Annons

Hans Lindblad: Riskabelt att bolagisera budgetutgifter

REPLIK. Skapandet av ett statligt investeringsbolag, som fritt från riksdag och regering skulle fatta egna investeringsbeslut och finansiera dessa på den svenska och internationella marknaden, skulle sätta gängse principer för beslutsfattande ur spel och få oönskade följder, skriver Hans Lindblad, direktör för Riksgälden.

BRA PRINCIP. Den svenska budgetlagens huvudregel om att infrastrukturinvesteringar ska finansieras genom anslag har bidragit till Sveriges unikt starka statsfinanser och till en statsskuld som i dag är på en historiskt låg nivå, skriver Hans Lindblad.
BRA PRINCIP. Den svenska budgetlagens huvudregel om att infrastrukturinvesteringar ska finansieras genom anslag har bidragit till Sveriges unikt starka statsfinanser och till en statsskuld som i dag är på en historiskt låg nivå, skriver Hans Lindblad.Foto:Jonas Eng

Infrastrukturinvesteringar som skapar nytta för samhällsekonomin ska kunna genomföras.

Men skapandet av ett statligt investeringsbolag, som Carl Bennet och Johan Trouvé föreslår (Di Debatt 13/11) och som fritt från riksdag och regering skulle fatta egna investeringsbeslut och finansiera dessa på den svenska och internationella marknaden, skulle få oönskade följder.

För det första medför detta sätt att kringgå ordinarie budgetprinciper minskad transparens. Ett fristående investeringsbolag med eget beslutsmandat innebär en bolagisering av budgetprocessen som sätter gängse principer för beslutsfattande ur spel.

Det medför att insynen och kontrollen över utgifterna minskar jämfört med om projekten beslutas av riksdagen i den ordinarie budgetprocessen. I förlängningen riskerar prioriteringen mellan olika satsningar att inte i första hand styras av vilka satsningar som har störst samhällsekonomisk nytta.

För det andra skulle bolagiseringen innebära att investeringarna blir avsevärt dyrare än om staten genom Riksgälden ansvarar för finansieringen. Staten har nämligen alltid möjligheten att låna till lägre kostnad än alla andra offentliga eller privata aktörer.

Även om staten ställer en garanti för projektet så måste mottagaren betala för denna. Därför blir det alltid billigare att investeringar finansieras direkt genom lån som Riksgälden tar upp än om de finansieras av andra aktörer i till exempel OPS-lösningar.

Författarna ger ingen tydlig bild av finansieringsstrukturen för det tänkta bolaget. Givet att investeringarna skulle landa på åtminstone några tiotals miljarder kronor under tiotals år är det rimligt att uppskatta fördyringen till mångmiljardbelopp.

Det är kostnader som i slutänden måste betalas av skattebetalarna eller av användarna i form av så kallade brukaravgifter. Beroende på konstruktionen på den tänkta lösningen finns alltså en risk att det kan skapas en ”dold” statsskuld som inte är tydlig och transparent för riksdag och regering eller för medborgarna.

Den svenska budgetlagens huvudregel om att infrastrukturinvesteringar ska finansieras genom anslag har bidragit till Sveriges unikt starka statsfinanser och till en statsskuld som i dag är på en historiskt låg nivå.

Sverige har därför fullt tillräckliga möjligheter att genomföra de investeringar som behövs och skapar positiv samhällsnytta. Det sker genom att staten i enlighet med budgetlagen finansierar de infrastruktursatsningar som ska genomföras.

Det är den linjen Sverige fortsatt bör välja.

Hans Lindblad, riksgäldsdirektör

Läs tidigare inlägg:

Starta statligt investeringsbolag och låt pensionsfonderna investera 


Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder Dagens industri möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten. De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till di.se. Dagens industri granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen di.se. Läs mer om kommentering här.

Innehåll från XintelaAnnons

Bättre behandlingsmetoder med cellmarkör

Evy Lundgren-Åkerlund, vd för Xintela.
Evy Lundgren-Åkerlund, vd för Xintela.Foto:Ola Torkelsson

Med en patentskyddad markörteknologi för stamceller och en egen produktionsanläggning är Xintela en spelare inom cellterapifältet att räkna med. Nu satsar de även på att ta fram en ny behandlingsmetod för aggressiv bröstcancer.

Xintela utvecklar behandlingar inom områden där behovet av ny innovation är stort – artros, covid-19 och aggressiva cancerformer. Utvecklingsarbetet grundar sig i företagets markörteknologi Xinmark, där specifika cellyteproteiner fungerar som målmolekyler på stamceller och cancerceller.  

Från start har Xintela fokuserat på stamcellsterapi för artrospatienter. Genom prekliniska studier på hästar har bolaget visat att stamceller som tagits fram med hjälp av markören kan bromsa utveckling av artros hos hästar efter n ledbroskskada. 

EXTERN LÄNK: Inbjudan till Xintelas emission 

Unik markörteknologi

– Vi är inte ensamma om att arbeta med stamceller, men vår teknologi gör oss verkligen unika. Med våra markörer kan vi sortera ut stamceller från exempelvis fettvävnad och få fram en homogen stamcellspreparation av hög kvalitet som sedan expanderas i stora mängder, säger Evy Lundgren-Åkerlund, vd för Xintela. 

Xintela har en egen GMP-förberedd produktionsanläggning för att tillverka sina stamcellsprodukter för kliniska studier. Nu inväntar företaget ett tillstånd för att producera den första produkten Xstem-Oa och inleda kliniska studier på artrospatienter.  

Markörteknologin Xinmark kan också användas för att detektera vissa aggressiva cancerceller och rikta behandlande antikroppar till dessa. Xintela fokuserar sedan tidigare på den aggressiva hjärntumören glioblastom, och nyligen presenterade företaget att nästa fokusområde blir trippelnegativ bröstcancer, även den en mycket aggressiv cancerform med dålig prognos. 

Nya indikationer möter stora medicinska behov

– Plattformen Xinmark ger oss möjlighet att bredda verksamheten till nya utvecklingsområden. Därför har vi nu lagt till trippelaggressiv bröstcancer och även inlett en preklinisk studie av våra stamceller som behandling för Acute Respiratory Distress Syndrome (ARDS), en svår lungkomplikation som drabbar vissa covid-19-patienter, säger Evy Lundgren-Åkerlund.

Nu hoppas hon kunna landa samarbeten med strategiska partners inom bolagets verksamhetsområden för att ytterligare stärka Xintelas plats på marknaden. 

EXTERN LÄNK: Läs mer om Xintelas satsning på en ny behandling av aggressiv bröstcancer 

Fakta Xintela
Xintela är ett biomediciniskt bolag verksamt inom regenerativ medicin och cancer. Med sin patentskyddade markörteknologi utvecklar företaget nya behandlingsmetoder för exempelvis artros och hjärntumörer. www.xintela.se 

Mer från Xintela

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Xintela och ej en artikel av Dagens industri

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?