ANNONS:
Till Di.se
START BÖRS DI LIVE BEVAKNINGAR
ANNONS
Oron på bostadsmarknaden

Hög tid att fasa ut stämpelskatterna

  • Foto: BJÖRN LINDGREN

DEBATT. Stämpelskatter kan uppgå till flera procent av köpeskillingen vid ett fastighetsköp. Systemet med lagfartskostnader och pantbrev skapades i en tid då det kunde vara administrativt betungande att hålla bok, skriver TMF:s David Johnsson och Gustaf Edgren, samt Tor Borg.

Samtidigt som det enligt Boverket råder bostadsbrist i 243 av 290 kommuner och hyresköerna ringlar sig allt längre i både stora och små städer så finns det i dag ett överutbud av nybyggda bostadsrätter i en del kommuner. I Stockholm sänks nu priserna på bostadsrättsprojekt eftersom marknaden efterfrågar helt andra priser.

De senaste åtta åren har bolånetak, amorteringskrav och andra lånerestriktioner allt mer begränsat hushållens finansieringsmöjligheter. Restriktionerna stänger effektivt ute förstagångsköpare, även om dessa har goda inkomster. Därmed låser de in många bostadsägare i befintliga bostäder och håller tillbaka nybyggnationen.

Att kontrollera hushållens skuldsättning är naturligtvis viktigt, men bolånetaket har sannolikt en liten effekt eftersom hushållen kan kompensera det genom annan skuldsättning än bostadslån. Om man inte gör något åt de kraftiga inträdeshinder och inlåsningar som har uppstått kommer dessutom bostadskrisen att förvärras, vilket leder till ytterligare obalanser och nya pristoppar.

Ett skattegynnat bosparande på fem prisbasbelopp inom ramen för investeringssparkontot skulle långsiktigt kunna sänka hindren för att ta sig in på marknaden. På kort sikt handlar det om att tillåta mer undantag från lånerestriktionerna för förstagångsköpare och nyproduktion. Och att se till att bankerna faktiskt också tillämpar dessa undantag.

Staten kontrollerar ytterligare kostnadsposter som ofta underskattas, nämligen kostnaden för lagfart som är 1,5 procent av köpeskillingen, samt kostnaden för pantbrev på 2 procent av lånebeloppet som särskilt drabbar nyproduktion. Det vore inom rimlighetens gränser att helt ta bort dessa eller sänka dem till mycket låg nivå. Systemet med lagfartskostnader och pantbrev byggdes upp vid en tid då det kunde vara administrativt betungande att hålla bok för dylik kontroll. I dagens digitaliserade värld saknar kostnaderna verklighetsförankring.

På ett nyproducerat hus utgör dessa 3,5 procent en kännbar summa av vad som annars skulle kunna vara del av en kontantinsats eller första årens amorteringar. Faktum är att pantbrevs- och lagfartskostnad motsvarar mer än fyra års amortering på en ny villa i en småstad. Om hushållet behöver låna ytterligare, exempelvis för att klara pantbrevs- och lagfartskostnaden, riskerar de att träffas av högre amorteringskrav beroende på hushållet inkomst.

Staten skulle alltså kunna underlätta så att motsvarande fyra amorteringsfria år skapas. Lägger man därtill att bankerna, med Finansinspektionens godkännande, har möjlighet att skjuta på amorteringskravet i fem år för nyproduktion ger det ett utrymme att klara nio år i nyproduktion utan den tunga merkostnad som amorteringskraven medför.

Det är självklart också nödvändigt att skapa en bostadsmarknad som bättre utnyttjar det befintliga bostadsbeståndet. Låga räntor, generösa ränteavdrag och en relativt låg kommunal fastighetsavgift gör det visserligen relativt billigt att finansiera och äga en bostad i Sverige jämfört med andra länder. Men hög reavinstbeskattning gör det dyrt att byta bostad. Effekten blir höga priser, låg omsättning och ett underutnyttjande av det ägda bostadsbestånd som finns.

Om samhällsekonomin ska kunna fortsätta utvecklas i en dynamisk riktning måste vi gå mot ett skattesystem som stimulerar till mer rörelse i bostadsbeståndet. Lägre ränteavdrag och något högre fastighetsavgift i kombination med lägre reavinstskattbeskattning bör vara en del av lösningen.

 

Tor Borg, före detta chefsekonom och analyschef, numera Borg Research & Communication

David Johnsson, vd, Trä- och möbelföretagen, TMF

Gustaf Edgren, projektledare, Trähus TMF

Detta är en debatt- och opinionstext. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.
Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Läs mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies