ANNONS:
Till Di.se
START BÖRS MARKNADSNYTT BEVAKNINGAR
ANNONS

Låt svenska skattebetalare få en chans att ta del av böterna

  • HÖG STANDARD. De svenska bötesbeloppen vad gäller penningtvätt ligger alltjämt under internationell standard och är klart otillräckliga i ljuset av bankernas vinstnivå, skriver Claes Sandgren. Foto: Naina Helén Jåma/TT, Naina Hel n Jåma/TT

DEBATT. Anklagelserna om penningtvätt kan få allvarliga följder för Swedbank. Ledningen och annan personal riskerar flera års fängelse och avstängning från befattningar inom banksektorn i upp till tio års tid, skriver Claes Sandgren, professor emeritus i civilrätt och tidigare ordförande för Institutet mot mutor.

Banksektorn i Europa har spårat ur under det senaste decenniet. Av de 20 största europeiska bankerna har 18 blivit föremål för sanktioner på grund av penningtvätt under det senaste decenniet. Skulle anklagelserna mot Swedbank visa sig vara välgrundade, står även den banken på tur för sanktioner.

Problemet är globalt. IMF har beräknat att 2100 miljarder dollar tvättas årligen. Mellan 2008 och 2017 bötfälldes globalt verksamma finansiella företag för penningtvätt till ett belopp av totalt 26 miljarder dollar, varav USA drog in 23,5 miljarder dollar, alltså 91 procent. Justitiedepartementet svarade för 14 miljarder dollar, följt av delstaten New York, som stod för 3,6 miljarder dollar.

Europeiska myndigheters sanktioner uppgick till endast 1,7 miljarder dollar, varav Nederländerna och Storbritanniens stod för merparten. Andra regioner lät tvätteriverkstäderna arbeta obehindrat, exempelvis länderna i Mellanöstern, vars sanktioner de här tio åren stannade vid försumbara 9,5 miljoner dollar.

USA:s sanktionspolitik kan förefalla aggressiv och det sticker i ögonen att delstaten New York delfinansierar sin välfärd med sanktionsavgifter från europeiska banker. Men sanktionspolitiken finner sin legitimitet i andra staters oförmåga att bekämpa penningtvätten, som har globala förgreningar, inte minst i form av finansieringen av den internationella terrorismen.

Sanktionsbeloppen kan förefalla gigantiska men så är också bankernas vinster mycket stora. Enbart de fyra svenska storbankerna tjänade år 2017 över 100 miljarder kronor och har 13 490 miljarder kronor i tillgångar, vilket gjort dem mer eller mindre immuna mot de finansiella sanktionerna.

Penningtvätten kan ändå få allvarliga återverkningar för Swedbank och dess ledning. Aktien har redan fallit kraftigt. Bankens tillstånd skulle kunna återkallas, om Finansinspektionen finner att den gjort sig skyldig till allvarliga, upprepade och systematiska överträdelser. Bankens ledning och annan personal riskerar flera års fängelse för penningstvättsbrott, även för tvätt som utförts i Baltikum, och skulle kunna stängas av från vissa befattningar inom banksektorn under tre till tio års tid.

Visar sig misstankarna vara befogade, skulle Finansinspektionen kunna besluta om en sanktionsavgift enligt banklagstiftningen till högst tio procent av Swedbanks omsättning, det vill säga runt 4,4 miljarder kronor. Ett sådant belopp ligger långt över svensk praxis men skulle ändå inte göra mer än ett hack i balansräkningen med tanke på att banken i fjol tjänade 21,1 miljarder kronor.

De europeiska länderna har skärpt sina sanktioner på senare år. Den nederländska åklagarmyndigheten bötfällde i fjol Nederländernas största bank ING 775 miljoner euro för penningtvätt, som inkluderade tvätten av 55 miljoner dollar som var en muta till den uzbekiska presidentdottern. Även britterna har utfärdat böter av betydelse och Frankrike har på senare år följt efter.

Men Sverige har hamnat på efterkälken. En granskning av Nordea 2015 visade till exempel att banken ”under flera år har haft stora brister i sitt arbete med att motverka penningtvätt och finansiering av terrorism”. Sanktionsbeloppet på 50 miljoner kronor var dåtida maximum, vilket ändå inte motsvarade mer än 0,1 procent av bankens vinst.

Som framgick har maxbeloppet höjts sedan dess, men ligger alltjämt under internationell standard och är klart otillräckligt i ljuset av bankernas vinstnivå. Höjs sanktionsbeloppen, skulle det skulle kunna rubba grunden för USA:s sanktionspolitik med följd att svenska skattebetalare, snarare än amerikanska, får del av de bötessummor som bankerna kan komma att tvingas betala.

Främst kommer det emellertid an på bankerna att själva vidta åtgärder. Bankerna måste skaffa expertis och teknik som motsvarar de krav som den tekniska utvecklingen ställer. Om det sker en skärpning av den svaga svenska lagen om skydd för visselblåsare, så kan bankernas brister exponeras än mer.

Även annan brottslighet skulle motverkas om penningtvätten kunde stävjas, såsom terrorism, människohandel och knarksmuggling.

Regeringen utarbetade 2014 en strategi riktad mot penningtvätten och finansieringen av terrorism. Det är önskvärt att den får en efterföljare.

Claes Sandgren, professor emeritus i civilrätt och styrelseledamot, Transparency International

Detta är en debatt- och opinionstext. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer