1515
Annons

Inför ett moratorium för skatter och avgifter

DEBATT. En tsunami av konkurser och snabbt stigande arbetslöshet hotar om inte staten radikalt minskar företagens kostnader. Ett effektivt sätt är att ta paus för att inbetalningar av skatter och avgifter, skriver Gabriel Urwitz.

NÖDLÄGE. Det behövs en paus för att kunna överblicka situationen. Enda sättet att åstadkomma detta är att omgående införa ett moratorium för alla skatter inklusive moms, arbetsgivaravgifter, räntor och amorteringar och hyror, skriver Gabriel Urwitz.
NÖDLÄGE. Det behövs en paus för att kunna överblicka situationen. Enda sättet att åstadkomma detta är att omgående införa ett moratorium för alla skatter inklusive moms, arbetsgivaravgifter, räntor och amorteringar och hyror, skriver Gabriel Urwitz.Foto:Claes-Göran Flinck

Coronakrisen innebär förutom de mycket stora medicinska utmaningarna dramatiska konsekvenser för svensk ekonomi. Varslen är nu uppe i nästan 100 000 personer, antalet arbetslösa ökar också kraftigt med drygt 25 000 förra veckan. Hela svenska ekonomin är utsatt för en enorm chock, detta gäller i synnerhet tjänstesektorn, där lönekostnaden ofta står för 50-70 procent av totala kostnaden och där hyror ofta utgör den näst största kostnadsposten.

För ett industribolag är personalkostnaden nästan alltid en väsentligt mindre andel av totala kostnaden, normal 10-25 procent. Detta innebär att ett tjänsteföretag är väldigt mycket mer utsatt när intäkterna försvinner.

Detta gäller i dag restauranger, alla verksamheter som är kopplat till resor och turism, detaljhandeln förutom mat- och apotekshandel men även andra tjänsteföretag. För dessa företag har under de senaste veckorna 50-100 procent av intäkterna försvunnit, och konkursrisken är därmed ett faktum. En ledande konsultfirma har beräknat att Sveriges BNP kortsiktigt kan minska med 20 procent, att 40 procent av privata bolag inte har tillräckliga resurser för att överleva i tre månader, att mer än en miljon jobb kan försvinna.

Sannolikheten för en tsunami av konkurser är mycket stor, vilket kommer dramatiskt öka arbetslösheten. Även regeringen talar om risk för arbetslöshet på 13 procent eller högre.

Det största problemet är att osäkerheten runt corona är genuin, hur många kommer bli sjuka, hur länge kommer pandemin vara, hur stora blir de ekonomiska konsekvenserna. Inget av detta går att med säkerhet prognosticera eftersom denna kris är unik och inte jämförbar med ”normala” kriser.

Detta gör att regering och riksdag kommer med olika åtgärder utan att kunna överblicka effekterna. Det är redan uppenbart att åtgärderna hittills är för små, kommer för sent eller är för byråkratiska. Nuvarande stödet kommer inte på långa vägar räcka till eller nå de som verkligen behöver stöd.

Det behövs en paus för att kunna överblicka situationen. Enda sättet att åstadkomma detta är att omgående införa ett moratorium för alla skatter inklusive moms, arbetsgivaravgifter, räntor och amorteringar och hyror. Låt detta moratorium till att börja med gälla till och med sista juni.

Ett moratorium innebär ett tillfälligt stopp för alla dessa betalningar. Detta skulle tillsammans med att staten tar 100 procent av permitteringslönen skapa ett två-tre månaders andrum för alla företag och framför allt hjälpa mindre och tjänsteproducerande företag, vilket skulle innebära att tsunamin av betalningsinställelser och konkurser inte behöver ske, och därigenom kan mycket av den dramatiskt ökande arbetslösheten undvikas.

Moratorium innebär inte att dessa uppskjutna betalningar inte ska betalas men andrummet skulle ge regering och riksdag möjlighet att bättre bedöma vilka åtgärder som staten måste vidta, vilka stödåtgärder som behövs för i första hand olika sektorer och små och medelstora företag. Själva moratoriet innebär ingen kostnad för staten.

Det finns flera ekonomer (Magnus Henrekson, John Hassler) som framfört förslag om att staten borde utveckla en statlig avbrottsförsäkring, det vill säga att staten går in som försäkringsgivare och använder samma principer som privata avbrottsförsäkringar.

Corona är ett ”avbrott” vars konsekvenser endast vi gemensamt kan bära, det vill säga det är endast staten som kan svara för konsekvenserna av coronautbrottet. Det finns förslag till en statlig avbrottsförsäkring. Ett moratorium skulle ge politikerna tid att utforma och fatta beslut om en sådan försäkring. Fördelen med en avbrottsförsäkring är att den går att utforma på ett sådant sätt att den hjälper de företag som behöver hjälp.  

Det är en avgörande fråga för hela samhällsekonomin att inte massor av i och för sig livskraftiga företag går under på grund av coronakrisen – om vi ska kunna återuppbygga den svenska ekonomin efter att det är över.

Det är en moralisk fråga för det svenska samhället att hjälpa företag att inte gå under i en situation som de är utan all skuld. 

Gabriel Urwitz, ordförande, AB Segulah

Detta är en debatt- och opinionstext. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

Debatt: Reformer nästa regering måste prioritera

En ny regering måste efter valet lösa en rad reformer. Patrik Wahlén, styrelseordförande Volati, listar de fem områden där reformbehovet är störst.

Foto:Jack Mikrut

Sverige är fantastiskt men vi kan inte blunda för misslyckad integration, skenande brottslighet, låg tillväxt och en minst sagt svajig energiförsörjning. Att få bukt med dessa problem är en förutsättning för att Sverige ska utvecklas i rätt riktning – med möjligheter för högre tillväxt och därmed fungerande välfärd, men minst lika mycket för alla i Sverige skall få en fungerande vardag. 

Oavsett vilken statsminister Sverige får efter valet, finns en rad reformer som hans eller hennes regering måste ta tag i. Här är de fem områden där reformbehovet är störst.

Bidragen. Många företag har svårt att hitta personal. Samtidigt är det enligt Statistiska Centralbyrån 800 000 personer som lever på bidrag i Sverige. Höjd a-kassa, lägre krav i sjukförsäkringen, mer generösa villkor för förtidspension och Nooshitillägget i pensionssystemet är alla exempel på bidragshöjningar som gör det mindre lönsamt att arbeta. Tillsammans kostar de skattebetalarna miljarder och försvårar för företag att rekrytera och växa. 

Nu behövs en tydlig, sammanhållen självförsörjningspolitik. Bidragstak, krav på motprestation vid mottagande av försörjningsstöd och lägre kostnader att anställa genom lärlingsanställningar är några reformer som är helt nödvändiga. Både i Sverige och utomlands finns tydliga bevis på att detta fungerar för att mota utanförskapet. Det finns stora besparingar att hämta genom att med bättre kontroller minska det omfattande fusket.

Skolan. En välfungerande skola är grunden i ett civiliserat samhälle, både på samhällelig nivå och för den enskilde. I en fri marknadsekonomi kommer det alltid att finnas skillnader i utfall, men goda och likvärdiga möjligheter i livets början krävs för att alla ska få en chans. Då krävs en kunskapsskola med ordning och reda i centrum som klarar av att hantera det faktum att många elever inte har svenska som modersmål. 

Under Alliansregeringen så genomfördes framgångsrika reformer av både läroplaner och betygssystem. Det arbetet behöver fortsätta, med mer katederundervisning och en skärpt tillsyn av svenska skolor, oavsett huvudman. Ett återkommande sorgebarn, den svenska lärarutbildningen, behöver göras om i grunden med fokus på kognitionsvetenskap och praktisk metodik. Trots att vi vet mer än någonsin om hur hjärnan fungerar och hur barns inlärning går till, är inte all undervisning evidensbaserad. Flumpedagogiken, som saknar stöd i forskningen, har letat sig in i både läroplaner och på lärarutbildningen. 

Skatterna. Det som gör Sverige till ett av världens rikaste och mest framgångsrika länder är företagandet. Privat sektor finansierar sjukvården, polisen och försvaret. Som litet land i utkanten av Europa måste vi slå vakt om vår konkurrenskraft. Därför bör skatterna inte hämma ansträngning och ekonomisk tillväxt samtidigt som de bör underlätta omställning mot ett mer hållbart samhälle.

Borttagandet av värnskatten under mandatperioden var ett steg i rätt riktning, och nästa regering behöver fortsätta på samma väg. Sverige har fortfarande världens tredje högsta effektiva marginalskatt och även människor med relativt små inkomster betalar internationellt sätt mycket höga skatter. Ytterligare sänkta skatter på arbete skulle stärka drivkrafterna för människor i bidragsberoende att söka och ta ett jobb. Det vore också önskvärt med en rak kapitalbeskattning, enhetlig moms och en minskande omfattning av speciallösningar som ROT och RUT. 

Energi. För fyrtio år sedan hade Sverige ett av värdens bästa energisystem. Det fanns bara tre länder – Sovjetunionen, USA och Sverige – som utvecklade teknologi för lättvattenreaktorer. Tillsammans med rejäla satsningar på överföring och strategiskt belägna reaktorer i södra och mellersta Sverige ledde det till mängder av billig, ren och helt koldioxidfri el långt innan andra västländer.

Sedan 90-talet har utvecklingen gått i motsatt riktning. Kortsiktigheten i politiken har gjort att antalet reaktorer, kärnkraftskompetensen och överföringskapaciteten steg för steg har avvecklats. Idag har vi kraftigt varierande – och stigande – priser. För första gången någonsin riskerar vi till och med planerade strömavbrott. Läget är nu så pass illa att investeringar i tung industri i vissa delar av landet är helt uteslutna.

Att åter göra Sverige till ett energimässigt föregångsland kommer att ta tid – och kräva en uthållig politik. De juridiska hindren för ny kärnkraft måste tas bort och driftgarantier ställas ut så att den som vill investera inte avskräcks av risken för plötsliga avvecklingskrav. Staten, som ansvarar för den långväga elöverföringen, behöver också ta fram en effektiv prissättning av systemtjänster och slutligen begrava systemet med elcertifikat, som snedvrider marknaden mellan olika energislag. Billig och fossilfri el är avgörande för både klimatfrågan och konkurrenskraften.

Rättsväsendet. Sverige går just nu igenom en trygghetskris. Antalet dödsskjutningar har tredubblats och ungdomsrånen dubblerats sedan 2014. Det här drabbar även hederliga företagare, särskilt i utsatta områden. Enligt organisationen Företagarna uppger var femte företagare som utsatts för brott att de funderat på att lägga ner sin verksamhet på grund av brottsligheten. På bara ett år har siffran ökat från 13 till 19 procent. 40 procent uppgav att de blivit utsatta för brott de senaste fem åren, och fler än hälften av alla företagare uppgav att de upplever otrygghet som en konsekvens av låg polisnärvaro.

Politiken måste därför bli bättre på att klara sitt mest grundläggande kärnuppdrag, nämligen att upprätthålla lag och ordning. Det är självaste grunden i en liberal rättsstat. Även om den sittande regeringen gärna påstår sig ha genomfört förändringar, har Sverige fortfarande få poliser och låga straff för allvarlig brottslighet. Vi betalar bland de högsta skatterna i världen, men ändå får Sveriges domstolar och Åklagarmyndigheten mindre än vad de anser sig behöva. Då är det något fel i prioriteringarna.

Det är lättare att styra i högkonjunktur än under sämre ekonomiska tider. Nu blir svenskarnas plånböcker tunnare: bolåneräntor stiger, drivmedels- och energipriser ligger kvar på höga nivåer och den allmänna prisutvecklingen följer med. En politik för en återupprättad arbetslinje, en kunskapsskola i världsklass och tuffare tag mot kriminella – tillsammans med en återgång till Sveriges historiska energipolitik borde vara vägen framåt för en ny regering.

Patrik Wahlén, styrelseordförande Volati

Detta är en debatt- och opinionstext. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera