Annons

Hon dominerade svensk vänster i ett decennium

PORTRÄTTET. Hennes yrkesliv är litteratur, historia och politik. Jag tyckte om henne direkt. Fredrik Virtanen porträtterar sin före detta kollega och kulturchef Åsa Linderborg, aktuell med dagboksromanen ”Året med 13 månader”.

För Åsa Linderborg är klass alltid överordnat kön och etnicitet, skriver Fredrik Virtanen.
För Åsa Linderborg är klass alltid överordnat kön och etnicitet, skriver Fredrik Virtanen.Foto:Christine Olsson/TT

Åsa Linderborg kom från en bakgrund i Kommunistisk ungdom, en doktorshatt i historia från Uppsala och succéromanen Mig äger ingen, om sin uppväxt i Västerås med en starkt klassmedveten, snäll men svårt alkoholiserad pappa. Romanen blev en fin film 2013 med Mikael Persbrandt som härdaren Leif vid Metallverken.

Sitt första vikariat på Aftonbladets kulturredaktion fick hon 2003. 2009 blev hon kulturchef och kom att dominera den svenska vänstern i ett decennium.

Det var egentligen först då jag träffade Åsa, när jag återvänt från utflykter i tv-branschen och Aftonbladet flyttat från Globen till Schibsted-huset bakom Stockholm Centralstation.

Jag tyckte om henne direkt. Trevlig, alltid nära till skratt, lätt koketterande om sina texters uselhet och mycket dålig på att ta beröm trots att hon snabbt blev Aftonbladets bäste stjärnskribent ihop med Jan Guillou. Åsa var smart, bildad och grundad i allting utom populärkultur i allmänhet och popmusik i synnerhet. Jag kan tänka mig att Hanna från Arlöv med Nationalteatern är hennes favoritlåt, men jag har ingen aning. Åsas yrkesliv är litteratur, historia och politik. Punkt. 

Efter flytten till city hamnade ledarredaktionen och kultredaktionen bredvid varandra, endast avskilda av en soffgrupp – som dock i praktiken fungerade som en järnridå. Ledarna tyckte, ungefär som högern, att Åsa var en tossig kommunist, och Åsa tyckte att ledarna var kälkborgerliga reformister. Det var absolut inga personliga motsättningar, bara politiska. Som det ska vara på en vital redaktion. 

I stort sett varje morgon mellan 2011 och 2017 kom jag att sitta och dricka mitt morgonkaffe i den där soffgruppen och läsa dagens papperstidningar just framför näsan på Åsa. Detta noterar hon i nya romandagboken Året med 13 månader (Polaris).

Men vid minst två tillfällen påstår hon även att jag ofta åt en macka till kaffet. 

Jag har aldrig i hela mitt liv ätit en macka på Aftonbladet.

Det är sannerligen en struntsak, men samtidigt ett slarv som kan förklara varför så oerhört många så oerhört starkt och i mitt tycke helt i onödan irriterar sig på och provoceras av Åsa Linderborg. 

Motståndarna menar att hon uppfattar saker och ting fel. Och för att komma åt en så skicklig debattör och retoriker väljer motståndarna gärna den meningslösa lilla detaljen som blev fel för att dels reta ihjäl sig på, dels för att försöka ta sönder resonemangets helhet. Denna vårdslöshet med detaljer har lett till några ökända och alltför brutala publiceringar genom åren. 

Men vanligen har Åsas texter provocerat tack vare hennes skarpa penna. Hennes krönikor var oftast det mest lästa materialet på kultursidan, ofta mer läst än de mest lästa texterna på ledarsidan, vilket innebar att hon – radikalen – blev mer tongivande än den mer moderata ledarsidan som enligt hävd ska vara tidningens röst (medan nyhetsredaktionerna förstås är opolitisk). 

Väldigt, väldigt många älskade Åsa Linderborgs texter. Att hon var så polariserande beror främst på att hon skriver så bra, så tydligt och så elegant. Inte ens hennes mest inpiskade högermotståndare kan säga något annat.

Ilskan mot henne har nu inte alls bara kommit från höger. Även den narcissistiska nyvänstern avskyr henne. Radikalfeministen Maria Sveland i vänstertidskriften ETC kallade rent av Åsa för ”kvinnohatare” efter att ha läst Året med 13 månader. I boken försvarar Åsa, som förstås är feminist, nämligen rättssamhällets principer – även när principerna gäller män. 

För Linderborg är klass alltid överordnat kön och etnicitet. Även om hon bor i en flott bostadsrätt på Södermalm tillhör hon inte den svenska USA-universitetsliberalvänster som för närvarande skälls för att vara ”postmoderna”. Åsa är ännu härdaren Leifs dotter, och såvitt jag kan bedöma kommer hon alltid vara det.

Fler våldsamma attacker kom när hon i Året med 13 månader adresserade Benny Fredrikssons självmord. Högerdebattörerna och de liberala tidningskollegorna låtsades anse att det var hennes fel att Aftonbladet publicerade karaktärsmordet på Stadsteaterns VD under metoo-dreven 2017. Medan nyvänstern ännu låtsades som att näthatandet hösten 2017 var av godo och lite spill får man räkna med i en revolution! 

I själva verket var inte Linderborg ansvarig utgivare och Aftonbladets publiceringar om Benny Fredriksson var inte värre än många andra av alla 30-talet PON-fällda metooartiklar. Det kunde ha varit fler som tagit livet av sig. 

Åsa insåg tidigt den hösten att journalistiken övergått till folkdomstolar, men blev ändå inblandad i ett pressetiskt haveri som slutade i tragik. Nu är hon dock den enda svenska publicist som erkänt sin skuld och ångrat sig offentligt. Att motståndarna alltid vill se ännu djupare krälande säger mer om motståndarna än om Linderborg och det mesta om samtidens offentliga debatt. Och Åsa har själv inte lagt fingrarna emellan när det kommit till att läxa upp sina motståndare.

Men Åsa Linderborg, och detta förvånar sannolikt hennes fiender, är en djupt troende demokrat!

Hon är en demokratisk debattör som lyssnar och tar debatten. Med alla. Hon tar till och med debatten med nazister. Hon söker svar på svåra samhällsfrågor i ekonomisk ojämställdhet och arbetarklassens underkastelse. Därför ändrade hon också snabbt uppfattning om Sverigedemokraternas framgångar. Från att en period dömt ut väljarna som rasister ansåg hon att detta är arbetarklassens vrål till makten som inte lyssnat. Vrålet från de som inte har till dem som har.

Att hon anser att kapitalismen och USA:s inflytande över världen inte är mindre skadlig än Vladimir Putins envälde gör henne till en helt vanlig traditionell vänsterperson, en sådan som Aftonbladets kultursida haft i 50 år och sannolikt lär ha i 50 år till. Det ska dofta socialistisk kamp och 70-tal om Aftonbladets kultur! Konkurrenterna är ju, samtliga, okritiska anhängare av den nyliberala marknadsekonomi vi lever i.

Åsa, 52, slutade som Aftonbladets kulturchef 2019. Nu är hon seniorreporter på Aftonbladet. Det ska bli spännande att se vad hon skriver härnäst. Vare sig man håller med eller inte – det går aldrig att sluta läsa en Åsa-text när man väl börjat.

Fredrik Virtanen


Detta är en debatt- och opinionstext. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder Dagens industri möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten. De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till di.se. Dagens industri granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen di.se. Läs mer om kommentering här.

Innehåll från ISS Facility ServicesAnnons

Så bidrar ISS till att hålla kollektivtrafiken igång

Under den pågående globala pandemin, har stora delar av samhället tvingats till omfattande förändringar. En av de branscher som drabbats särskilt hårt är transportsektorn, som har fått se andelen resenärer sjunka kraftigt, samtidigt som kraven på att upprätthålla en säker, hygienisk och trängselfri verksamhet ökat.

ISS medarbetare inom transportsegmentet har under hela Coronautbrottet arbetat hårt med att hålla tågen hygieniskt rena, motverka oro och skapa trygghet hos resenärer genom att bland annat utföra trängselrapporter och samtidigt arbeta med att säkra biljettintäkter – allt med målet att kunna hålla kollektivtrafiken igång på ett säkert sätt, för de som behöver resa. 

Efter vårens virusutbrott och de restriktioner kring arbete och resor som infördes över hela landet, rasade antalet resenärer i både kollektiv- och fjärrtågstrafiken. I vissa områden blev bortfallet så stort som 90 %. Restriktioner och minskat resande gjorde det väldigt svårt för både tågföretag och myndigheter att förutse hur trängsel och resandemönster skulle se ut, men rekommendationen blev ändå att upprätthålla ordinarie trafik i möjligaste mån. 

Som ett led i arbetet med att minska smittspridning och trängsel, slopades temporärt biljettkontrollerna i kollektivtrafiken, vilket fick till följd att fuskandet och antalet resande utan giltig biljett ökade lavinartat. 

För att förstå konsekvenserna för kollektivtrafiken har vi stämt träff med Elin Kämpe, affärsområdeschef för Transport på ISS som bland annat sköter biljettkontrollen åt SL i Stockholm.

– Kollektivtrafiken i Sverige kostar omkring en miljard kronor i månaden att hålla igång och cirka hälften finansieras genom biljettförsäljningen. När vi får ett minskat antal resande minskar även biljettintäkterna men, något vi sett under pandemin, är att utöver minskat resande, så minskade även betalningsviljan hos dem som faktiskt använde kollektivtrafiken. Det vi då riskerar på längre sikt, är att modellen för biljetter och finansiering behöver ändras, alternativt så behöver kollektivtrafikens kostnader minska och därmed sannolikt även utbudet. Den samlade kollektivtrafiken förväntas lida en förlust på omkring 7,5 miljarder bara i år, och om vi ska åtnjuta samma standard som vi är vana vid är det ett måste att säkra finansieringen, även om det blir under andra förutsättningar och med andra biljettmodeller. 

Viktigt att säkra intäkterna och skapa trygghet

– Våra uniformerade medarbetare som rör sig i kollektivtrafiken bidrar till att skapa trygghet för resenärerna, något som fortsatt under Coronapandemin, dock med ett ökat fokus på att undvika och rapportera trängsel. Nu har vi successivt påbörjat biljettkontrollerna i Stockholm igen i linje med SLs riktlinjer, fortsätter Elin. 

På frågan varför kontrollerna alls behövs i nuläget förtydligar Elin att SL uppskattar att fusket under pandemin gått upp från tre till 15 procent, vilket motsvarar intäkter på cirka 1 350 miljoner kronor. För att vi ska kunna fortsätta att resa på ett tryggt, säkert och hållbart sätt med kollektivtrafik så behöver intäkterna säkras.

Det finns även en koppling mellan ekonomisk tillväxt och en väl utbyggd kollektivtrafik, framförallt i storstadsregioner. Stockholm utnämndes i oktober i en rapport gjord av Institute of Transportation Studies vid University of California till världens tredje bästa stad för sin kollektivtrafik samtidigt som hela Sverige hyllades för sitt järnvägsnät. 

– Jag har en förhoppning om att vi ska kunna fortsätta på den inslagna vägen och ytterligare förbättra mobiliteten för att kunna hantera folktätheten som kontinuerligt ökar i våra storstadsregioner. Då är satsningar på kollektivtrafiken och ny forskning ett måste, betonar Elin.

Trygg miljö på tågen

UITP, Union Internationale des Transports Publics, släppte i oktober en rapport som visar att risken för att smittas i kollektivtrafiken är ytterst liten om rätt åtgärder vidtas. Några nyckelfaktorer, vid resor, är god ventilation, desinfektion av beröringsytor, kort restid, minimala samtal samt social distans.. Många länder har även munskydd som krav för att åka kollektivtrafik. Studier har gjorts i ett flertal länder i världen och rapporten visar att även om risken inte helt går att eliminera, är kollektivtrafiken fortsatt det säkraste sättet att förflytta sig i städer. Detta samtidigt som storstadsregionerna fortsätter att fungera för dem som behöver resa.

Det område där ISS kanske har gjort störst skillnad för kollektivtrafiken under Corona är inom hygien och städning. Leif Persson är produkt och utvecklingsansvarig för städtjänster på ISS. 

– Vi har alltid arbetat extremt noggrant och har mycket god insikt i vikten av en hygienisk miljö för hälsan. I och med pandemin har resenärerna också fått upp ögonen för det jobb vi faktiskt gör, och vet att de kan känna sig trygga med att tågen, och beröringsytor i synnerhet, är rena.

Leif poängterar att myndigheternas rekommendationer under pandemin är något man bör ha med sig även under mer normala förutsättningar. 

– Därför är jag övertygad om att detta i slutänden kommer att leda till förändrade sätt att både resa och leva, med fortsatt fokus på renlighet. För oss som tjänsteleverantör innebär detta att vi regelbundet ser över vilka städsystem och produkter vi använder, såväl som att vi i vissa fall också ökar städfrekvensen, säger Leif.

Mätbar renhet med miljön i fokus

ISS städprocesser och -verktyg är redan idag oerhört utförliga. Cleaning Excellence är ett internationellt koncept inom ISS som kombinerar de bästa processerna, metoderna, redskapen och produkterna. Tillsammans med leverantörer av rengöringsprodukter och städmaskiner utvecklar vi också hela tiden metoderna samtidigt som miljöbelastningen minskar, 

– Ett exempel är att vi snabbt efter Coronautbrottet började utföra desinfektion för att besegra virus, bakterier och andra mikroorganismer med miljövänliga verktyg och miljövänligt ozonvatten. Ozonvattnet är starkare än klorin, men lika skonsamt som vanligt kranvatten så att vi på ett enkelt, tryggt och kostnadseffektivt sätt kan desinficera alla typer av ytor och föremål, helt utan miljöfarliga kemikalier, berättar Leif. 

Testresultat visar att förekomsten av bakterier och virus minskar med cirka 99 % inom 5 minuter efter utförd städning. På många kontor har ISS dessutom börjat mäta koncentrationen av mikroorganismer, och därmed hygiennivån på ytorna på kontoren. Genom detta kan de som arbetar på kontoren känna sig trygga i att hygien och smittorisk alltid är under kontroll. 

– Just nu tittar vi på hur vi på ett effektivt sätt ska kunna göra liknande mätningar ombord på fordon så att resenärerna ska känna en större trygghet på resan, säger Leif. 

– Vår fordonsstädning är utformad för att minska risken för smittspridning och utförs av certifierade ISS-medarbetare. Genom att mäta renheten får vi veta om städfrekvenser eller metoder behöver justeras. Det kan tyckas överdrivet, men till syvende och sist handlar det om att våra servicemedarbetare skapar en trygg miljö för alla som behöver vistas där, avslutar Elin. 

FAKTA OM ISS

ISS är ett ledande företag inom facility management och workplace experience. Vi skapar platser och miljöer som bidrar till bättre prestationer och en enklare, mer effektiv och trivsam tillvaro - levererade med omtanke och hög kvalitet av engagerade medarbetare. ISS har över 400 000 medarbetare globalt och närvaro i fler än 70 länder. I Sverige har ISS cirka 6 000 medarbetare rikstäckande. 

Läs mer om ISS 

Mer från ISS Facility Services

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med ISS Facility Services och ej en artikel av Dagens industri

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?