1515

Industrifacken: Här är våra krav inför avtalsrörelsen

DEBATT. Ökade reallöner, avsättningar till deltidspension och flexpension, åtgärder för en förbättrad arbetsmiljö och åtgärder för att stärka jämställdheten. Det är industrifackens gemensamma krav inför avtalsrörelsen 2020, skriver förbundsordföranden för IF Metall, Unionen, Sveriges Ingenjörer, GS och Livs.

INVESTERA MERA. Det finns inga skäl att öka vinsterna ytterligare på lönernas bekostnad. Företagen borde kunna använda den goda avkastningen man haft de senaste åren till att höja investeringsnivån ytterligare, för att klara konkurrenskraften på längre sikt, skriver IF Metalls Marie Nilsson med flera.
INVESTERA MERA. Det finns inga skäl att öka vinsterna ytterligare på lönernas bekostnad. Företagen borde kunna använda den goda avkastningen man haft de senaste åren till att höja investeringsnivån ytterligare, för att klara konkurrenskraften på längre sikt, skriver IF Metalls Marie Nilsson med flera.Foto:CAROLINA BYRMO
Martin Linder, förbundsordförande Unionen.
Martin Linder, förbundsordförande Unionen.Foto:Hossein Salmanzadeh/TT

Nästa år ska nästan tre miljoner svenska löntagare få nya löner. På måndagen presenterar vi, Facken inom industrin, våra gemensamma krav inför 2020 års avtalsförhandlingar. 

Vårt första besked är att vi även i kommande avtalsrörelse är beredda att sluta de första löneavtalen och därmed sätta märket för löneökningarna på hela den svenska arbetsmarknaden. 

Facken inom industrin agerar utifrån ett långsiktigt perspektiv i syfte att säkerställa en stabil lönebildning i Sverige. Konkret innebär det att vi tar hänsyn till löneökningarnas konsekvenser för inflation, konkurrenskraft och sysselsättning.

Vårt andra besked är att vi inte ser något skäl till att växla ned löneökningstakten. Reallöneökning till våra medlemmar är ett viktigt mål och vår sammantagna bedömning är att fortsatt reallöneökning på hela den svenska arbetsmarknaden är förenligt med en god utveckling av konkurrenskraften, en hög sysselsättning och inflationsmålets restriktioner. Vårt lönekrav är långsiktigt hållbart.

Fem utgångspunkter ligger till grund för vår bedömning:

* Inflationsmålet är en viktig utgångspunkt. Inflationsmålet är det nominella ankaret för pris- och lönebildning i Sverige och en viktig utgångspunkt för Facken inom industrin. Det vore önskvärt om industrins arbetsgivare också anslöt sig till ett sådant förhållningssätt.

Den finns ingen motsättning mellan inflationsmålet och en stark konkurrenskraft. Ett inflationsmål med hög trovärdighet stärker ett lands internationella konkurrenskraft. 

* Avmattning i omvärlden. Den ekonomiska tillväxten i de länder som är viktigast för svensk export har under de senaste åren varit tydligt högre än under perioden 2008-2013. Under 2019 har tillväxten mattats av. Det innebär en långsammare tillväxt i närtid. 

Men företagens långsiktiga förmåga att betala högre löner till sin anställda påverkas framför allt av annat än det aktuella konjunkturläget. Det handlar om sådant som hur produktiviteten i företaget utvecklas, hur kostnaderna utvecklas jämfört med andra länder och hur Sverige och svensk industri står sig i den internationella konkurrensen.

* God svensk konkurrenskraft. En genomgång av ett antal indikatorer på konkurrenskraft visar att svensk industri i dag hävdar sig väl. Det finns inga skäl att öka vinsterna ytterligare på lönernas bekostnad. Företagen borde kunna använda den goda avkastningen man haft de senaste åren till att höja investeringsnivån ytterligare, för att klara konkurrenskraften på längre sikt. 

Fler kraftfulla verktyg behövs för att öka de anställdas kompetens och företagens förnyelse- och omställningsförmåga. 

* Lägre relativa arbetskraftskostnader. Nivån på Sveriges arbetskraftskostnad mätt i gemensam valuta har sjunkit med nästan 10 procent jämfört med Västeuropa sedan 2014. Vår bedömning är att sänkningen skett utifrån ett för svensk industri ansträngt läge och till stor del beror på en försvagning av den svenska kronkursen. Någon ytterligare sänkning behövs inte.

