1515
Annons

Industrin räddar världen med klimatsmart teknik

DEBATT. Med ökad tillväxt och nya smarta lösningar så blir världen bättre. Svenska teknikföretag spelar en viktig roll för många delar i den här utvecklingen. Industrins lösningar blir hela världens lösningar genom att 78 procent av förädlingsvärdet är export, skriver flera företagsledare.

GLOBALT AVTRYCK. Att skapa förbättrade konkurrensförutsättningar för svensk industri bidrar till ökande marknadsandelar samtidigt som länder där industrin gör större hållbarhetsavtryck får svårare att konkurrera, skriver näringslivsföreträdare.
GLOBALT AVTRYCK. Att skapa förbättrade konkurrensförutsättningar för svensk industri bidrar till ökande marknadsandelar samtidigt som länder där industrin gör större hållbarhetsavtryck får svårare att konkurrera, skriver näringslivsföreträdare.Foto:Björn Larsson Rosvall/TT

Genom framgångsrik företagsamhet, produktutveckling, produktion och export så bidrar svensk teknikindustri till globala hållbarhetsmål. I Sverige stirrar vi ofta blint på de utsläpp som sker på svensk mark. Politiken måste i stället handla om att ge bästa förutsättningar för svensk, klimatsmart industri att bidra globalt.

Hållbarhet spänner över miljörelaterade aspekter som biodiversitet, vattentillgång och klimatförändringar, för att nämna några. Lika viktigt är även aspekter relaterade till fattigdom, hälsa, utbildning och liknande som är nära kopplade till ekonomiskt välstånd och tillväxt. Hur viktig den här utvecklingen är och har varit sammanfattas väl i FN:s 17 globala hållbarhetsmål i Agenda 2030.

Ett talande och skrämmande exempel på vikten av de ekonomiska dimensionerna är konsekvenserna av den pågående pandemin.

För det första har pandemin och åtgärderna för att begränsa smittspridningen kastat ner världsekonomin i den djupaste nedgången sedan depressionen på 1930-talet. I nedgångens spår följer skenande arbetslöshet, minskande inkomster, förstörda livsverk och psykosociala konsekvenser för många människor. Dessutom riskerar de offentliga finanserna i många länder att raseras vilket innebär stora påfrestningar på de offentliga välfärdssystemen och kommande generationer. Även i rika länder är det de mindre ekonomiskt bemedlade som drabbas hårdast av ekonomisk kris.

För det andra visar studier från WHO att hundratals miljoner människor i fattigare länder, som upplevt en stark ekonomisk standardhöjning de senaste decennierna, riskerar att kastas tillbaka i fattigdom, vilket innebär tilltagande hälsoproblem, minskade satsningar på utbildning och andra följdverkningar.

Frånsett bakslaget under coronapandemin så visar flera avgörande mätetal hur utvecklingen på global nivå varit positiv under de senaste decennierna. Med ökad tillväxt och nya smarta lösningar så blir världen bättre. Livslängden och läskunnigheten ökar, antal människor under fattigdomsgränsen och barnsängsdödligheten minskar, med mera.

Svenska teknikföretag spelar en viktig roll för många delar i den här utvecklingen. Industrins lösningar blir hela världens lösningar genom att 78 procent av förädlingsvärdet är export. Teknikföretagen företräder 4.200 företag som tillsammans utgör drygt hälften av Sveriges industri. Spridningen av goda lösningar från industriföretag i Sverige till övriga världen har pågått länge, i år firar föreningen sitt 125-årsjubileum.

Det är vi, alla tusentals medarbetare som jobbar i de här företagen som skapar de lösningar som krävs. Många svenska företag ligger i frontlinjen. Stora som små bygger de vidare på fantastiska idéer, vissa har burit i mer än 100 år, andra är nya.

Exemplen är många. En snilleblixt som ökar utnyttjandegraden och därmed energieffektiviteten i en Scania- eller Volvolastbil blir på kort tid spridd och gör snart nytta över hela världen. När Electrolux fortsätter minska spridningen av växthusgaser, då förändrar det på global nivå. Detsamma har gällt när Izettle och Klarna förenklat betalningar, när Atlas Copco infört kompressorer med variabel hastighet som sparar energi i industrin, när Nibe exporterar värmepumpar och när Gustav de Laval för 140 år sedan uppfann separatorn och etablerade det som i dag är Alfa Laval.

Många relativt nystartade företag tar fram nya produkter och tjänster med stor global spridningspotential. Till exempel Epishine som är på väg att revolutionera marknaden för solceller genom att trycka dem på genomskinlig plast och Cake som inom ett decennium har målet att producera 200.000 elektriska motorcyklar per år.

Det betyder mycket för Sverige att det går bra för industrin. Sektorn står för 20 procent av Sveriges BNP och för mer än 16 procent av sysselsättningen. Ungefär 800.000 personer har sina jobb direkt och indirekt tack vare efterfrågan på industriföretagens produktion. Utöver det finansieras 185.000 personer inom kommun och stat av skatter från industrin.

Även när det gäller klimatfrågan så har industrin en viktig roll att spela i de globala hållbarhetssträvandena, trots att exempelvis de svenska koldioxidutsläppen endast motsvarar 0,14 procent av de globala utsläppen. Det betyder att minskade utsläpp från svensk mark har försumbar effekt på det globala klimatet.

