1515

Industriavtalet borde hyllas

DEBATT. På senare tid har det ifrågasatts om Industriavtalet bör fortsätta vara normerande för arbetsmarknaden. När vi kommer överens med våra motparter så gör vi det utifrån vad som är bäst för hela samhället, skriver förbundsordförandena för de fem facken inom industri.

Foto:Marcus Ericsson

På torsdagen är det 80 år sedan representanter för fack och arbetsgivare träffades och undertecknade det som går under namnet Saltsjöbadsavtalet. Händelsen är historisk.

Avtalet satte stopp för år av konflikter på arbetsmarknaden och i stället inleddes en era av samförstånd och dialog. Det har varit lyckosamt.

Den svenska partsmodellen är den främsta garanten för stabilitet och tillväxt. Via ansvarstagande parter har arbetsgivare och arbetstagare i decennier lagt grunden till det samhällsbygge som gjort Sverige till en ledande industri- och kunskapsnation. Det gynnar arbetstagarna, näringslivet och samhället.

Relationerna parterna emellan har inte varit fria från konflikter, men det har hela tiden funnits en samsyn om spelreglerna: Att det är parterna som har ansvaret för villkoren på arbetsmarknaden och att staten bör hålla sig så långt borta som möjligt.

Under de 80 år som har gått sedan Saltsjöbadsavtalet har åtskilliga avtal tecknats mellan fack och arbetsgivare med syfte att rusta arbetstagarna och stärka svensk konkurrenskraft. Det har främst handlat om löner men även alltifrån pensioner och försäkringar till kompetensutveckling och konfliktregler.

Ett avtal som fått särskilt stor betydelse är det så kallade Industriavtalet. De löneavtal som träffas inom industrin är i dag normerande för hela arbetsmarknaden, det så kallade ”märket”.

Liksom andan det är sprunget ur, har Industriavtalet tjänat Sverige väl. Från och med att avtalet trädde i kraft 1997 har svenska arbetstagare fått ta del av reallöneökningar på mer än 2 procent per år, att jämföra med mindre än en halv procent i snitt under decennierna dessförinnan. Det är en remarkabel förändring som har förbättrat levnadsstandarden för miljontals människor.

Industriavtalet blev ett framgångsrikt motmedel mot den löne- och prisspiral som rådde vid dess uppkomst och är ett viktigt verktyg för att säkra en hållbar svensk konkurrenskraft.

Det pågår en kamp om Industriavtalets framtid och i slutänden den svenska partsmodellen som vi känner den. Attackerna kommer från flera håll.

Vi som är industrins fackförbund, från landets alla tre centralorganisationer, bemöter gärna de invändningar som framförs.

* Kritikerna: Industrin i Sverige har spelat ut sin roll och arbetsmarknaden har förändrats så pass mycket att det i stället krävs helt andra lösningar.

Vårt svar: Industrin i Sverige sysselsätter över 800.000 personer, underleverantörer inräknade. Det är därtill en internationellt konkurrensutsatt sektor med stor betydelse för svensk export. Bland de 20 branscher i näringslivet med störst exportandel tillhör 14 industrin. Betydelsen för svensk ekonomi är fundamental.

* Kritikerna: Industrins lönenormering hämmar lönerna i välfärdssektorn.

Vårt svar: En internationellt konkurrenskraftig industri är en förutsättning för en väl fungerande välfärd. Utan industrin, inget överskott att fördela till offentlig sektor. Det är ett samband som alltför sällan framkommer i debatten.

* Kritikerna: Det är inte längre nödvändigt eller möjligt att reglera någonting i centrala kollektivavtal, individuella avtal räcker.

Vårt svar: Alternativet till regleringar i kollektivavtal är EU-regleringar och lagstiftning, helt utan branschanpassning och med liten flexibilitet för företagen. Det vore mycket olyckligt och skulle slå direkt mot näringslivets konkurrenskraft.

Kollektivavtalsmodellen bygger på att vi som parter tecknar avtal som ger trygghet och goda villkor för alla på arbetsmarknaden.

Saltsjöbadsavtalet har som en del i det varit oerhört viktigt för Sverige. Det innebar en grund av samförstånd för parterna att utgå ifrån och har under åren bidragit till stora fördelar för arbetstagare och näringsliv. När vi blickar framåt är det viktigt att vi gör det med kompromissvilja och pragmatism. Två ord som utgör basen för den svenska modellen.

Vi i facken inom industrin har i och med Industriavtalet tagit på oss ett stort samhällsansvar. När vi kommer överens med våra motparter så gör vi det utifrån vad som är bäst för hela samhället.

Vi gör det eftersom vi vill att alla grupper på arbetsmarknaden ska få ett arbetsliv som ger reallöneökningar, bra pensioner och ett hållbart och jämställt arbetsliv.

Vi gör det eftersom det är bäst för Sverige. Vi kommer att fortsätta det arbetet och stå upp för vår avtalsmodell. I dag och i framtiden.

 

Per-Olof Sjöö, förbundsordförande, GS

Marie Nilsson, förbundsordförande, IF Metall

Eva Guovelin, förbundsordförande, Livs

Ulrika Lindstrand, förbundsordförande, Sveriges Ingenjörer

Martin Linder, förbundsordförande, Unionen


Innehåll från SwedbankAnnons

Swedbank – pionjär för gröna aktier

Katya Nolvall, Head of Sustainable Capital Market på Swedbank.
Katya Nolvall, Head of Sustainable Capital Market på Swedbank.

Swedbank har länge varit en av Nordens ledande rådgivare inom grön skuldfinansiering i form av obligationer och lån. Under 2020 utvidgade Swedbank sitt gröna erbjudande till att även inkludera aktiesidan och blev därmed en pionjär för en ny kapitalmarknadsprodukt – gröna aktier. 

Swedbank har i över ett decennium erbjudit sina kunder gröna obligationer. Men för att ha en samlad rådgivning för kapitalmarknadsfinansiering, valde Swedbank under förra året att bredda sitt utbud av hållbara produkter med gröna aktier. 

– Genom att erbjuda gröna aktier som komplement till obligationer och lån kan vi ha ett heltäckande grönt erbjudande som stödjer ett bolags hela balansräkning. Gröna aktier gör också ett bolag mer attraktivt för aktiemarknadsinvesterare som sedan 2021 ställts inför ökade krav på hållbarhetsrapportering, säger Katya Nolvall, Head of Sustainable Capital Market på Swedbank.

Swedbanks idé bakom en grön märkning av aktier 

Under 2019 presenterade CICERO Center for International Climate Research (”CICERO”), som är en ledande leverantör av externa utvärderingar avseende ramverk för gröna obligationer, en ny metod för att identifiera andel av gröna intäkter och investeringar inom ett bolag. Swedbank kom därefter med idén att använda CICEROs metod, i kombination med specifika tröskelvärden (≥ 50% gröna intäkter och investeringar), som grund för en grön märkning av aktier. Detta koncept resulterade i en ny produkt för kapitalmarknaden – gröna aktier. 

– Sedan tidigare har aktier från hållbara bolag kunnat betraktats som gröna, men det har inte funnits en grön märkning av aktier likt för obligationer och lån. I och med vårt första live case för gröna aktier, K2A, blev vi först i världen med detta nya koncept i maj 2020. 

En attraktiv produkt för hela kapitalmarknaden

Nyheten om gröna aktier har genererat stor respons från kunder, och Swedbank har förutom K2A bistått ytterligare tre svenska bolag i att märka sina aktier som gröna. Dessa inkluderar Platzer, Magnolia Bostad, samt Wästbygg som lanserade det första kombinerade ramverket för både grön skuld-och aktiefinansiering. 

– Ett grönt kombinerat ramverk ger en bättre insyn i hur hållbarhet är integrerat i ett bolags verksamhet och finansieringsstruktur. Det är ett bra underlag för både skuld-och aktieinvesterare inför EU:s nya regler kring ökad hållbarhetsrapportering. Till exempel EU-taxonomin, som innebär krav på att redovisa andel gröna intäkter och investeringar.

Nasdaq har också intresserat sig för utvecklingen av gröna aktier, och lanserade i förra veckan ”Nasdaq Green Designations”. Två anledningar till detta initiativ är dels för att stödja aktieemittenter som vill skapa transparens kring sina gröna affärsmodeller och strategier, men också investerare som söker efter investeringar som bidrar till ett mer hållbart samhälle. Swedbank agerade som rådgivare till Nasdaq före lanseringen av ”Nasdaq Green Designations”. 

– Swedbank kommer att fortsätta med rådgivning kring gröna aktier, och tror att produkten kommer generera ett fortsatt stort intresse från investerare och bolag i behov av kapitalmarknadsfinansiering, avslutar Katya.

Om Swedbank

Med omkring 7,3 miljoner privatkunder och omkring 547 000 företagskunder är vi den ledande banken på våra hemmamarknader. Vi erbjuder allt ifrån smidiga digitala lösningar för vardagsekonomin till mer omfattande finansiell rådgivning. Hållbarhet är en viktig del av hur vi gör affärer. I finansierings- och investeringsbeslut, vid inköp och i våra betalningsflöden. Genom hänsyn till miljö och sociala risker kan vi bidra till mer långsiktiga företag och samhällen.

Läs mer på www.swedbank.se

 

Mer från Swedbank

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Swedbank och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?