* Lönenivåer som bidrar till en god utveckling på arbetsmarknaden. Både för låga och för höga löneökningar riskerar att öka arbetslösheten. Nuvarande lönenivåer och de senaste årens löneökningstakt i Sverige har gett stöd till en långsiktigt god utveckling på arbetsmarknaden.

Med utgångspunkt i de här viktiga förutsättningarna har Facken inom industrin enats om att driva dessa gemensamma krav i nästa års avtalsförhandlingar: 

* Reallöner, stabilitet och förutsägbarhet. Vi ser ingen anledning att växla ned löneökningstakten. Högkonjunkturen har medfört att svensk ekonomi haft en positiv utveckling de senaste åren. Tillväxten har varit hög och rekordmånga har fått jobb. 

Utvecklingen i omvärlden har under året försvagats. Svensk ekonomi påverkas nu av den avmattning som sker i omvärlden och det gör att den höga farten i den exportinriktade industrin i närtid dämpas, samtidigt som konkurrenskraften och lönsamheten är god. En liknande löneökningstakt som vi haft de senaste åren ger förutsägbarhet och stabilitet i en osäker omvärld. 

* Avsättning till deltidspension/flexpension. Vårt långsiktiga mål är att alla anställda ska ha rätt till 100 timmars arbetstidsförkortning per år. Förkortningen kan ske i olika former. 2013 kom parterna inom industrin överens om ett system för deltidspension/flexpension. Det ger möjlighet till en anpassning av arbetstiden när man närmar sig pensionering. Nu vill vi fortsätta att höja avsättningen till dessa system.

* Åtgärder för minskade arbetsskador och förbättrad rehabilitering. För att minimera risken för arbetsskador kräver vi att introduktion till arbetsmiljörisker, säkerhetsrutiner och arbetsmiljöpolicys ges vid all nyanställning, inhyrning, ny befattning eller efter en tids frånvaro. Vi kräver att arbetsanpassnings- och rehabiliteringsverksamheten ska stärkas. Det ska ske genom att tydliggöra mål och rutiner som kontinuerligt följs upp. 

* Åtgärder för att främja jämställdheten. Frånvaro från arbete, på grund av föräldraledighet, ger negativ effekt på yrkes-, lön- och karriärutveckling. Kvinnor tar i dag ut merparten av föräldraledigheten, men både män och kvinnor drabbas av konsekvenserna av frånvaron. 

För att komma till rätta med detta kräver vi att det ska upprättas en handlingsplan där det kartläggs vilka åtgärder som ska göras för att förhindra negativa effekter till följd av frånvaro från arbete på grund av föräldraledighet.

Våra krav bidrar till stabilitet och förutsägbarhet samtidigt som reallönerna kan fortsätta att stiga på ett långsiktigt hållbart sätt. Kraven är samtidigt förenliga med en god utveckling av konkurrenskraften och en hög sysselsättning. 

Marie Nilsson, förbundsordförande IF Metall

Martin Linder, förbundsordförande Unionen

Ulrika Lindstrand, förbundsordförande Sveriges Ingenjörer

Per-Olof Sjöö, förbundsordförande GS

Eva Guovelin, förbundsordförande Livs


Innehåll från NetsAnnons

Ny mätning: E-handelns framtid är ljus – men fraktkris och bristande betalningslösningar kan påverka negativt

Patrik Müller, e-handelsexpert på betalleverantören Nets.
Patrik Müller, e-handelsexpert på betalleverantören Nets.

Den pågående pandemin har lett till förändringar i konsumtionsmönsteret hos svenskarna. Betydligt fler uppger att de handlar mer på nätet numera på grund av Covid-19: 37 procent för första halvåret i år jämfört med 22 procent andra halvåret ifjol.

Men störningar i de globala försörjningskedjorna kan hota den positiva trenden, liksom webbutikers brister i betalningsmodellen till konsumenterna.

– Att överraskas av ett högt fraktpris eller andra oväntade kostnader i kassan upplevs som väldigt negativt och leder till att många köp på nätet avbryts, säger Patrik Müller, e-handelsexpert på betalleverantören Nets.

