Annons

Hökmark: Verklighetsfrånvänt om optimala valutaområden

SLUTREPLIK. Pär Österholm hävdar i en replik (17/9) på min artikel om varför Sverige bör vara med i eurosamarbetet, att de myter som används mot euron – och som jag argumenterar emot – inte kan avfärdas som myter. Hans replik understryker dock mina poänger.

EURON. Inte ens Sverige är ett optimalt valutaområde. Därtill täcker den amerikanska dollarn in vitt skilda marknader – inte bara i USA utan också utanför. Det optimala valutaområdet är som den heliga Graal. Många talar om det men få kan hitta det, skriver Gunnar Hökmark i en slutreplik.
EURON. Inte ens Sverige är ett optimalt valutaområde. Därtill täcker den amerikanska dollarn in vitt skilda marknader – inte bara i USA utan också utanför. Det optimala valutaområdet är som den heliga Graal. Många talar om det men få kan hitta det, skriver Gunnar Hökmark i en slutreplik.Foto:PONTUS LUNDAHL / TT

En myt som jag åberopade och som används för att avfärda ett svenskt medlemskap är den om det optimala valutaområdet. Konkret brukar man säga att Sverige inte ska gå med eftersom eurozonen inte utgör ett optimalt valutaområde.

Men som Österholm själv konstaterar finns det ingen enstämmighet om vad ett optimalt valutaområde är. Det gör att det blir ett mytiskt drag kring detta argument eftersom det inte finns någon som egentligen definierar det optimala valutaområdet.

Sverige är det till exempel inte. Stålets, vattenkraftens och skogens ekonomier skiljer sig från tjänstekonomierna i våra storstäder och Mellansveriges avancerade verkstadsindustri.

Och den amerikanska dollarn täcker in vitt skilda marknader, inte bara i USA, utan också utanför. Det optimala valutaområdet är som den heliga Graal. Många talar om det men få kan hitta det. 

Österholm för dock resonemanget vidare och pekar på kriterier som brukar anges för optimala valutaområden, som arbetskraftens rörlighet, där han menar att olika språk är ett hinder för arbetskraft att flytta inom området.

Som med så många argument ligger det något i det, men inte tillräckligt.

Den svenska arbetsmarknaden präglas av många som flyttat hit. Och det är inte språkbarriärer som i första hand försvårar för dem – sådana har inte hindrat polacker, letter, britter eller italienare att etablera sig här – utan framför allt utomeuropeiska invandrares jämförelsevis låga utbildningnsnivåer. 

Österholm håller till slut också med om att det finns få optimala valutaområden men menar likväl att jag har fel att föreställningen om ett optimalt valutaområde som argument mot euron inte håller. Så vad var felet?

Österholm håller med mig om att osäkerheten kring växelkursen skapar problem men menar samtidigt att det vore ett större problem att då vara med i en stor valuta.

Det är svårt att ta till sig som argument eftersom en stor valuta dels är stabilare och i vårt fall gemensam för den inre marknad som är avgörande för svensk ekonomi. Myten om att vi klarar oss bättre utanför euron överlever inte den verkligheten. 

Gunnar Hökmark, ordförande för tankesmedjan Frivärld och tidigare Europaparlamentariker

Läs tidigare inlägg:

Sverige behöver euron 

Professorn: Hökmark har fel om ”euromyter” 


Innehåll från Bristol-Myers Squibb Annons

Uppköpet stärker BMS:s läkemedelsportfölj

I november blev Celgene en del av Bristol Myers Squibb.
I november blev Celgene en del av Bristol Myers Squibb.

Med uppköpet av läkemedelsbolaget Celgene stärker Bristol Myers Squibbs sitt erbjudande av läkemedel och vårdlösningar. Bolaget kommer även fortsätta att samarbeta med andra vårdaktörer för att utveckla behandlingar för svårt sjuka patienter.

I november förra året fullbordade BMS, Bristol Myers Squibb, sitt uppköp av Celgene och de båda bolagens produkter finns nu under BMS varumärke.

– Bägge bolagen var framgångsrika både globalt och här i Sverige. Tillsammans har vi nu möjligheten att hjälpa än fler patienter inom olika sjukdomsområden. Vi har redan ett flertal ledande produkter på marknaden och bara under de kommande två åren lanserar vi ytterligare åtta nya läkemedel, säger Michaël Lugez, vd på BMS Sverige och tidigare vd på Celgene Nordics. 

Ledande biofarmabolag

Celgene var innan sammanslagningen en världsledande aktör inom läkemedelsutveckling för behandling av bland annat blodcancersjukdomar, solida cancertumörer samt inflammatoriska och immunologiska sjukdomar. BMS var ett globalt biofarmabolag som utvecklade innovativa läkemedel inom onkologi, kardiovaskulära sjukdomar, immunologi och fibros.

– Tillsammans har vi en av industrins bredaste pipelines och tack vare att vi nu kan slå samman kunskaperna och erfarenheterna från de båda bolagen kommer vi bli ännu starkare. Medarbetarna är vår främsta tillgång och de drivs av att hitta nya läkemedel och innovativa behandlingslösningar för vården. Både Celgene och BMS har tidigare också investerat stort i forskning globalt och det är något vi kommer att fortsätta med, säger Michaël Lugez.

EXTERN LÄNK: Läs mer - så verkar Bristol Myers Squibb i Sverige.

Under kommande år avser BMS i Sverige att arbeta mot tre huvudmål.

– Vår första prioritet är nu att färdigställa sammanslagningen av bolagen för att patienterna ska kunna ta del av fördelarna. Vidare har vi som mål att våra nya produkter ska bli tillgängliga för patienter i Sverige så snart som möjligt. Det tredje målet är att ge vår personal fler möjligheter att växa och utveckla vår affär, säger Michaël Lugez.

Patienterna är allt fokus

Patienterna och deras vård står ständigt i fokus i allting som BMS gör och bolaget vill vara med genom hela patientresan. Därför utvecklar de nu bland annat en app där patienter kan följa sin behandling, få svar på frågor och prata med en läkare.

– Vi vill inte bara vara en läkemedelsleverantör, utan även en partner till alla som är involverade inom hälso- och sjukvård. BMS var till exempel med och grundade organisationen ”All.Can” vars mål är att frigöra resurser för sjukhus för att optimera behandlingen av patienter. För att uppnå detta måste vi arbeta tillsammans. Ett annat exempel är hur vi i den pågående pandemin arbetar tillsammans med andra företag och organisationer för att donera pengar, labbutrustning och produkter för att stötta kampen mot coronaviruset, säger Michaël Lugez.

Ny logotyp

I samband med uppköpet av Celgene uppdaterar BMS även sitt varumärke med en ny logotyp.

– Även om vi fortfarande heter BMS är vi ett nytt bolag och det vill vi visa med vår nya logotyp. Motivet är en hand som är en universell symbol för läkande. Den representerar att ge och ta emot vård och visar på vårt engagemang för att sätta människan i första rummet, det är personligt, avslutar Michaël Lugez.

EXTERN LÄNK: Läs mer om Bristol Myers Squibb här 

Fakta Bristol Myers Squibb
Bristol Myers Squibb, BMS, är ett globalt biofarmaceutiskt bolag som utvecklar innovativa läkemedel för svåra sjukdomar. Bolaget kombinerar smidigheten hos ett bioteknikbolag med räckvidden och resurserna hos ett etablerat läkemedelsföretag. BMS är bland annat verksamma inom onkologi, kardiovaskulära sjukdomar, cancersjukdomar samt inflammatoriska och immunologiska sjukdomar. BMS deltar i flera globala samarbeten för att utveckla och optimera vårdlösningar med patienten i fokus.

Mer från Bristol-Myers Squibb

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Bristol-Myers Squibb och ej en artikel av Dagens industri

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?