Här behövs internationell samverkan på global nivå och ett EU som är ambitiöst och enat på området. Nationellt bör förutsättningarna för industrin att fortsätta bidra stärkas. Till exempel finns behov av säker tillgång på fossilfri el, en kompetensomställning för teknikskiftet, goda möjligheter att omsätta data i nytta och tillväxt och fortsatt stöd till innovation. Att få ut ny teknik i praktiken kan stimuleras genom att till exempel använda offentlig upphandling som ett verktyg.

Svensk industri har i allmänhet ett mindre ”hållbarhetsavtryck” än motsvarande branscher i andra länder. Att skapa goda och förbättrade konkurrensförutsättningar för svensk industri bidrar till ökande marknadsandelar samtidigt som länder där industrin gör större hållbarhetsavtryck får svårare att konkurrera.

Mål för hållbarhet och ökad klimatnytta måste syfta till global förbättring, inte att viss tillverkning flyttar från en kontinent till en annan. Det senare löser inte klimatutmaningen utan riskerar i stället att försvåra viktig verksamhet som dessutom ger välstånd på hemmaplan.

Svensk industri är en del av lösningen på hållbarhetsfrågan, inte en del av problemet.

Malin Alfredsson, vd Cellwoodgruppen

Caroline Andersson, vd Emve

Jerry Bengtson, vd Tetra Pak Sverige

Alrik Danielson, vd SKF

Lena Eliasson, personaldirektör Saab

Tom Erixon, vd Alfa Laval

Erik Fahlgren, ordförande VTT

Jonas Gustavsson, vd Afry

Jan Gurander, vice vd Volvo

Nils-Åke Hallström, vd Hallströms

Henrik Henriksson, vd Scania

Fredrik Jejdling, vice vd Ericsson

Mari Kadowaki, vd Saft

Pernilla Melén, vd Munkforssågar

Maria Nilsson, vd Experto Crede

Mats Rahmström, vd Atlas Copco

Jonas Samuelson, vd Electrolux

Håkan Samuelsson, vd Volvo Cars

Pia Sandvik, vd Rise

Maud Spencer vd Svalson

Josephine Stjärnerfält, vd Prido

Anton Svensson, vd Ewes

Hans Torin, vd Combitech

Klas Wåhlberg, vd Teknikföretagen

Vahid Zohali, vd IBM Sverige

Detta är en debatt- och opinionstext. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

Replik: Med Hyresgästföreningens förslag är vi tillbaka på ruta ett

Foto:Hasse Holmberg/TT

I en replikvår artikel om behovet av hyreshöjningar i Stockholm, skriver Susanne Sjöblom och Sofia Kloo på Hyresgästföreningen att Fastighetsägarna vill chockhöja hyrorna i Stockholm. Därefter slår de fast att de aldrig kommer att ”gå med på att låta Sveriges hyresgäster stå för hela notan när hyresvärdarnas kostnader ökar i samhällskrisen”. På den senare punkten är vi överens. Om Hyresgästerna skulle stå för den kostnadsökning som förvaltningen av hyresrätter nu drabbas av, skulle hyrorna behöva höjas med cirka 25 procent. 

Den förhandlingsmodell som vi, tillsammans med Hyresgästföreningen och Sveriges Allmännytta, enats om säkerställer nämligen att så inte blir fallet. En höjning med 9,5 procent innebär att kostnaderna delas på ett sätt som är entydigt till hyresgästernas fördel. Hyresvärdarna står för mer än 60 procent av notan. För den majoritet av landets hushåll som äger sitt boende finns det ingen motsvarande krockkudde när stora kostnadsökningar slår mot samhällsekonomin. 

Det innebär att modellen fungerar precis som det var tänkt; att hyresutvecklingen långsiktigt ska bli mer stabil genom att jämna ut kostnadssvängningarna. Sjöblom och Kloo gör dock en annan tolkning. Av deras resonemang att döma ska hyresvärdarna ta mer eller mindre hela notan när kostnaderna ökar. Men det räcker inte med det. De föreslår dessutom att hyrorna ska sänkas när dagens höga inflation minskar. Det skulle möjligen kunna diskuteras i en situation med långvarig deflation, men Sjöblom och Kloo anser att en minskad kostnadsökningstakt i sig kan motivera en hyressänkning. 

Den tolkning som Sjöblom och Kloo gör av den nya förhandlingsmodellen skulle få allvarliga konsekvenser för hyresrättens framtid. Det är svårt att hitta några argument för att äga och förvalta hyresrätter i en värld där kostnadsökningar inte kan delas med hyresgästerna och kostnadsminskningar kan leda till en hyressänkning. 

Vi hoppas att detta inte är Hyresgästföreningens verkliga uppfattning, utan räknar med att organisationen ska hedra den överenskommelse som de själva har kallat för ett nytt Saltsjöbadsavtal. I annat fall är vi tillbaka på ruta ett, där det råder fullständig oklarhet om vad förhandlingarna syftar till. Det är en situation som varken gynnar hyresgäster eller hyresvärdar.

Oskar Öholm, vd Fastighetsägarna Stockholm

Nathalie Brard, förhandlingschef Fastighetsägarna Stockholm

Detta är en debatt- och opinionstext. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera