ANNONS:
Till Di.se
START BÖRS MARKNADSNYTT BEVAKNINGAR
ANNONS

Hans Dahlgren: Ingen risk för EU-skatter

  • Hans Dahlgren, EU-minister (S). Foto: Stina Stjernkvist/TT

REPLIK. Tyvärr – det finns ett grundläggande sakfel i artikeln om EU-skatter av Christian Ekström, VD för Skattebetalarnas förening, i onsdagens DI.

Först och främst: EU har inte någon rätt att ta in skatt i medlemsländerna, och ska inte heller ha det. Att flytta över beskattningsrätt till EU har svenska regeringar i alla tider varit emot. Och jag kan upplysa Christian Ekström om att den linjen fortfarande gäller. Jag själv minns när Gunnar Sträng var finansminister och talade om ”svenska folkets urgamla rätt att sig själv beskatta”. Vi har inga planer på att ändra den ordningen.

Det pågår nu förhandlingar om den EU-budget som ska gälla för de kommande sju åren. Om ett par veckor planeras ett europeiskt toppmöte, och vid det mötet görs ett första försök att komma överens.

Här är den svenska hållningen mycket tydlig. Sverige tjänar naturligtvis på EU-samarbetet, eftersom det leder till jobb och välfärd i Sverige. Det är rimligt att Sverige, som ett rikt land, betalar mer till EU:s budget än andra, fattigare länder. Men det är helt otänkbart att Sverige och några till ska stå för hela notan för brexit. När britterna nu lämnat unionen måste EU rätta mun efter matsäcken, fullt ut. 

Kommissionens ursprungliga budgetförslag skulle höja den svenska EU-avgiften kraftigt. Det är naturligtvis inte aktuellt, vi behöver prioritera mer resurser till välfärden här hemma i Sverige, och EU-budgeten bör kunna begränsas till 1 procent av ländernas samlade bruttonationalinkomst (BNI). 

Som en del av förhandlingarna diskuteras nu hur medlemsländernas avgifter till EU ska beräknas. I dag bestäms ett lands EU-avgift av några få faktorer, där den viktigaste är hur stor BNI som landet har. Nu finns förslag om att man skulle beräkna avgiften till EU också utifrån plaståtervinning och försäljning av utsläppsrätter. Detta beskriver Christian Ekström felaktigt som ”EU-skatter”. I själva verket handlar förslaget om en justering av sättet att beräkna varje lands avgift. EU skulle alltså fortfarande inte kunna ta ut skatt i Sverige, inte av våra medborgare och inte av konsumenterna här. Det skulle heller inte ske någon överföring av någon beskattningsrätt till Bryssel. Lika lite som en BNI-baserad avgift är en skatt, är en plaståtervinningsbaserad avgift en skatt. 

Regeringen är öppen för alternativa förslag till hur EU-avgiften beräknas, om det kan leda till ett bra förhandlingsresultat för Sverige. Vår bedömning är att de båda föreslagna räknemetoderna skulle bidra till att minska Sveriges avgift till EU med ungefär 1,8 miljarder kronor årligen. En öppenhet inför detta borde också välkomnas av dem som vill värna skattebetalarnas intressen, samtidigt som det också är bra för vår välfärd.

Hans Dahlgren, EU-minister (S)

Läs Skattebetalarnas första artikel här.
 

Läs Skattebetalarnas svar till Hans Dahlgren här. 

Detta är en debatt- och opinionstext. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer