Höjda skatter ökar inte jämlikheten

Höjda skatter på sparande, investeringar, jobb och företagande har kostnader i form av lägre tillväxt och färre jobb. Det ökar inte jämlikheten, skriver Jan-Olof Jacke, vd Svenskt Näringsliv.

RÅD. Lösningen på Sveriges jämlikhetsutmaningar är inte höjd skatt på företagande och investeringar. De som tror det bortser från Sveriges verkliga jämlikhetsproblem: Att många människor inte har ett arbete, skriver Jan-Olof Jacke.
RÅD. Lösningen på Sveriges jämlikhetsutmaningar är inte höjd skatt på företagande och investeringar. De som tror det bortser från Sveriges verkliga jämlikhetsproblem: Att många människor inte har ett arbete, skriver Jan-Olof Jacke.Foto:Claudio Bresciani/TT

 

Det senaste året har arbetslösheten vuxit till 9,7 procent, enligt SCB. För att vända utvecklingen behövs starka företag som kan konkurrera internationellt och som vågar anställa. Sveriges väg tillbaka efter pandemin kommer att ledas av företagen.

Mot den bakgrunden måste den senaste tidens krav på höjda skatter på företag och investeringar ses med stor oro. Finansministern och andra ledande företrädare för regeringspartierna öppnar nu för att inte bara höja kapitalinkomstskatterna utan även öka skattetrycket i stort.

De bortser från den grundläggande insikten bakom de senaste decenniernas framgångsrika skattepolitik: Att det är ekonomins långsiktiga förmåga att generera skatteintäkter, inte ett ensidigt fokus på skattesatser, som är viktigt för välståndets utveckling och finansieringen av välfärden.

En politik som inte ökar skatten på kakan utan istället fokuserar på att få kakan att växa har gett resultat. De offentliga inkomsterna har stigit kraftigt tack vare ekonomisk tillväxt och en skattepolitik som i flera delar utgått från den avgörande betydelsen av företagande och arbete.

Under de senaste tjugo åren har skattetrycket i Sverige minskat från drygt 48 procent till 43 procent av BNP. Samtidigt har skatteintäkterna i reala termer ökat med över 500 miljarder kronor. Räknat per invånare är det en ökning med drygt 20 procent.

Resultatet är att välfärden har mer resurser i dag, inte beroende på att skatterna har höjts utan för att ekonomin kunnat växa. Detta hänger i sin tur samman med en rad kloka skatteförändringar; exempelvis jobbskatteavdragen, RUT och ROT, slopade arvs-, gåvo- och förmögenhetsskatter och sänkt bolagsskatt.

Ett bra exempel är beskattningen av ägarledda företag. De så kallade 3:12-reglerna har de senaste femton åren successivt reformerats av flera regeringar och blivit allt rimligare. 

Antalet anställda i 3:12-företag, inklusive dot­terbolag, har ökat med mer än 50 pro­cent sedan 2005 och är idag ungefär 1,5 miljoner. Utdelningarna från 3:12-företag har på senare år genererat skatteintäkter på 15–20 miljarder kr per år, att jämföra med cirka 3 miljarder kr per år inn­an reformerna inleddes 2006.

Sammantaget har skatterna sänkts, men skattesystemet har också blivit betydligt bättre för arbete och företagande. En större andel av den ekonomiska tillväxten har stärkt hushållens ekonomi och företagens investeringsmöjligheter. Detta har gynnat både den ekonomiska utvecklingen, individerna och företagsklimatet.

Denna lärdom från de inslag i skattepolitiken som gjort det lättare både för företag och löntagare borde vara vägledande framåt.

Sett till det totala skattetrycket ligger Sverige fortfarande fyra procentenheter över genomsnittet i EU och nio procentenheter över genomsnittet i OECD. Och Sveriges 30 procent i generell skatt på utdelningar och kapitalvinster kan jämföras med genomsnittet för våra viktigaste konkurrentländer som ligger runt 20 procent.

Att öka de skillnaderna ytterligare skulle försvaga både konkurrenskraft och tillväxt, och dessutom på sikt göra det svårare att finansiera välfärden.

Höjda skatter på sparande, investeringar, jobb och företagande har kostnader i form av lägre tillväxt och färre jobb. Vi vet att höga skatter påverkar människors beteende. Man jobbar mindre samtidigt som kostnaderna för investeringar ökar och konkurrenskraften försämras. Dessa ändrade beteenden leder i sin tur till minskad ekonomisk aktivitet och till minskade skatteintäkter.

Det påstås att höjda skatter är ett effektivt sätt att minska klyftorna och öka jämlikheten. Men lösningen på Sveriges jämlikhetsutmaningar är inte höjd skatt på företagande och investeringar. De som tror det bortser från Sveriges verkliga jämlikhetsproblem: Att många människor inte har ett arbete. Vi vet att möjligheten att få ett jobb är den allra viktigaste faktorn för att kunna lämna bidragsberoende och ju längre tid utan ett jobb desto högre blir tröskeln. Att få ytterligare fart på investeringar och behov av att anställa är därför avgörande i pandemins fotspår. Då måste viljan till investeringar stimuleras – inte ytterligare beskattas.

Svenska företag har hög skattemoral. Företagare vet att de värden som näringslivet skapar är basen för vårt välstånd. Det finns också en insikt om att fungerande offentliga verksamheter är en förutsättning för ett gott företagsklimat. Detta är styrkor för Sverige. De borde vara basen för en politik som tar oss tillbaka efter pandemin.

Att istället höja skatterna på investeringar och företagande vore att försvaga Sverige och långsiktigt försämra förutsättningarna för välfärden.

Jan-Olof Jacke

Vd Svenskt Näringsliv


Detta är en debatt- och opinionstext. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder Dagens industri möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten. De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till di.se. Dagens industri granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen di.se. Läs mer om kommentering här.

Innehåll från Svensk ExportkreditAnnons

Sök finansiering för er omställning

Ska vi ha chans att rädda klimatet behöver företag investera för att bli klimatneutrala. Med finansiering från Svensk Exportkredit (SEK) kan företagen vara fortsatt konkurrenskraftiga samtidigt som de ställer om för att minska sin klimatpåverkan. 

Frågar man Andreas Ericson, ansvarig för hållbar finansiering hos statliga SEK, handlar omställningen inte bara om alternativa tillverkningssätt och material. Det krävs också en beteendeförändring – vi måste konsumera hållbart.

–I Sverige finns ett enormt driv och massor av innovation inom hållbar teknik, men vi måste bli bättre på att hjälpa innovativa företag och driva utvecklingen. Ökad svensk export av hållbara produkter och smarta lösningar bidrar till minskade klimatutsläpp globalt. 

Bidrar med finansiering

SEK har identifierat fyra huvudområden – transport, sjöfart, energi och smarta städer – som särskilt gagnas av en övergång till mer miljövänliga metoder. Många aktörer arbetar redan hårt med hållbar innovation, ny teknik och alternativa metoder, men tar inte steget fullt ut för att nå verklig förändring. 

–Att ställa om kräver stora investeringar. Men det skapar samtidigt nya affärsmöjligheter och konkurrensfördelar på den internationella marknaden, säger Andreas.

Erbjuder globala erfarenheter 

Förutom att låna ut pengar till exportföretag och deras underleverantörer finansierar SEK också utländska kunder som köper svenska varor och tjänster. Bolaget har lång erfarenhet av internationella projekt som kräver långfristig finansiering och en förståelse för att hantera projektrisker. Nu använder de erfarenheten för industrins omställning i Sverige. 

– Vid Dogger Bank utanför Storbritanniens östkust är SEK till exempel delfinansiär till vad som kommer att bli världens största vindkraftpark till havs. I Angola har vi istället finansierat sju stora solkraftparker. Den här typen av projekt bidrar med mycket mer än förnybar energi; Lokala byar får el vilket innebär att skolor och sjukhus kan vara öppna på nya sätt och det öppnar för elektrifierade transporter i hela regionen. Kortfattat bidrar det till att göra världen till en bättre plats, särskilt för de som behöver det allra mest.

Viktigt att tänka på innan ansökan

Andreas lyfter flera faktorer som är viktiga för de som söker finansiering till sin omställning. Inledningsvis menar han att man behöver veta vad som driver företaget att ställa om. Därefter behöver man sätta en affärsplan, se över finansieringen och hitta en bra balans mellan kapital och lån. 

– Få aktörer har så stor erfarenhet av den här sortens finansieringslösningar som vi. Lägger man till vårt omfattande nätverk genom Team Sweden, kan vi även erbjuda garantier, rådgivning   investeringsbanker och liknande. Det är bara att höra av sig till oss, så ser vi över möjligheterna tillsammans, avslutar Andreas.

Fakta om Svensk Exportkredit (SEK)

Det statliga bolaget SEK finansierar exportföretag, deras underleverantörer och internationella köpare av svenska varor och tjänster. Finansiering från SEK ger företagen möjlighet att växa och bidrar till jobb och tillväxt i Sverige.

Ansök om finansiering hos Svensk Exportkredit

Mer från Svensk Exportkredit

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Svensk Exportkredit och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?