Annons

Industri och handel: Så vill vi minska plasten i havet

För ett år sedan startade vi nätverket Håll Havet Rent. Plastnedskräpningen i haven är ett av vår tids största miljöhot. Vi har bestämt oss för att gemensamt hitta lösningar för att minska plastnedskräpningen. Det skriver representanter för plastindustrin, detaljhandel mfl.

Det stora problemet med plastnedskräpningen i havet är att plasten inte försvinner. Förpackningar för snabbmat, godis och tobak står för en stor del av skräpet. Ofta har den plastförpackning eller plastartikel som hamnar i haven bara använts en enda gång för att sedan stanna kvar i havet i hundratals år. 

Det plastskräp som hamnat i havsmiljön bryts ner till mindre och mindre partiklar. Dessa plastpartiklar kan dra till sig andra miljögifter och riskerar att vandra uppåt i näringskedjan. Djuren i havet riskerar också att fastna och trassla in i sig i stort skräp som flyter omkring. 

Plastskräpet är inte bara fult. Det är riktigt farligt. 

För precis ett år sedan startade Håll Sverige Rent det unika nätverket Håll Havet Rent. Nätverket är ett brett samarbete mellan företag och organisationer som vill vara med och skapa ett långsiktigt engagemang för rena hav och minskad nedskräpning. Den bärande delen i nätverket är samverkan och kunskapsutbyte. Men vi vill också agera. 

Det är inte bara vi som är oroliga. I Agenda 2030, FN:s globala mål för en hållbar utveckling, adresseras problemet med skräp i havet i mål 14. Målet är att förebygga och avsevärt minska marint skräp i havet till år 2025. Delegationen för Agenda 2030 skriver i sin handlingsplan att det är en stor utmaning med den stora mängden marint skräp och plaster. Vi i Håll Havet Rent-nätverket har antagit utmaningen och kommer att genomföra konkreta åtgärder som gör det enklare för människor att göra skräpfria val i sin vardag. 

Att stoppa nedskräpningen är samtidigt en del av arbetet med att nå en cirkulär ekonomi, där målet är att avfall inte ska uppkomma överhuvudtaget. Men systemet läcker och en del av detta läckage blir till skräp som hamnar i havet. För att få bukt med problemet och nå det långsiktiga målet i cirkulär ekonomi är det viktigt att skräpet synliggörs som den resurs det faktiskt är. Samtidigt är det viktigt att arbeta förebyggande och att se till att skräpet inte uppkommer. En ytterligare åtgärd är att vi måste göra återvunnen plast mer attraktiv och efterfrågad – så att all plast som används samlas in istället för att den hamnar i naturen. 

Vi ser att lösningen finns på flera plan. Politiker måste skapa en tydlig spelplan med gemensamma regler och förutsättningar. Företag måste genomföra konkreta åtgärder genom innovativa lösningar som förebygger och minskar plastnedskräpningen. Konsumenterna måste uppmuntras att göra skräpfria val i vardagen och kommunerna måste ges förutsättningar att göra det enkelt för medborgarna. Civilsamhället måste ges förutsättningar att arbeta proaktivt och förebyggande. 

Nedskräpningen kan synas vara ett enkelt problem – det är väl bara att låta bli att skräpa ner. Men vår nya aktiva livsstil med on the go-ätande och en ökande konsumtion av varor i engångsförpackningar är en stor utmaning. Vi måste alla bidra till att förpackningar och liknande inte ens blir skräp, varken på land eller i hav.

Nu vill vi i nätverket Håll Havet Rent växla upp. Vi har nyligen presenterat vår första åtgärdslista, där vi berättar om allt som vi gör för att minska nedskräpningen.  

Vi vill: 

•Minska mängden onödig plast i våra verksamheter

•Öka andelen återvunnen plast i våra verksamheter

•Ha med nedskräpningsaspekten när vi utvecklar och designar nya produkter 

Med gemensamma krafter kan vi nå målen i Agenda 2030. Det här är vårt bidrag. 

Fotnot: 

Håll Havet Rent-nätverket startade i april 2017 på initiativ av stiftelsen Håll Sverige Rent.

Agneta Påander, CSR-direktör, Orkla Foods Sverige

Anders Fröberg, vd Borealis

Anna Rogmark, Chefsjurist och hållbarhetschef Apoteket

Henrik Essén, Kommunikations- och hållbarhetsdirektör, BillerudKorsnäs

Johanna Ragnartz, vd Håll Sverige Rent och initiativtagare till nätverket

Johannes Fieber, Sverigechef, Lidl Sverige

Lars Ericson, vd, Konsumentföreningen Stockholm

Louise König, Hållbarhetschef Coop

Magdalena Gerger, vd Systembolaget


Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder Dagens industri möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten. De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till di.se. Dagens industri granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen di.se. Läs mer om kommentering här.

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?