Nets mäter varje år den svenska e-handelsmarknaden och kan nu visa resultatet för det första halvåret, januari till juni 2021. Under den här perioden har svenskarna handlat tjänster, resor och produkter för totalt 105 miljarder kronor på nätet, vilket kan jämföras med drygt 215 miljarder för helåret 2020. E-handeln går nu in i en positiv period – men det finns faktorer som kan påverka. 

Nets rapport ger insyn i branschen

Mätningen, som genomförs löpande per månad av Sifo/Kantar och bygger på intervjuer med totalt 1 500 svenskar, visar att e-handeln i Sverige har fått en positiv skjuts av den pågående pandemin. Undantaget är resor som minskat dramatiskt. 

Men fler svenskar uppger att de handlar mer på nätet numera och av andra anledningar än förut. Traditionellt har pris, bekvämlighet och tidsbesparing varit viktigast, men nu är även social distansering en faktor. Nästan en fjärdedel av svenskarna som handlar på nätet gör detta för att undvika folksamlingar.  

Produkthandeln på nätet går fortsatt starkt men den pågående fraktkrisen kan hota nya rekord. Hittills i år har svenskarna handlat produkter för totalt 70,4 miljarder kronor på nätet, vilket kan jämföras med 150,5 miljarder för helåret ifjol. 

Tjänster noterar 19,1 miljarder kronor, vilket kan jämföras med 33,2 miljarder för helåret ifjol. Den historiskt största enskilda tjänsten på nätet är biljetter till evenemang, vilket lidit mycket på grund av restriktionerna – men som nu ser ljus i mörkret i och med att dessa lyfts.

Resekategorin som varit klart störst på nätet i alla år innan pandemin noterar 15,8 miljarder kronor, vilket kan jämföras med 31,4 miljarder för helåret ifjol. Då var detta dock en minskning med hela 100 miljarder jämfört med 2019, eftersom resandet decimerades mycket kraftigt på grund av Covid-19.

– Försäljning av alla typer av biljetter till evenemang lär explodera i och med att restriktionerna nu lyfts. Hur resor kommer att utvecklas återstår att se, det är ett fortsatt intensivt klimatfokus men fler vaccinerade och lättade restriktioner i allt fler länder kommer nog innebära att även resandet tar fart, säger Patrik Müller.

Containerbrist kan hota e-handeln

Men det finns orosmoln på e-handelshimmelen: just nu är en faktor den globala fraktkrisen och bristen på containrar. Kapacitetsbrist och trängsel i hamnar och farleder världen över har gjort att priset på containerfrakt mångdubblats det senaste året. Det har gjort att priser hos konsumenterna skjutit i höjden samtidigt som leveranser från producenter till webbutiker uteblivit.

En annan generell faktor är bristande prisinformation och komplicerade betallösningar som får många konsumenter att avbryta köpet på nätet, vilket påverkar den totala försäljningen negativt. 

– Den absolut största anledningen, som en tredjedel av svenska uppger som förklaring till att de avbrutit ett pågående köp, är att slutpriset när fraktkostnaden inkluderats blivit för högt. Att överraskas av ett högt fraktpris i kassan upplevs som väldigt negativt. Vill man motverka detta så måste webbutikerna kommunicera slutpriset i ett tidigare skede, eller baka in det i försäljningspriset så att produkten kan erbjudas fraktfritt, säger Patrik Müller.

Fler äldre personer uppger också att de avbrutit ett köp eftersom betalningsprocessen varit för krånglig.

– Var femte person säger att de skulle handla mer på nätet om deras kortuppgifter sparades hos webbutiken tills nästa gång. Vill e-handlarna öka sin försäljning kan det vara värt att förenkla sin betalningslösning säger Patrik Müller.

Rapporten Svensk E-handel har publicerats årligen sedan 2007. Rapporten för 2020 kan laddas ner här.

Om Nets 

Med en tro på enkelhet och säkerhet som grunden för tillväxt och framsteg driver Nets betallösningar för en enklare morgondag för både banker, företag och konsumenter i hela Europa. För mer information www.nets.eu. 

Nets är en del av den ledande europeiska betalleverantören Nexi Group. 

För mer information se: www.nets.se

 

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Nets och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?