Annons

Industrifacken: Här är våra krav inför avtalsrörelsen

DEBATT. Ökade reallöner, avsättningar till deltidspension och flexpension, åtgärder för en förbättrad arbetsmiljö och åtgärder för att stärka jämställdheten. Det är industrifackens gemensamma krav inför avtalsrörelsen 2020, skriver förbundsordföranden för IF Metall, Unionen, Sveriges Ingenjörer, GS och Livs.

INVESTERA MERA. Det finns inga skäl att öka vinsterna ytterligare på lönernas bekostnad. Företagen borde kunna använda den goda avkastningen man haft de senaste åren till att höja investeringsnivån ytterligare, för att klara konkurrenskraften på längre sikt, skriver IF Metalls Marie Nilsson med flera.
INVESTERA MERA. Det finns inga skäl att öka vinsterna ytterligare på lönernas bekostnad. Företagen borde kunna använda den goda avkastningen man haft de senaste åren till att höja investeringsnivån ytterligare, för att klara konkurrenskraften på längre sikt, skriver IF Metalls Marie Nilsson med flera.Foto:CAROLINA BYRMO
Martin Linder, förbundsordförande Unionen.
Martin Linder, förbundsordförande Unionen.Foto:Hossein Salmanzadeh/TT

Nästa år ska nästan tre miljoner svenska löntagare få nya löner. På måndagen presenterar vi, Facken inom industrin, våra gemensamma krav inför 2020 års avtalsförhandlingar. 

Vårt första besked är att vi även i kommande avtalsrörelse är beredda att sluta de första löneavtalen och därmed sätta märket för löneökningarna på hela den svenska arbetsmarknaden. 

Facken inom industrin agerar utifrån ett långsiktigt perspektiv i syfte att säkerställa en stabil lönebildning i Sverige. Konkret innebär det att vi tar hänsyn till löneökningarnas konsekvenser för inflation, konkurrenskraft och sysselsättning.

Vårt andra besked är att vi inte ser något skäl till att växla ned löneökningstakten. Reallöneökning till våra medlemmar är ett viktigt mål och vår sammantagna bedömning är att fortsatt reallöneökning på hela den svenska arbetsmarknaden är förenligt med en god utveckling av konkurrenskraften, en hög sysselsättning och inflationsmålets restriktioner. Vårt lönekrav är långsiktigt hållbart.

Fem utgångspunkter ligger till grund för vår bedömning:

* Inflationsmålet är en viktig utgångspunkt. Inflationsmålet är det nominella ankaret för pris- och lönebildning i Sverige och en viktig utgångspunkt för Facken inom industrin. Det vore önskvärt om industrins arbetsgivare också anslöt sig till ett sådant förhållningssätt.

Den finns ingen motsättning mellan inflationsmålet och en stark konkurrenskraft. Ett inflationsmål med hög trovärdighet stärker ett lands internationella konkurrenskraft. 

* Avmattning i omvärlden. Den ekonomiska tillväxten i de länder som är viktigast för svensk export har under de senaste åren varit tydligt högre än under perioden 2008-2013. Under 2019 har tillväxten mattats av. Det innebär en långsammare tillväxt i närtid. 

Men företagens långsiktiga förmåga att betala högre löner till sin anställda påverkas framför allt av annat än det aktuella konjunkturläget. Det handlar om sådant som hur produktiviteten i företaget utvecklas, hur kostnaderna utvecklas jämfört med andra länder och hur Sverige och svensk industri står sig i den internationella konkurrensen.

* God svensk konkurrenskraft. En genomgång av ett antal indikatorer på konkurrenskraft visar att svensk industri i dag hävdar sig väl. Det finns inga skäl att öka vinsterna ytterligare på lönernas bekostnad. Företagen borde kunna använda den goda avkastningen man haft de senaste åren till att höja investeringsnivån ytterligare, för att klara konkurrenskraften på längre sikt. 

Fler kraftfulla verktyg behövs för att öka de anställdas kompetens och företagens förnyelse- och omställningsförmåga. 

* Lägre relativa arbetskraftskostnader. Nivån på Sveriges arbetskraftskostnad mätt i gemensam valuta har sjunkit med nästan 10 procent jämfört med Västeuropa sedan 2014. Vår bedömning är att sänkningen skett utifrån ett för svensk industri ansträngt läge och till stor del beror på en försvagning av den svenska kronkursen. Någon ytterligare sänkning behövs inte.

* Lönenivåer som bidrar till en god utveckling på arbetsmarknaden. Både för låga och för höga löneökningar riskerar att öka arbetslösheten. Nuvarande lönenivåer och de senaste årens löneökningstakt i Sverige har gett stöd till en långsiktigt god utveckling på arbetsmarknaden.

Med utgångspunkt i de här viktiga förutsättningarna har Facken inom industrin enats om att driva dessa gemensamma krav i nästa års avtalsförhandlingar: 

* Reallöner, stabilitet och förutsägbarhet. Vi ser ingen anledning att växla ned löneökningstakten. Högkonjunkturen har medfört att svensk ekonomi haft en positiv utveckling de senaste åren. Tillväxten har varit hög och rekordmånga har fått jobb. 

Utvecklingen i omvärlden har under året försvagats. Svensk ekonomi påverkas nu av den avmattning som sker i omvärlden och det gör att den höga farten i den exportinriktade industrin i närtid dämpas, samtidigt som konkurrenskraften och lönsamheten är god. En liknande löneökningstakt som vi haft de senaste åren ger förutsägbarhet och stabilitet i en osäker omvärld. 

* Avsättning till deltidspension/flexpension. Vårt långsiktiga mål är att alla anställda ska ha rätt till 100 timmars arbetstidsförkortning per år. Förkortningen kan ske i olika former. 2013 kom parterna inom industrin överens om ett system för deltidspension/flexpension. Det ger möjlighet till en anpassning av arbetstiden när man närmar sig pensionering. Nu vill vi fortsätta att höja avsättningen till dessa system.

* Åtgärder för minskade arbetsskador och förbättrad rehabilitering. För att minimera risken för arbetsskador kräver vi att introduktion till arbetsmiljörisker, säkerhetsrutiner och arbetsmiljöpolicys ges vid all nyanställning, inhyrning, ny befattning eller efter en tids frånvaro. Vi kräver att arbetsanpassnings- och rehabiliteringsverksamheten ska stärkas. Det ska ske genom att tydliggöra mål och rutiner som kontinuerligt följs upp. 

* Åtgärder för att främja jämställdheten. Frånvaro från arbete, på grund av föräldraledighet, ger negativ effekt på yrkes-, lön- och karriärutveckling. Kvinnor tar i dag ut merparten av föräldraledigheten, men både män och kvinnor drabbas av konsekvenserna av frånvaron. 

För att komma till rätta med detta kräver vi att det ska upprättas en handlingsplan där det kartläggs vilka åtgärder som ska göras för att förhindra negativa effekter till följd av frånvaro från arbete på grund av föräldraledighet.

Våra krav bidrar till stabilitet och förutsägbarhet samtidigt som reallönerna kan fortsätta att stiga på ett långsiktigt hållbart sätt. Kraven är samtidigt förenliga med en god utveckling av konkurrenskraften och en hög sysselsättning. 

Marie Nilsson, förbundsordförande IF Metall

Martin Linder, förbundsordförande Unionen

Ulrika Lindstrand, förbundsordförande Sveriges Ingenjörer

Per-Olof Sjöö, förbundsordförande GS

Eva Guovelin, förbundsordförande Livs


Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder Dagens industri möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten. De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till di.se. Dagens industri granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen di.se. Läs mer om kommentering här.

Innehåll från Bristol-Myers Squibb Annons

Uppköpet stärker BMS:s läkemedelsportfölj

I november blev Celgene en del av Bristol Myers Squibb.
I november blev Celgene en del av Bristol Myers Squibb.

Med uppköpet av läkemedelsbolaget Celgene stärker Bristol Myers Squibbs sitt erbjudande av läkemedel och vårdlösningar. Bolaget kommer även fortsätta att samarbeta med andra vårdaktörer för att utveckla behandlingar för svårt sjuka patienter.

I november förra året fullbordade BMS, Bristol Myers Squibb, sitt uppköp av Celgene och de båda bolagens produkter finns nu under BMS varumärke.

– Bägge bolagen var framgångsrika både globalt och här i Sverige. Tillsammans har vi nu möjligheten att hjälpa än fler patienter inom olika sjukdomsområden. Vi har redan ett flertal ledande produkter på marknaden och bara under de kommande två åren lanserar vi ytterligare åtta nya läkemedel, säger Michaël Lugez, vd på BMS Sverige och tidigare vd på Celgene Nordics. 

Ledande biofarmabolag

Celgene var innan sammanslagningen en världsledande aktör inom läkemedelsutveckling för behandling av bland annat blodcancersjukdomar, solida cancertumörer samt inflammatoriska och immunologiska sjukdomar. BMS var ett globalt biofarmabolag som utvecklade innovativa läkemedel inom onkologi, kardiovaskulära sjukdomar, immunologi och fibros.

– Tillsammans har vi en av industrins bredaste pipelines och tack vare att vi nu kan slå samman kunskaperna och erfarenheterna från de båda bolagen kommer vi bli ännu starkare. Medarbetarna är vår främsta tillgång och de drivs av att hitta nya läkemedel och innovativa behandlingslösningar för vården. Både Celgene och BMS har tidigare också investerat stort i forskning globalt och det är något vi kommer att fortsätta med, säger Michaël Lugez.

EXTERN LÄNK: Läs mer - så verkar Bristol Myers Squibb i Sverige.

Under kommande år avser BMS i Sverige att arbeta mot tre huvudmål.

– Vår första prioritet är nu att färdigställa sammanslagningen av bolagen för att patienterna ska kunna ta del av fördelarna. Vidare har vi som mål att våra nya produkter ska bli tillgängliga för patienter i Sverige så snart som möjligt. Det tredje målet är att ge vår personal fler möjligheter att växa och utveckla vår affär, säger Michaël Lugez.

Patienterna är allt fokus

Patienterna och deras vård står ständigt i fokus i allting som BMS gör och bolaget vill vara med genom hela patientresan. Därför utvecklar de nu bland annat en app där patienter kan följa sin behandling, få svar på frågor och prata med en läkare.

– Vi vill inte bara vara en läkemedelsleverantör, utan även en partner till alla som är involverade inom hälso- och sjukvård. BMS var till exempel med och grundade organisationen ”All.Can” vars mål är att frigöra resurser för sjukhus för att optimera behandlingen av patienter. För att uppnå detta måste vi arbeta tillsammans. Ett annat exempel är hur vi i den pågående pandemin arbetar tillsammans med andra företag och organisationer för att donera pengar, labbutrustning och produkter för att stötta kampen mot coronaviruset, säger Michaël Lugez.

Ny logotyp

I samband med uppköpet av Celgene uppdaterar BMS även sitt varumärke med en ny logotyp.

– Även om vi fortfarande heter BMS är vi ett nytt bolag och det vill vi visa med vår nya logotyp. Motivet är en hand som är en universell symbol för läkande. Den representerar att ge och ta emot vård och visar på vårt engagemang för att sätta människan i första rummet, det är personligt, avslutar Michaël Lugez.

EXTERN LÄNK: Läs mer om Bristol Myers Squibb här 

Fakta Bristol Myers Squibb
Bristol Myers Squibb, BMS, är ett globalt biofarmaceutiskt bolag som utvecklar innovativa läkemedel för svåra sjukdomar. Bolaget kombinerar smidigheten hos ett bioteknikbolag med räckvidden och resurserna hos ett etablerat läkemedelsföretag. BMS är bland annat verksamma inom onkologi, kardiovaskulära sjukdomar, cancersjukdomar samt inflammatoriska och immunologiska sjukdomar. BMS deltar i flera globala samarbeten för att utveckla och optimera vårdlösningar med patienten i fokus.

Mer från Bristol-Myers Squibb

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Bristol-Myers Squibb och ej en artikel av Dagens industri

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?