Hyresgästföreningen: Ge bostadsbolagen statliga topplån

REPLIK. Hushållens skuldsättning oroar och ränteavdragen för bolån har spelat ut sin roll. Så långt är jag överens med Robert Boije (Di Debatt 14/3). Men vill vi hitta orsaken till dagens höga privata skuldsättning är det varken kring ränteavdragen eller efterkrigstidens pris- och hyresreglering vi ska leta utan i frågan om finansiering. Det perspektivet missar Robert Boije.

Martin Hofverberg, Hyresgästföreningen.
Martin Hofverberg, Hyresgästföreningen.Bild:Kristian Pohl

Fram till 1993 hade vi en omfattande statlig bostadsfinansiering med en kombination av förmånliga lån, räntebidrag och olika former av direkta stöd. Som ett resultat hade vi mellan 1975 och 1993 ett bostadsbyggande på i genomsnitt 47.000 färdigställda bostäder per år.

Efter 90-talskrisen monterades den statliga bostadspolitiken ned. Bostadspolitiken skulle inte längre belasta statsbudgeten i samma utsträckning. Finansiering skulle ske på marknadens villkor och hushåll och företag skulle stå för risken. Vad som hände sen är historia. Nyproduktionstakten störtdök, bostadsbristen tilltog och hushållens skulder växte lavinartat. Antalet färdigställda bostäder mellan 1994 och 2017 har i genomsnitt legat på 24.000 per år. Det som har byggts har dessutom blivit allt dyrare, i relation till inkomster och prisutvecklingen på andra områden.

I den lågräntemiljö vi vant oss vid sen många år tillbaka måste staten hitta andra former av begränsningar på kreditgivningen. Det är i det ljuset vi ska se amorteringskrav, skuldkvotsbroms och bolånetak. Ändå kan EU-kommissionen konstatera att Sverige fortfarande sticker ut med vår låga amorteringstakt, våra korta bindningstider på bolån och följaktligen höga skuldsättning.

Men Sverige sticker ut på ett annat område också. Sedan 1994 har vi ett med jämförbara länder lågt statligt risktagande för bostadsbyggande. Detta manifesteras i ett finanspolitiskt ramverk för staten, balanskrav på kommunerna och allmännyttiga bostadsbolag som finansieras med eget kapital från verksamheten och marknadsmässiga lån som vilket privat bolag som helst. Det finns en rationalitet bakom varje enskilt beslut, men när alla inblandade räknar investeringar på marginalen och skyr vakanser som pesten, blir utfallet därefter. Staten vill snarare än att skuldsätta sig, betala av ytterligare på den låga skulden, kommunerna vill maximera intäkter från mark, vilket bland annat inbegriper att planlägga mindre än behovet i syfte att hålla uppe priser, och bostadsbolagen vill få allt uthyrt till en affärsmässig avkastning.

Åtminstone en av dessa aktörer, förslagsvis staten, behöver bryta med den här logiken om bostadsbyggandet ska upp på en nivå som tillgodoser behoven. Ett sätt att göra det på är att i den stundande lågkonjunkturen erbjuda förmånliga topplån till bostadsföretag som bygger och investerar. Lågkonjunktur är annars en signal till att sänka byggandet, vilket visar sig i högre avkastningskrav på grund av högre risk. Det är synd, eftersom lågkonjunktur också medför lägre fastighetsvärden och fler lediga resurser i ekonomin, omständigheter som borgar för ett byggande till lägre kostnader och priser. En statlig intervention i form av förmånliga lån skulle kunna hålla uppe byggandet och därmed på sikt föra oss till en mer anständig pris- och hyresnivå på bostadsmarknaden. Om övrig finansiering sker på marknadens villkor i form av banklån undviker vi dessutom överflödigt byggande på orter där det några år senare behöver rivas.

Det är i det här perspektivet jag gärna möter Robert Boije för en bredare diskussion om orsak och konsekvens av dagens höga skuldsättning hos hushållen.


Martin Hofverberg, chefsekonom Hyresgästföreningen


Läs Robert Boijes debattinlägg här.

Läs svar från Robert Boije här.

Är du sakkunnig i en aktuell fråga? Välkommen att sända ditt inlägg till debatt@di.se. Bifoga högupplöst porträttfoto. Textlängd 2.500-6.000 tecken inklusive blanksteg.


Detta är en debatt- och opinionstext. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder Dagens industri möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten. De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till di.se. Dagens industri granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen di.se. Läs mer om kommentering här.

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?