmark, Farm Dr, vd och grundare och Agneta Larhed, Farm Dr, senior konsult och grundare, RegSmart Life Science.

En möjliggörare med gedigen regulatorisk grund från både myndighet och industri. Så beskriver RegSmart Life Science grundare, Marie Gårdmark och Agneta Larhed, bolaget som hjälper både företag och forskare med allt från produktutveckling till regulatoriska frågor. 

Det var redan på apotekarutbildningen vid Uppsala universitet som Marie Gårdmark och Agneta Larhed lärde känna varandra. I dag har Marie en bred bakgrund inom läkemedelsutveckling och regulatoriska frågeställningar och Agneta har stor erfarenhet inom formuleringsutveckling av läkemedel – en riktigt bra kombination enligt de själva: 

– Vi kommer båda från tjänster på Läkemedelsverket. Jag var chef för tillståndsverksamheten rörande läkemedel och Agneta var vetenskapligt ansvarig inom området farmaci och bioteknologi. Under våra år på myndigheten såg vi att det fanns ett stort behov av regulatorisk kunskap inom industrin, framförallt bland småföretagare och forskare. Det sådde fröet till RegSmart. När erbjudandet kom att starta ett bolag tillsammans med Center for Translational Research så kändes det som ett enkelt beslut, säger Marie Gårdmark, Farm Dr, vd och grundare. 

– Det som gör oss unika på marknaden är vår bredd. Vi balanserar regulatoriska, vetenskapliga och kommersiella behov och förutsättningar vilket är värdefullt i arbetet med så väl tidig utveckling som inför marknadsgodkännande. Jag och Marie kompletterar varandra och vi har ett bra helhetsperspektiv med fokus på företagens mål, tillägger Agneta Larhed, Farm Dr, senior konsult och grundare. 

Använda riktlinjer på rätt sätt

Just helhetsperspektivet är extra viktigt poängterar Marie Gårdmark. Det gäller att utgå från vilka produkter som bolaget faktiskt vill ha ut på marknaden i slutändan – något som mindre företag inte alltid tänker på: 

– De blir lätt uppslukade av den fas som de befinner sig i just nu och inför de problem de möter dagligdags. Genom att istället ha ett klart affärsmål med sin produkt från start, blir det lättare att förstå vad man behöver göra för att nå dit. Här är det viktigt att veta hur man kan ta hjälp av riktlinjer och regler under resans gång för att uppnå sina kommersiella intressen, säger Marie Gårdmark. 

Men, det handlar inte bara om att läsa riktlinjer – det  gäller också att förstå sammanhanget, säger Agneta Larhed. RegSmarts roll är att vara lösningsfokuserade och deras arbete går snarare ut på att förstå syftet med riktlinjerna, och hjälpa kunden att förstå vart lagstiftningen är på väg. 

– Då får man bättre koll på vad man behöver eller inte behöver göra, och kan se både närliggande risker och möjligheter i utvecklingsarbetet. Vi har tre ledord som vi utgår från: vetenskaplighet, regulatorisk relevans och fit for purpose. Fit for purpose innebär att man utgår ifrån det man vill uppnå och därefter bestämmer vilka studier eller tester man ska göra istället för att bara hålla sig fast vid en riktlinje och göra som man alltid har gjort, säger Marie Gårdmark. 

Stort engagemang och framåtanda 

I augusti firar bolaget ett år och utvecklingen har varit över de båda grundarnas förväntan. De har nyligen rekryterat tre nya spetskompetenser som ska täcka upp inom dels det medicintekniska området, dels inom läkemedelstillverkning. 

– Det är väldigt roligt att få ta del av så många spännande idéer från företag och forskare som jobbar med alla dessa fantastiska utvecklingsprojekt inom läkemedel och medicinteknik. Det finns ett sådant engagemang och en stark framåtanda, vilket är härligt att kunna vara en del av! säger Agneta Larhed.

– För oss är det viktigt att bidra till utvecklingen av life science-sektorn i Sverige och det är något som vi gör på olika sätt. Det kan till exempel handla om att hjälpa små forskande företag med regulatorisk kunskap så tidigt som möjligt i utvecklingsprocessen. Det regulatoriska behöver inte förhindra eller försvåra – det gäller bara att fokusera på sin produkt och se möjligheterna, avslutar Marie Gårdmark.

Fakta RegSmart Life Science
RegSmart Life Science AB bildades i augusti 2019. Företaget är en del av koncernen Center for Translational Research tillsammans med Clinical Trial Consultants, Lablytica och ClinSmart. I dagsläget har företaget fem anställda och kontor i Uppsala. RegSmart täcker regulatoriska frågeställningar för både läkemedel och medicintekniska produkter och har en global inriktning med fokus på den europiska och amerikanska marknaden.
EXTERN LÄNK: Läs mer här 

Mer från RegSmart Life Science

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med RegSmart Life Science och ej en artikel av Dagens industri

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?