Hyresgästföreningen: Inför statliga topplån

DEBATT. Bostadsbristens konsekvenser blir allt mer uppenbara, vilket i nästa led kommer att slå mot tillväxten. Därför föreslår vi nu statliga topplån som ett sätt att förmå marknaden att fortsätta producera bostäder när konjunkturen viker, skriver Marie Linder och Martin Hofverberg på Hyresgästföreningen.

För enskilda individer handlar det om förlorade livschanser där drömmar om ett fast jobb och familj skjuts upp på framtiden. I storstadsregionerna ökar trångboddheten och de sociala konsekvenser det för med sig. 

Rekordmånga sociala kontrakt, höga andrahandshyror, och ohållbar skuldsättning hos hushållen är andra konsekvenser av en bostadspolitik som inte fungerar.

Investeringsstödet till hyresrätter budgeteras för innevarande år till 1,5 miljarder kronor. Det ska jämföras med kostnaden för 67 000 bostäder per år, som ligger runt 250 miljarder. Vad det säger oss är att inte ens en markant ökning av investeringsstödet skulle hålla uppe konjunkturen och ersätta de privata investeringarnas bortfall. 

Därför föreslår vi statliga topplån som ett sätt att förmå marknaden att fortsätta producera bostäder när konjunkturen viker. Genom att staten lånar upp, och lånar ut till byggande av hyresrätter till rimliga kostnader, minskar behovet av eget kapital, och företagen vågar investera även när priser sjunker. Delar av risken flyttar över till staten. Då kan också fler aktörer släppas in på marknaden och konkurrensen stärkas.

Enligt regeringens prognoser bedöms antalet påbörjade bostäder i år uppgå till runt 50 000 och 2020 till omkring 45 000. Samtidigt gör Boverket bedömningen att det behöver byggas 67 000 bostäder per år fram till 2025. Detta gap mellan vad marknaden förmår av egen kraft, och behovet, är nu upp till politiken att lösa.

Statliga topplån för cirka en fjärdedel av kapitalbehovet skulle motsvara ca 65 miljarder kronor per år i ökad upplåning, allt annat lika, så länge lågkonjunkturen består. Utrymmet finns och bör användas. 

Statsskulden var vid 2018 års utgång nere på 1197 miljarder kronor, vilket motsvarar 25 procent av BNP, och beräknas enligt regeringens egna prognoser att fortsätta sjunka. Det är en i internationella sammanhang låg statsskuld som ger handlingsutrymme i sämre tider.

Marknaden funkar som bäst när konsumenterna har alternativ att välja mellan, då kan priser och hyror pressas, och konkurrensen fungera som den ska. Men för att det ska ske på bostadsmarknaden behöver stat, företag och banker dela på risken och finansieringen, så att byggandet fortsätter också i lågkonjunktur. 

Bostaden måste åter bli betraktad som en social rättighet och staten har det övergripande ansvaret för detta. Målet för bostadspolitiken måste vara en god bostad åt alla, till en rimlig kostnad, inom en rimlig tid. 

Marie Linder, förbundsordförande för Hyresgästföreningen

Martin Hofverberg, chefsekonom för Hyresgästföreningen


Detta är en debatt- och opinionstext. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder Dagens industri möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten. De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till di.se. Dagens industri granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen di.se. Läs mer om kommentering här.

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?