1515
Annons

Hans Lindberg: Bankerna är inte gynnade

DEBATT. Regeringen försöker för tredje gången införa en bankskatt. Men att bankerna är skattemässigt gynnade stämmer inte – redan i dag står bankerna för 4 procent av BNP men betalar 11 procent av bolagsskatteintäkterna, skriver Hans Lindberg, vd för Svenska Bankföreningen.

PERSPEKTIV. Bankerna tillsammans redovisar stora vinster räknat i kronor, men i relation till det egna kapitalet är vinsterna i nivå med eller lägre än andra stora företag. Sandvik, Volvo och H&M är exempel på avsevärt mer lönsamma bolag, skriver Hand Lindberg.
PERSPEKTIV. Bankerna tillsammans redovisar stora vinster räknat i kronor, men i relation till det egna kapitalet är vinsterna i nivå med eller lägre än andra stora företag. Sandvik, Volvo och H&M är exempel på avsevärt mer lönsamma bolag, skriver Hand Lindberg.Foto:Håkan Flank

Att företag får tillgång till banklån är avgörande för produktion och sysselsättning. Med ytterligare kapital kan företag investera i nya innovationer och maskiner som höjer den svenska ekonomins tillväxtpotential.

Mot bakgrund av detta vore en bankskatt djupt olycklig – särskilt i ljuset av nuvarande konjunkturläge. En bankskatt införd mitt i en lågkonjunktur riskerar bli som en blöt filt över den svenska ekonomin. Tillfället för införandet sammanfaller dessutom med det nya Baselregelverket för kapitaltäckning, vilket riskerar att dämpa företagens kreditförsörjning ytterligare.

Regeringen försökte under förra mandatperioden, vid två tillfällen, införa en bankskatt. De bankskatter som finansministern föreslog då kritiserades hårt för deras negativa effekter. Beräkningar av det första förslaget, som var storleksmässigt jämförbart med det nya förslaget, visade att det riskerade att leda till uppemot 16 000 färre jobb i finanssektorn. Det andra förslaget övergavs bland annat eftersom det sannolikt stred mot EU:s statsstödsregelverk.

Mycket talar för att det nya förslaget kommer innebära motsvarande effekt med tusentals färre jobb i banksektorn och skadliga spridningseffekter för resten av ekonomin.

Utöver en ny bankskatts skadliga effekter för tillväxt och sysselsättning är det bekymmersamt på vilket sätt regeringsföreträdare argumenterat för dess införande.

Som motiv för införandet av en ny banskatt anger regeringen nu tre skäl: att finansiella kriser är kostsamma, att bankerna påstås göra oskäligt stora vinster och att bankerna skulle vara skattemässigt gynnade. En genomgång visar att dessa påståenden inte håller för granskning:

Bankerna betalar redan omfattande avgifter inför framtida finansiella kriser. Bankerna betalar redan i dag stora summor årligen till resolutionsreserven och insättningsgarantin. Resolutionsreserven består främst av bankernas egna medel att använda för att stötta det finansiella systemet vid en kris och insättningsgarantin skyddar bankkundernas pengar även om banken skulle gå omkull.

Bankerna betalade omkring 6 miljarder kronor i resolutionsavgifter för 2018 och avgifterna för insättningsgarantin var drygt 2 miljarder kronor. De totala reserverna (insättningsgarantifonden, resolutionsreserven och stabilitetsfonden) uppgick 2018 till ungefär 120 miljarder kronor.

 

Bankerna gör inga övervinster. Bankerna tillsammans redovisar stora vinster räknat i kronor men i relation till det egna kapitalet är vinsterna i nivå med, eller lägre än, andra stora företag. År 2018 hade de fyra största bankerna på den svenska marknaden – Handelsbanken, Nordea, SEB och Swedbank – en lönsamhet som, liksom föregående år, var något lägre än snittet för de största företagen på Stockholmsbörsen. Sandvik, Volvo och H&M är exempel på avsevärt mer lönsamma bolag.

De skattetekniska motiven saknar legitimitet. På regeringens presskonferens i helgen påstods att bankerna skulle vara skattemässigt gynnade på grund av tidigare ränteavdragsbegränsningar och bolagsskattesänkningar.

Men även vid en optimistisk tolkning går det inte att finna att bankerna skulle vara skattemässigt gynnade med mer än drygt en miljard kronor. Skatten som nu planeras och är tänkt att inbringa 5 miljarder kronor i ökade skatteintäkter är storleksmässigtalltså upp till fem gånger så stor som den påstådda summan bankerna gynnats med skattemässigt. Redan i dag står bankerna för ungefär 4 procent av Sveriges BNP men betalar 11 procent av de totala bolagsskatteintäkterna.

Bankskatten skulle motsvara en ökning av bankernas bolagsskatteinbetalningar med omkring 35 procent. Förslaget saknar helt proportion till det påstådda skattemässiga gynnandet.

Att godtyckligt ålägga utpekade branscher en snedvridande straffbeskattning riskerar att urholka legitimiteteten för skattesystemet. Förslaget kan därtill innebära allvarliga konkurrenssnedvridningar mellan svenska och utländska banker. Ett förslag om en särskild bankskatt kan därmed återigen riskera att bryta mot EU:s statsstödsregelverk.

Förhoppningsvis tar regeringen och samarbetspartierna nu ansvar för de svenska jobben och företagen och hittar en bättre finansieringslösning för sin politik.

Hans Lindberg, vd för Svenska Bankföreningen


Innehåll från EKNAnnons

Så försäkrar Kiruna-bolaget jätteaffärerna i utlandet

Kiruna Wagon tillverkar godsvagnar, och hittills har kunderna mest varit svenska gruvjättar. Men med affärer i Egypten och kanske Zambia – större än de senaste 15 årens sammanlagda omsättning – har de tagit hjälp på flera sätt av Exportkreditnämnden, EKN.

Läs mer om hur du kan minska betalningsrisken i dina exportaffärer. 

Historien om Kiruna Wagon tog sin början under tidigt 2000-tal. LKAB behövde nya och bättre malmvagnar och uppdraget föll på ett konsortium av norrländska företag och verkstäder. Ur det konsortiet växte Kiruna Wagon fram, i dag ägt av tre norrländska familjer.

– Vi fick sedan kunder som Boliden och Kaunis Iron och hade till slut 100 procent av den svenska marknaden i vår lilla nisch. Då insåg vi att vi var tvungna att titta på export, säger Fredrik Kangas som är vd på Kiruna Wagon.

Så fort export kom på tal tog Kiruna-bolaget kontakt med EKN, som har i uppdrag att hjälpa svenska exportföretag. I en rad offerter till kunder i utlandet använde de sig av EKN:s garanti för kundfordringar – garantin innebär att Kiruna Wagon får betalt även om kunden till slut inte kan betala.

”Nödvändigt för att ens våga offerera”

– Den här garantin var absolut nödvändig för att vi ens skulle våga offerera på en stor affär om 300 vagnar till Egypten. När vi vet att vi får betalt är det dessutom lättare att erbjuda kunder bättre och längre kreditvillkor, vilket ofta är en förutsättning för att få kontraktet.

Just nu planerar Kiruna Wagon för en ännu större affär tillsammans med Alstom, före detta Bombardier, gällande 1 500 vagnar till Zambia. Det är nästan lika många som företaget levererat sedan det grundades i början av 2000-talet.  Och här har en annan garanti från EKN varit nyckeln i offertarbetet.

EKN garanterade förskottsgarantin

– Affären är så stor att vi behövde få ett förskott på 50 miljoner kronor för att ens kunna börja tillverka. Alstom behövde då en garanti från vår bank för det förskottet, men banken behövde i sin tur säkerhet för att våga ställa ut garantin. Och det löste EKN, förklarar Fredrik Kangas.

EKN gick in och garanterade bankens kreditrisk i förskottet, och på så sätt kunde Alstom säga ja till förskottsbetalningen. Enligt Fredrik Kangas var det avgörande.

– Hela affären bygger på den här förskottsgarantin, och det hade verkligen inte gått att lösa på något annat sätt. De här garantierna från EKN har varit absolut avgörande för vår export och vår tillväxtresa.

Vill du veta mer om hur du kan stärka din globala konkurrenskraft, klicka här.

Mer från EKN

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med EKN och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?