1515
Annons

Höj skatten för rika

DEBATT. Rätt hanterad kan coronakrisen bli en möjlighet att skapa ett mer jämlikt samhälle. Efter den direkta krisen kommer det att vara nödvändigt att genomföra kraftiga skattehöjningar för i första hand kapitalinkomsttagare, skriver bland andra Daniel Färm, chef för Tankesmedjan Tiden, och Erik Åsbrink, tidigare finansminister (S).

JÄMLIKHET. Även om annat står i fokus just nu, så är en stor skattereform med tydlig jämlikhetsinriktning viktigare än någonsin, menar skribenterna.
JÄMLIKHET. Även om annat står i fokus just nu, så är en stor skattereform med tydlig jämlikhetsinriktning viktigare än någonsin, menar skribenterna.Foto:Hasse Holmberg/TT

Svensk ekonomi går nu in i en kris som fel skött kan komma att prägla en hel generation. På kort sikt behövs ett moratorium för skattehöjningar, för att inte motverka återhämtningen av efterfrågan i ekonomin. Men för att komma till rätta med de stora inkomstskillnader som har blottlagts i krisen kommer det därefter att vara nödvändigt med omfattande förändringar av skattesystemet i kombination med betydande skattehöjningar. Detta är en utgångspunkt för den skattepolitiska skuggutredning som LO-ekonomerna och Tankesmedjan Tiden har tillsatt.

Vissa hävdar att jämlikheten paradoxalt nog kan öka i krisen. Det är en falsk bild av verkligheten. Kriser som denna riskerar alltid att slå hårdast mot de som redan har det sämst. Även om den rikaste procentens kapitalvärden nu rasar, så är krisen inte ”the great equalizer” – den stora utjämnaren. För när människor i den andra änden av inkomstfördelningen – arbetslösa, löntagare, studenter och pensionärer – får kraftigt försämrade ekonomiska villkor, så har de inte samma marginaler som den rikaste topprocenten.

Ökningen och koncentrationen av kapitalinkomster har enligt statistik från SCB och Finansdepartementet varit radikal sedan 1995. För den rikaste procenten av befolkningen har de samlade kapitalinkomsterna ökat med hela 700 procent, och utgör nu 77 procent av topprocentens inkomster. Men de extremt kraftigt ökade kapitalinkomsterna har bara kommit en mycket liten grupp till del.

Samtidigt visar den så kallade ginikoefficienten att inkomstklyftorna i Sverige i dag är de högsta på flera årtionden. Den rikaste procenten har i dag 330 procent högre ekonomisk standard än vad som var fallet 1995. Deras inkomster har ökat från fyra gånger så stor inkomst som medianinkomsttagarna 1995 – till elva gånger så stor inkomst som medianinkomsttagarna 2017.

När kapitalinkomsterna nu minskar kraftigt, är det alltså från historiskt höga nivåer, och ”drabbar” främst redan välbärgade grupper. Vanliga löntagare som förlorar jobbet riskerar i krisen däremot att drabbas av allvarlig social utsatthet, med väsentliga inkomstbortfall och försämrad levnadsstandard. Till det kommer risk för nedskärningar inom välfärden – skola, sjukvård, äldreomsorg och socialförsäkringar - som annars hör till de viktigaste jämlikhetsskapande delarna av vårt samhälle. Politiker kan peka på att utrymmet för nya stora och dyra jämlikhetsreformer har krympt kraftigt.

Politikens viktigaste och främsta uppgift när vi nu befinner oss i krisen är att skydda och rusta de breda låg- och medelinkomsttagargrupperna. Men det räcker inte att bara skydda. Krisen kan – rätt hanterad - bli en möjlighet att skapa ett mer jämlikt samhälle. För att lyckas med det krävs dock en ambitiös reformpolitik och en skattereform som har fokus på ökad jämlikhet: omfördelning och en hållbar finansiering av välfärden.

Ökad omfördelning innebär framför allt höjda skatter för de som har de högsta inkomsterna – och förbättrad ekonomisk standard för låg- och medelinkomsttagare. En effektiv omfördelning behöver bygga på såväl skattepolitiska som tillväxt-, arbetsmarknads-, avtals- och välfärdspolitiska insatser. Offentligt finansierad barn- och äldreomsorg som fördelas efter behov gör det möjligt för alla, även de med lägre inkomster, att kombinera omsorgsansvar med lönearbete. Det stärker både deras egen inkomst och samhällsekonomin. Det är i högskatteländer som sysselsättningsgraden är högst och barnfattigdomen lägst. Dessutom är starka socialförsäkringar och andra transfereringar bland de starkaste omfördelningsmekanismerna i ett modernt välfärdssamhälle.

Samtidigt är det viktigt att i det korta perspektivet inte förvärra en redan allvarlig efterfrågekris. Tusentals företag drabbas nu extremt hårt av coronakrisens följdverkningar. När företag tvingas varsla och säga upp stora grupper anställda slår det hårt mot både den enskilda och samhällsekonomin.

LO-ekonomerna och Tankesmedjan Tiden tillsatte redan flera månader före krisen en skattepolitisk skuggutredning, som leds av Åsa-Pia Järliden Bergström, Torbjörn Hållö och Daniel Färm. Till utredningen har knutits en rådgivande referensgrupp, som består av Erik Åsbrink, Karolina Ekholm, Roger Persson Österman och Ulrika Lorentzi. Skatteutredningens syfte är att bidra med idéer och perspektiv från arbetarrörelsen inför den stora skattereform som aviserades i januariavtalet.

Å ena sidan har krisen på kort sikt ändrat förutsättningarna för en sådan stor skattereform. Kraftiga skattehöjningar i just detta läge skulle riskera att påverka efterfrågan negativt i ett läge då allt behöver göras för att snarare få igång ekonomin igen. Trots att det egentligen – strukturellt - behövs höjda skatter, så föreslår vi nu därför ett moratorium på skattehöjningar under åtminstone det närmaste året – till dess att efterfrågan har tagit fart igen.

Å andra sidan har krisen inte förändrat det övergripande fokus som vi menar att skattepolitiken bör ha: att minska klyftorna och stärka välfärden. Efter den direkta krisen kommer det därför att vara nödvändigt att genomföra kraftiga skattehöjningar för i första hand kapitalinkomsttagare. I kombination med en stärkt välfärd och andra sociala och tillväxtinriktade reformer kan en sådan inriktning bidra till att stärka jämlikheten i det svenska samhället.

Tidens och LO:s skatteutredning har redan presenterat en underlagsrapport om hur klimatbeskattningen kan göras mer rättvis. De närmaste månaderna kommer ytterligare förslag på centrala delar av en ny skattereform att presenteras: förbättrade 3:12-regler, en förändrad syn på marginalskatterna, hur kapitalbeskattningen kan höjas samt hur kommunalskatterna kan göras mer rättvisa. Efter sommaren kommer slutrapporten, med samlade rekommendationer för en ny skattereform.

Även om annat står i fokus just nu, så är en stor skattereform med tydlig jämlikhetsinriktning viktigare än någonsin. För om vi inte lyckas stärka jämlikheten nu, så riskerar en hel generation att präglas av de klyftor och revor i välfärden som kan förvärras av krisen. Att undvika det borde efter den akuta krisen vara politikens främsta uppgift.

Åsa-Pia Järliden Bergström, LO-ekonom

Daniel Färm, chef Tankesmedjan Tiden

Torbjörn Hållö, LO-ekonom

Erik Åsbrink, tidigare finansminister (S)

Ulrika Lorentzi, utredare LO


Debatt: Vi är skyldiga ukrainska familjer en trygg start i Sverige

Det engagemang svenskarna visat för ukrainska flyktingar är enormt. Nu måste vi som samhälle på rätt sätt förvalta detta breda engagemang. Sverige ska, som i alla tider, erbjuda ett bra och värdigt mottagande, skriver företrädare för flera hjälporganisationer. 

Foto:Valerio Muscella

Tyvärr är inte allt engagemang positivt. Vi vet att flyktingsituationer där många människor är i rörelse attraherar kriminella. Bland de tusentals svenskar som nu osjälviskt erbjuder hjälp till människor på flykt, finns personer som har andra syften. Trafficking, där framför allt kvinnor utnyttjas för exempelvis prostitution, förekommer, liksom utnyttjande av flyktingar som billig arbetskraft. Stockholmspolisens operation mot prostitution ”Operation torsk” genomförde ett tillslag i slutet på mars, där de gripna männen utnyttjat ukrainska kvinnor för prostitution - kvinnor som inte tidigare varit prostituerade. Många uppgav att kriget i Ukraina och den påföljande flyktingsituationen varit det som tvingat in dem i detta (DN 11/4)

Internationella samarbetspartners som erbjuder bussresor från bland annat Polen berättar om personer i närheten av bussar och stationer som har ett avvikande och misstänkt beteende. Rädda Barnens personal vittnar om kvinnor och barn som klivit in i okända mäns bilar utanför ankomsthallarna i Skurup och Skavsta.  Vi hör också om personer som erbjuder jobb med motkravet att man först behöver betala 15 000 kronor för att få jobbet.

Det fantastiska engagemanget och omedelbara responsen på kriget i Ukraina hos privatpersoner och näringslivet ska inte underskattas. Men vi hör också om svårigheterna att möta traumatiserade människor på flykt och om privata boendematchningar som av olika anledningar inte fungerar.

Vi organisationer i civilsamhället har lång erfarenhet av att stötta människor i utsatta situationer och känner till komplexiteten. Vi är ofta snabbfotade men vet också att det ibland krävs säkerhetsåtgärder och stöd runtomkring, för att kunna vara ett långsiktigt stöd för människor i utsatthet. Engagemang är fantastiskt men också de som är engagerade behöver support.

Under 2015-2016 sov människor på en bit kartong utanför Migrationsverket. Det vill vi inte se igen. Kort efter att kriget inleddes i Ukraina, startade därför vi tre aktörer, tillsammans med airbnb.org, den ideella boendematchningsplattformen En trygg start i Sverige.

Här matchas privatpersoner som vill upplåta boenden utan betalning under 2-4 veckor, med boendebehov hos ukrainska familjer. Initiativet är startat i samråd med Unicef, UNHCR, Childhood och Plan Sverige. Denna boendematchning är unik med de säkerhets- och trygghetsskapande åtgärder som arbetats fram, såsom bakgrundskontroller, digital utbildning av volontärer som agerar kontaktpersoner för flyktingarna och volontärstöd från våra respektive organisationer. Dessutom kan kontaktpersonen hjälpa till att navigera i det svenska samhället, ge svar på frågor om rättigheter och skyldigheter samt lotsa till sysselsättning och övrigt stöd.

Vi i civilsamhället ska inte ta över de offentliga myndigheternas roll och ansvar. Men i samhällskriser behöver alla hjälpas åt, och i nuvarande krigssituation behöver vi tillsammans möta de flyende med medmänsklighet och trygghet.

Ett annat sätt att öka tryggheten för de flyende är förbättrad information. Riskerna för att flyende kommer i kläm skulle minska om svenska myndigheter skulle möta dem i ett tidigare skede under flykten. Idag delas information om det svenska samhället ut först när man anlänt till Sverige. Om informationen hade delats ut av svenska myndigheter och frivilliga redan i Polen och grannländerna runt Ukraina, så skulle de borga för en tryggare start i Sverige. Då skulle vi undvika en del av den osäkerhet och de risker som kvinnor och barn nu utsätts för.

Vi vet inte hur situationen med ukrainska flyktingar kommer att se ut framöver. Kommer vi se en upptrappning av konflikten eller kommer människor kunna återvända mer varaktigt till delar av Ukraina?

Det vi vet är att många människor på flykt kommit till Sverige under våren, från Ukraina och från andra konflikter. Vi får rapporter om sysslolöshet och att flyktingar ägnar mycket av sin tid åt att bevaka nyheter från hemlandet och med oro för vad som händer där. Det är naturligt och måste på ett sätt få vara så. Samtidigt behöver flyktingarna få en normal tillvaro där boende, relationer och sysselsättning möjliggör en andhämtning och paus från krigets fasor. Särskilt barn behöver en normal barndom och eventuell traumabehandling kräver en trygg tillvaro för att ge resultat.

Därför är det särskilt viktigt att civilsamhällesaktörer som arbetar med människor på flykt, nya organisationer som tillkommer och frivilliga engagerar sig i att ge människor möjlighet till ett mer aktivt deltagande i svenska samhället. Kontaktpersonerna i vårt initiativ En trygg start i Sverige kan hjälpa till att vägleda till aktiviteter av olika slag. Ett exempel är aktivitetscentret för ukrainska barn i regi av Beredskapslyftet på Nordiska museet i Stockholm, där barn 6-10 år får undervisning, i väntan på skolgång i Sverige eller tillbaka i Ukraina igen.

Med säkrare boendematchning, vägledning in i samhället och aktiviteter som skola, jobb och fritidsaktiviteter, kan vi bidra till en mer normal tillvaro för de ukrainare som sökt sin tillflykt från kriget här i Sverige. Vi har hundratals volontärer som vi nu börjar utbilda, till att bli trygga kontaktpersoner för de som får boende genom En trygg start i Sverige. Vi märker dock att fler boenden efterfrågas som har plats för familjer med fler är tre, något vi inte har tillräckligt av. Här behöver vi hitta fler sätt att få fram boenden. 

Oron för de som finns kvar, engagemanget för sitt land – allt det kan vi inte göra så mycket åt. Det vi kan göra är att finnas till som medmänniskor, lyssna och ge stöd. Genom våra noga utvalda samarbetspartners kan vi vara med och frigöra det fantastiska och varma engagemanget från medmänniskor över hela Sverige.

Vi vet också att näringsliv, idrottsrörelse, organisationer och det lokala föreningslivet är igång eller mobiliserar. Låt detta bli en sommar då vi gör vad vi kan för att barn, unga och äldre som nyss kommit hit, ska få en chans att bli aktiva i det svenska samhället.

 

Jonas Wihlstrand, generalsekreterare Sveriges Stadsmissioner

Helena Thybell, generalsekreterare Rädda Barnen

Oscar Stege Unger, initiativtagare En trygg start i Sverige och medgrundare Beredskapslyftet


Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?