ANNONS:
Till Di.se
START BÖRS DI LIVE BEVAKNINGAR
ANNONS

Industrifacken: Här är våra krav inför avtalsrörelsen

  • INVESTERA MERA. Det finns inga skäl att öka vinsterna ytterligare på lönernas bekostnad. Företagen borde kunna använda den goda avkastningen man haft de senaste åren till att höja investeringsnivån ytterligare, för att klara konkurrenskraften på längre sikt, skriver IF Metalls Marie Nilsson med flera. Foto: CAROLINA BYRMO
  • Martin Linder, förbundsordförande Unionen. Foto: Hossein Salmanzadeh/TT

DEBATT. Ökade reallöner, avsättningar till deltidspension och flexpension, åtgärder för en förbättrad arbetsmiljö och åtgärder för att stärka jämställdheten. Det är industrifackens gemensamma krav inför avtalsrörelsen 2020, skriver förbundsordföranden för IF Metall, Unionen, Sveriges Ingenjörer, GS och Livs.

Nästa år ska nästan tre miljoner svenska löntagare få nya löner. På måndagen presenterar vi, Facken inom industrin, våra gemensamma krav inför 2020 års avtalsförhandlingar. 

Vårt första besked är att vi även i kommande avtalsrörelse är beredda att sluta de första löneavtalen och därmed sätta märket för löneökningarna på hela den svenska arbetsmarknaden. 

Facken inom industrin agerar utifrån ett långsiktigt perspektiv i syfte att säkerställa en stabil lönebildning i Sverige. Konkret innebär det att vi tar hänsyn till löneökningarnas konsekvenser för inflation, konkurrenskraft och sysselsättning.

Vårt andra besked är att vi inte ser något skäl till att växla ned löneökningstakten. Reallöneökning till våra medlemmar är ett viktigt mål och vår sammantagna bedömning är att fortsatt reallöneökning på hela den svenska arbetsmarknaden är förenligt med en god utveckling av konkurrenskraften, en hög sysselsättning och inflationsmålets restriktioner. Vårt lönekrav är långsiktigt hållbart.

Fem utgångspunkter ligger till grund för vår bedömning:

* Inflationsmålet är en viktig utgångspunkt. Inflationsmålet är det nominella ankaret för pris- och lönebildning i Sverige och en viktig utgångspunkt för Facken inom industrin. Det vore önskvärt om industrins arbetsgivare också anslöt sig till ett sådant förhållningssätt.

Den finns ingen motsättning mellan inflationsmålet och en stark konkurrenskraft. Ett inflationsmål med hög trovärdighet stärker ett lands internationella konkurrenskraft. 

* Avmattning i omvärlden. Den ekonomiska tillväxten i de länder som är viktigast för svensk export har under de senaste åren varit tydligt högre än under perioden 2008-2013. Under 2019 har tillväxten mattats av. Det innebär en långsammare tillväxt i närtid. 

Men företagens långsiktiga förmåga att betala högre löner till sin anställda påverkas framför allt av annat än det aktuella konjunkturläget. Det handlar om sådant som hur produktiviteten i företaget utvecklas, hur kostnaderna utvecklas jämfört med andra länder och hur Sverige och svensk industri står sig i den internationella konkurrensen.

* God svensk konkurrenskraft. En genomgång av ett antal indikatorer på konkurrenskraft visar att svensk industri i dag hävdar sig väl. Det finns inga skäl att öka vinsterna ytterligare på lönernas bekostnad. Företagen borde kunna använda den goda avkastningen man haft de senaste åren till att höja investeringsnivån ytterligare, för att klara konkurrenskraften på längre sikt. 

Fler kraftfulla verktyg behövs för att öka de anställdas kompetens och företagens förnyelse- och omställningsförmåga. 

* Lägre relativa arbetskraftskostnader. Nivån på Sveriges arbetskraftskostnad mätt i gemensam valuta har sjunkit med nästan 10 procent jämfört med Västeuropa sedan 2014. Vår bedömning är att sänkningen skett utifrån ett för svensk industri ansträngt läge och till stor del beror på en försvagning av den svenska kronkursen. Någon ytterligare sänkning behövs inte.

* Lönenivåer som bidrar till en god utveckling på arbetsmarknaden. Både för låga och för höga löneökningar riskerar att öka arbetslösheten. Nuvarande lönenivåer och de senaste årens löneökningstakt i Sverige har gett stöd till en långsiktigt god utveckling på arbetsmarknaden.

Med utgångspunkt i de här viktiga förutsättningarna har Facken inom industrin enats om att driva dessa gemensamma krav i nästa års avtalsförhandlingar: 

* Reallöner, stabilitet och förutsägbarhet. Vi ser ingen anledning att växla ned löneökningstakten. Högkonjunkturen har medfört att svensk ekonomi haft en positiv utveckling de senaste åren. Tillväxten har varit hög och rekordmånga har fått jobb. 

Utvecklingen i omvärlden har under året försvagats. Svensk ekonomi påverkas nu av den avmattning som sker i omvärlden och det gör att den höga farten i den exportinriktade industrin i närtid dämpas, samtidigt som konkurrenskraften och lönsamheten är god. En liknande löneökningstakt som vi haft de senaste åren ger förutsägbarhet och stabilitet i en osäker omvärld. 

* Avsättning till deltidspension/flexpension. Vårt långsiktiga mål är att alla anställda ska ha rätt till 100 timmars arbetstidsförkortning per år. Förkortningen kan ske i olika former. 2013 kom parterna inom industrin överens om ett system för deltidspension/flexpension. Det ger möjlighet till en anpassning av arbetstiden när man närmar sig pensionering. Nu vill vi fortsätta att höja avsättningen till dessa system.

* Åtgärder för minskade arbetsskador och förbättrad rehabilitering. För att minimera risken för arbetsskador kräver vi att introduktion till arbetsmiljörisker, säkerhetsrutiner och arbetsmiljöpolicys ges vid all nyanställning, inhyrning, ny befattning eller efter en tids frånvaro. Vi kräver att arbetsanpassnings- och rehabiliteringsverksamheten ska stärkas. Det ska ske genom att tydliggöra mål och rutiner som kontinuerligt följs upp. 

* Åtgärder för att främja jämställdheten. Frånvaro från arbete, på grund av föräldraledighet, ger negativ effekt på yrkes-, lön- och karriärutveckling. Kvinnor tar i dag ut merparten av föräldraledigheten, men både män och kvinnor drabbas av konsekvenserna av frånvaron. 

För att komma till rätta med detta kräver vi att det ska upprättas en handlingsplan där det kartläggs vilka åtgärder som ska göras för att förhindra negativa effekter till följd av frånvaro från arbete på grund av föräldraledighet.

Våra krav bidrar till stabilitet och förutsägbarhet samtidigt som reallönerna kan fortsätta att stiga på ett långsiktigt hållbart sätt. Kraven är samtidigt förenliga med en god utveckling av konkurrenskraften och en hög sysselsättning. 

Marie Nilsson, förbundsordförande IF Metall

Martin Linder, förbundsordförande Unionen

Ulrika Lindstrand, förbundsordförande Sveriges Ingenjörer

Per-Olof Sjöö, förbundsordförande GS

Eva Guovelin, förbundsordförande Livs

Detta är en debatt- och opinionstext. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer