1515
Annons

Harald Mix: Vi är redo att axla ansvaret för en hållbar finanssektor

DEBATT. Klimatförändringarnas inverkan på investeringar går inte att bortse ifrån. Den stora utmaningen nu blir att effektivt styra finansieringsflöden mot klimatsmarta och hållbara investeringar – och Sverige har unika förutsättningar att gå i bräschen, skriver styrelsen för Stockholm Sustainable Finance Centre.

Foto:Hampus Andersson
I BRÄSCHEN. Sveriges finanssektor har unika förutsättningar att agera förebild, och vi gör det för att det är rätt utifrån såväl hållbarhets- som lönsamhetsperspektiv, skriver bland andra Magnus Billing, Harald Mix och Anna Ryott.
I BRÄSCHEN. Sveriges finanssektor har unika förutsättningar att agera förebild, och vi gör det för att det är rätt utifrån såväl hållbarhets- som lönsamhetsperspektiv, skriver bland andra Magnus Billing, Harald Mix och Anna Ryott.

Rapporten från FN:s klimatpanel om att stabilisera den globala uppvärmningen till långt under 1,5° C visar hur brådskande det är att införa långsiktiga klimatåtgärder. Klimatpolitiska rådet efterlyser kraftfulla åtgärder denna mandatperiod för att klimatmålen ska nås. 

FN:s globala hållbarhetsmål har antagits av världens ledare för att uppnå social, ekonomisk och miljömässig hållbarhet till år 2030. Nyligen överlämnade Agenda 2030-delegationen sitt betänkande till regeringen, och med bara elva år kvar att uppnå målen är behovet av konkreta åtgärder tydligt.

De globala målen syftar till att avskaffa extrem fattigdom, minska ojämlikheter och orättvisor i världen, främja fred samt lösa klimatkrisen. Delegationen lyfter fram behovet av att skapa förutsättningar för de omfattande och långsiktiga investeringar som behövs för att uppnå Agenda 2030. Finanssektorn är i detta sammanhang avgörande.

Finanssektorn är villig att axla ansvaret för att driva omställningen till ett hållbart samhälle och konkret arbeta för att uppnå de globala målen. Sveriges nya regering har både ett stort ansvar och en stor möjlighet. Finanssektorn behöver regeringens aktiva stöd för att fullt ut kunna axla ledarskapet och vara den positiva drivkraften inom hållbar finans – både i Sverige och Europa. Men då behövs engagemang, mod, konkreta stödåtgärder och en förmåga att fullfölja hos alla parter – investerare, företag och styrande regering.

Vi behöver alla växla upp takten och arbeta tillsammans över bransch- och landsgränser. För att Sverige ska spela en ledande roll inom hållbar finans behöver vi också mer kunskap. Därför välkomnade vi initiativet och etableringen av Stockholm Sustainable Finance Centre (SSFC), ett beslut taget av Sveriges förra regering. Stockholm Sustainable Finance Centre leds av Stockholm Environment Institute och Handelshögskolan i Stockholm.

Centrets mål är att med forskning och utbildning stödja finansiella aktörer i arbetet med att omfördela kapital för att realisera FN:s globala hållbarhetsagenda och målen i Parisavtalet. Omfördelningen av kapital är också viktig för att Sverige, senast 2045 inte ska ha några nettoutsläpp av växthusgaser. SSFC:s rådgivande styrelse består av aktörer från hela finanssektorn, inklusive banker, pensions- och försäkringsbolag, pensionsfonder, private equity-företag och offentlig utvecklingsfinansiering. Detta är ett helt unikt samarbete globalt.

För oss i den rådgivande styrelsen är det självklart att stödja detta initiativ, eftersom vi har behov av en fördjupad kunskapsbas för att snabbt och framgångsrikt lyckas åstadkomma en hållbarhetsrevolution inom finanssektorn. Vi vet vilken kraft som finns om aktörerna som styr det globala kapitalet fokuserar på att investera i finansiella produkter, fonder och bolag som löser globala problem. Sveriges finanssektor har unika förutsättningar att agera förebild, och vi gör det för att det är rätt utifrån såväl hållbarhets- som lönsamhetsperspektiv.

Delar av finanssektorn är redan på banan, men har fortfarande långt kvar för att uppnå sin fulla potential som drivkraft i omställningen. Vi vet att investeringar i företag med hög hållbarhetsprestanda går hand i hand med finansiell avkastning, men också att enormt stora och långsiktiga investeringar är nödvändiga för att omvandla våra ekonomier. Många investerare är alltmer oroade över hur klimatförändringarnas effekter påverkar deras investeringar. Vi behöver en bättre förståelse för hur klimatvetenskapen kan användas för finansiellt beslutsfattande.

Vi ser nya innovativa finansieringslösningar och en stor efterfrågan på hållbara investeringsformer. Men för närvarande finns det inte tillräckligt många ekonomiskt genomförbara projekt som fokuserar på hållbarhet för att möta investerarnas efterfrågan. 

Vi behöver förstå var dessa flaskhalsar finns. EU:s nya lagstiftning om taxonomin fokuserar på vad som kan betraktas som en miljömässigt hållbar ekonomisk verksamhet. Men vi behöver också förstå hur klimatomställningen ser ut i de bolag som inte är bland de grönaste. Hur ska finansaktörer göra med de bolag de äger, som kan vara alltifrån ljusgröna till bruna, för att påverka dem att ställa om så att deras verksamhet ligger i linje med Parisavtalet?

Det finns också behov av att bättre förstå vilka finansiella innovationer som kan ta oss till nästa nivå för en hållbar ekonomi. Hur kan vi skapa en snabb uppskalning av de finansieringsflöden som behövs för att utveckla regioner med sämre utvecklade finansmarknader? Många investerare är mycket långsiktiga, men drivs alltför ofta av korta tidshorisonter. Nu behöver vi förstå hur vi kan skapa förutsättningar för långsiktiga investeringsbeslut. Målet att uppnå netto-nollutsläpp globalt år 2050 kräver ökat samarbete mellan offentliga och privata aktörer. Hur genererar och strukturerar vi offentlig-privata investeringar i hållbara projekt och delar risken mellan offentliga och privata investerare? 

Stockholm Sustainable Finance Centre ska bidra med forskning och utbildning om hur finansmarknaden på ett mer kraftfullt sätt kan stödja en hållbar utveckling. Målet är att bli ett ledande europeiskt forskningscenter inom hållbar finans som omvandlar viktiga forskningsresultat till konkreta åtgärder. Visionerna är ambitiösa; centret ska bidra till att exponentiellt öka investeringskapitalet så att Sveriges mål, målen inom Agenda 2030 och Parisavtalet kan uppnås.

För att accelerera takten krävs djupare engagemang från investerare, regeringar och allmänhet. Nu är tiden inne för att utnyttja den europeiska politiska agendan för hållbar finans. Om det görs på rätt sätt stärks dessutom svensk konkurrenskraft. Vi välkomnar att Sveriges regering tar dessa frågor på största allvar. Nästa utmaning blir att effektivt styra finansieringsflödena mot klimatsmarta och hållbara investeringar. Då kan finansmarknaden bidra till att vi – oavsett bransch, land och region – tillsammans uppnår FN:s globala mål och Parisavtalet, och styr mot ett långsiktigt hållbart samhälle.

Magnus Billing, vd Alecta, ordförande i SSFC:s rådgivande styrelse

Joachim Alpen, vice vd och Co-Head för division Stora företag & Finansiella institutioner, SEB

Erik Berglöf, professor and Director of the Institute of Global Affairs, London School of Economics (LSE)

Jens Henriksson, koncernchef Folksamgruppen

Maria Håkansson, vd Swedfund

Liza Jonson, vd Swedbank Robur

Harald Mix, vd Altor Equity Partners 

Anna Ryott, styrelseordförande Summa Equity 

Lars Strannegård, professor och rektor vid Handelshögskolan i Stockholm

Samtliga personer är ledamöter i den rådgivande styrelsen för Stockholm Sustainable Finance Centre (SSFC), som leds av Stockholm Environment Institute och Handelshögskolan i Stockholm. 

Innehåll från Autolease DNBAnnons

Bildelningstjänsten som växer rekordsnabbt i Stockholm

Succé för bildelning i Stockholm. David Öberg är Sverige-vd för bildelningstjänsten Hyre som lanserades i Stockholm i juni. Leasingpartern Matthias Huss, distribution manager på Autolease, ser fram emot att hjälpa Hyre att växa i Sverige.
Succé för bildelning i Stockholm. David Öberg är Sverige-vd för bildelningstjänsten Hyre som lanserades i Stockholm i juni. Leasingpartern Matthias Huss, distribution manager på Autolease, ser fram emot att hjälpa Hyre att växa i Sverige.

En av Nordens största bildelningstjänster, Hyre, växer snabbt i Stockholm och planen är att rulla ut i flera svenska städer.

– Allt talar för att bildelning nu slår igenom i Sverige. Både företag och privatpersoner ser fördelarna, säger David Öberg, vd för Hyre i Sverige.

Avgörande för Hyres tillväxt är samarbetet med Autolease som ger ett brett utbud av bilmodeller.

Smart billeasing – läs mer om Autolease här. 

Allt fler vill dela bil i stället för att äga en – det gäller både privatpersoner och företag.

– Dagens personbilar står parkerade mer än 95 procent av tiden. Att dela bil är enkelt, billigt och mer miljövänligt. Du sköter allt i appen: bokar, betalar och låser upp bilen. Du kan välja modell efter önskemål, och du betalar bara för bilen när du faktiskt använder den, säger David Öberg, vd för Hyre i Sverige, och fortsätter:

– Dessutom slipper du lägga tid och pengar på service och underhåll. Försäkring ingår och du får använda bilens parkeringsplats kostnadsfritt under hyresperioden.

Snabb tillväxt i Stockholm

Den norska bildelningsjätten Hyre etablerades i Stockholm i juni i år och det blev succé direkt. Hyre – en av de större på bildelning i Norden – har en park på cirka 1 600 bilar och över 150 000 användare totalt; de flesta finns i Norge där tjänsten lanserades 2018.

– I dag har vi drygt 100 bilar i Stockholm men ökar utbudet löpande. Vi hade en offensiv plan för tillväxt men kan behöva accelerera den ytterligare. I Oslo erbjuder vi över 1 000 bilar och volymen kommer att bli betydligt större i Stockholm, säger David Öberg.

Just nu är fokus på Stockholm, men på sikt är hela Norden aktuellt för Hyre.

– Alla städer med minst 100 000 invånare och en stadskärna där det finns tillräckligt med parkeringsplatser kan vara aktuella framåt. Jag tror att det bara är en tidsfråga innan det är lika självklart att dela som att äga bil, säger David Öberg.

Kombon som saknats

Hyres ambition är att utmana både traditionellt bilägande och den svenska bildelningsbranschen genom att leverera en smidigare och mer prisvärd tjänst än vad som hittills funnits.

– Bildelning är en hållbar lösning som inte har fått det genombrott i Sverige som många förutspått, trots att intresset är stort. Jag tror att det som saknats är kombinationen av en enkel, sömlös användarupplevelse och ett fördelaktigt pris – precis vad Hyre erbjuder. Främsta anledningen till våra låga priser är att vi från början är ett techbolag som fokuserat på automatisering och digitalisering, vilket gjort att vi kunnat hålla nere kostnaderna, säger David Öberg och fortsätter:

– Ofta kan bolag halvera sina fordonskostnader tack vare delningstjänsten. Vi har räknat ut att företag som använder Hyre i snitt minskar sina kostnader med 40 procent och sitt klimatavtryck med upp till 80 procent. Dessutom sparar du indirekt kostnader då du lägger mindre arbetstid på din bilpark.

Erbjuder skåpbilar och olika bilmärken

Två andra faktorer som skiljer Hyre från konkurrenterna är skåpbilar i utbudet – och att Hyre inte är knutet till ett visst bilmärke utan kan erbjuda hela paletten av märken och modeller.

– Skåpbilarna är väldigt efterfrågade bland både privatpersoner och företag. Det är orimligt för de flesta att äga en skåpbil, och med vår lösning slipper man ta sig ut till en bensinmack, för att hyra en skåpbil, när man har ett behov av större transport, säger David Öberg.

Framgångsfaktor: Bilar från Autolease

En viktig faktor för Hyres framgång och tillväxt är samarbetet med Autolease – ett av marknadens ledande billeasingbolag. Merparten av bilarna i Hyres fordonsflotta kommer från Autolease som också är ett skandinaviskt bolag.

– Vi sökte en leasingpartner som långsiktigt kan växa med oss på den skandinaviska marknaden, och vi är mycket nöjda med Autolease. Det är en digital, snabbfotad och lösningsorienterad partner som passar oss optimalt, säger David Öberg och fortsätter:

– Autolease är märkesoberoende och kan leverera alla bilmärken och modeller, vilket innebär att vi kan erbjuda bilar som passar personers olika behov och önskemål. Tack vare att Autolease är så stora blir de också flexibla och har resurser att bistå oss med kort varsel. Det kan handla om allt från strategisk rådgivning till att lösa akuta problem.

Var tredje personbil laddbar

Autolease har också det miljöfokus som Hyre efterfrågar. Med konceptet Greenlease kan kunderna få behovsanalys, rådgivning och uppföljning för att accelerera omställningen mot en mer hållbar fordonsflotta.

Hyres mål är att hela bilparken ska vara eldriven om några år.

– Den stora utmaningen för oss är tillgång till parkeringsplatser med laddmöjligheter. Här ligger vi steget före i Norge där vi samarbetar med kommunerna som viker parkeringsplatser till delningstjänsterna, och där allt fler har möjlighet att ladda. I Norge är nu var tredje personbil i vår bilpark eldriven. Vi ser det som vår mission att skynda på utvecklingen mot en mer hållbar biltrafik i de städer där vi verkar, och då är det viktigt med ett brett samarbete.

Beräkningar visar att varje bil som delas i en delningstjänst ersätter åtta till tio privatägda bilar.

– Bildelning innebär stora klimat- och energivinster. Dessutom frigörs ytor i våra städer som vi kan använda till något annat än parkeringsplatser.

Digitalt verktyg underlättar

Som kund till Autolease har Hyre tillgång till ett webbaserat administrationsverktyg där de i realtid får en överblick av sina fordon: statistik över kostnadsdetaljer, koldioxidutsläpp med mera. Här kan de också beställa och konfigurera bilar och göra beräkningar på bland annat finansieringen.

– Det är ett transparent och effektivt verktyg som ger väldigt bra överblick. Eftersom vi själva är extremt digitaliserade, vilket möjliggör våra låga priser, sätter vi stort värde på en partner som Autolease som tänker likadant och jobbar digitalt hela vägen, säger David Öberg.

Matthias Huss, distribution manager på Autolease:

– Vi är genuint nyfikna på hur vi kan vara med och utveckla Hyres affär, det tror jag är grunden för ett gott samarbete. Tack vare vår storlek kan vi också erbjuda leasing till lägsta möjliga totalkostnad.

Så mycket kostar det

Hyres priser startar på 495 kronor per dygn, eller 69 kronor per timme, för den enklaste modellen och 699 kronor per dygn, eller 99 kronor i timmen, för en större familjebil. 150 fria kilometer per dygn ingår i hyran. 

Ingen månadsavgift – här hittar du Hyres priser   

 

Mer från Autolease DNB

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Autolease DNB och ej en artikel av Dagens industri

Debatt: Riksbanken fastnar i snäva perspektiv

Det finns en likriktning i både Riksbankens och många ekonomers tänkande som kan ha en logisk förklaring men som tyvärr riskerar skadliga utfall. Det är dags att vi pratar mer om detta, skriver Martin Enlund, tidigare valutachefstrateg.

Foto:Jesper Frisk
Foto:Jesper Frisk
Foto:Julia Hoff

Efter september månads räntebesked fick riksbankschefen frågan varför Riksbanken inte kunde ha höjt räntorna tidigare. Då svarade Ingves att ”...då ska man se någonting i kristallkulan som inget annan har sett”. 

Detta är en sanning med modifikation. Det fanns faktiskt de som varnade både för hög inflation, ”grön stagflation”, galopperande matpriser och förhöjda geopolitiska risker redan under fjolåret.

Sådana individer återfinns i åtminstone två grupper: fondförvaltare och marknadsstrateger. Det är nog inte en slump att dessa grupper även i viss mån har ”skin in the game”, för att låna ett begrepp från Nassim Nicholas Taleb. Inom dessa grupper tenderas även kreativitet och utanför boxen-tänkande premieras. Tyvärr är det min erfarenhet att ekonomer ofta är ointresserade av att lyssna på dessa gruppers idéer. En märklig värdehierarki tycks råda.

Några förslag inför framtiden:

Sluta krama modeller - givet hur fel de riskerar att leda oss - och även använda andra bevekelsegrunder i våra beslut.

Fundera mer på konsekvenser av händelser snarare än på sannolikheten för händelser.

Låt fler heterodoxa perspektiv få synas och höras, kanske rentav lyssnas på. Det är dags att vidga den penningpolitiska åsiktskorridoren.

Om ovanstående är för mycket begärt, kan vi åtminstone få se en gnutta mer epistemisk ödmjukhet från berörda parter?

För dryga tio år sedan förklarade riksbankschefen att räntan kan hamna ”var som helst mellan noll och sju procent”. Den hamnade på -0,5 procent.

Och när man sedan står där med skägget i brevlådan så väljer man att skruva på en parameter i arket och låtsas om som att ingenting har hänt. Men det går faktiskt att tänka sig att man istället skulle kunna dra slutsatsen att modellerna faktiskt är otillförlitliga och att man i högre grad därför bör använda sig även av andra bevekelsegrunder vid sina beslut - till exempel sitt omdöme, eller etik och moral. Jag påminns om Friedrich Nietzsche i Sålunda talade Zarathustra:

”Men folket sade mig att det stora örat icke blott var en människa, utan en stor människa, ett geni. Men jag har aldrig trott folket när det har talat om stora människor och bibehöll min tro att det var en omvänd krympling, som hade för litet av allt och för mycket av ett enda.”

Nu vill jag förstås inte anklaga någon enskild individ för att ha särdeles stora öron, utan istället konstatera att Riksbanken ibland verkar fastna i för snäva perspektiv – man har ”för mycket av ett enda. Mellan skål och vägg i finansstockholm talas det under stundom även om en bunkermentalitet.

Världen kanske behöver ekonomie doktorer, men för många kan vara skadligt. Nyligen gick det även att läsa att Dagens industris skuggdirektion inför Riksbankens septembermöte spådde en slutpunkt för den nyligen omdöpta styrräntan någonstans mellan 2,25 procent och 2,75 procent. Samma skuggäng var dock lika eniga för ett år sedan, då var det bara en som ville höja räntan under prognoshorisonten. Och då med magra 0,25 procent.

Men kan man här inte fråga sig om det egentligen är rimligt att dessa olika individer, eller företrädare för olika analyshus, fortfarande hamnar i nästan exakt samma prognoser? Var inte mångfald en dygd? Och detta trots de senaste tre årens extrema ekonomiska svängningar? Kanske är man helt enkelt lite för bekväm i sitt prognostiserande, det är trots allt skönt att ha fel tillsammans. Då riskerar man ingenting. (Efter 17 år på banker skulle jag kunna hålla en hel föreläsning om dylika incitamentsstrukturer.)

”Man kan inte köra rally med penningpolitiken”, fick jag för en tid sedan höra på ett möte med en av Riksbankens direktionsmedlemmar. Detta blev svaret på ett förslag att Riksbanken i högre grad skulle kunna använda sig av sitt omdöme och förlita sig litet mindre på sina modeller vid sina beslut. Svaret gick inte att tolka på något annat sätt än att direktionsmedlemmen i fråga satte ett likhetstecken mellan att ”köra rally” och att använda sitt eget omdöme.

Jag håller dock fortfarande inte med, utan skulle istället påstå att vi efter september månads massiva räntehöjning kan konstatera att köra rally är just det man har gjort. Det är ett historiskt lappkast vi har bevittnat. För ett år sedan prognostiserade Riksbanken att nollräntan skulle vara med oss till hösten 2024. Nu tror man sig ha höjt styrräntan till cirka 2,5 procent redan nästa sommar.

Det jag menade vid mötet ovan var att Riksbankens tro på modeller verkade ha gått för långt. Gång efter annan försöker man reducera en komplex, icke-reducerbar verklighet till att få plats i ett Excelark. Det är inget fel med detta i sig, felet sker när man baserar sina beslut enkom på samma arks resultat.

Min tidigare kund, Erik Thedéen, blir ny riksbankschef den första januari. I hans imponerande CV kan vi utläsa att han i sin karriär även har hunnit med en bakgrund som risktagare och strateg, samma två grupper som berömdes inledningsvis. 

Jag hoppas att han inte glömt bort sina erfarenheter från den tiden. För att åter citera Nietzsche: ”man måste ännu hava kaos inom sig för att kunna föda en dansande stjärna”. Med det sagt så tycker jag mig minnas att det var just ett par Excelark jag en gång hjälpte honom med. Lycka till Erik!

Martin Enlund

 

Detta är en debatt- och opinionstext. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera