1515

Hans Dahlgren: Ingen risk för EU-skatter

REPLIK. Tyvärr – det finns ett grundläggande sakfel i artikeln om EU-skatter av Christian Ekström, VD för Skattebetalarnas förening, i onsdagens DI.

Hans Dahlgren, EU-minister (S).
Hans Dahlgren, EU-minister (S).Foto:Stina Stjernkvist/TT

Först och främst: EU har inte någon rätt att ta in skatt i medlemsländerna, och ska inte heller ha det. Att flytta över beskattningsrätt till EU har svenska regeringar i alla tider varit emot. Och jag kan upplysa Christian Ekström om att den linjen fortfarande gäller. Jag själv minns när Gunnar Sträng var finansminister och talade om ”svenska folkets urgamla rätt att sig själv beskatta”. Vi har inga planer på att ändra den ordningen.

Det pågår nu förhandlingar om den EU-budget som ska gälla för de kommande sju åren. Om ett par veckor planeras ett europeiskt toppmöte, och vid det mötet görs ett första försök att komma överens.

Här är den svenska hållningen mycket tydlig. Sverige tjänar naturligtvis på EU-samarbetet, eftersom det leder till jobb och välfärd i Sverige. Det är rimligt att Sverige, som ett rikt land, betalar mer till EU:s budget än andra, fattigare länder. Men det är helt otänkbart att Sverige och några till ska stå för hela notan för brexit. När britterna nu lämnat unionen måste EU rätta mun efter matsäcken, fullt ut. 

Kommissionens ursprungliga budgetförslag skulle höja den svenska EU-avgiften kraftigt. Det är naturligtvis inte aktuellt, vi behöver prioritera mer resurser till välfärden här hemma i Sverige, och EU-budgeten bör kunna begränsas till 1 procent av ländernas samlade bruttonationalinkomst (BNI). 

Som en del av förhandlingarna diskuteras nu hur medlemsländernas avgifter till EU ska beräknas. I dag bestäms ett lands EU-avgift av några få faktorer, där den viktigaste är hur stor BNI som landet har. Nu finns förslag om att man skulle beräkna avgiften till EU också utifrån plaståtervinning och försäljning av utsläppsrätter. Detta beskriver Christian Ekström felaktigt som ”EU-skatter”. I själva verket handlar förslaget om en justering av sättet att beräkna varje lands avgift. EU skulle alltså fortfarande inte kunna ta ut skatt i Sverige, inte av våra medborgare och inte av konsumenterna här. Det skulle heller inte ske någon överföring av någon beskattningsrätt till Bryssel. Lika lite som en BNI-baserad avgift är en skatt, är en plaståtervinningsbaserad avgift en skatt. 

Regeringen är öppen för alternativa förslag till hur EU-avgiften beräknas, om det kan leda till ett bra förhandlingsresultat för Sverige. Vår bedömning är att de båda föreslagna räknemetoderna skulle bidra till att minska Sveriges avgift till EU med ungefär 1,8 miljarder kronor årligen. En öppenhet inför detta borde också välkomnas av dem som vill värna skattebetalarnas intressen, samtidigt som det också är bra för vår välfärd.

Hans Dahlgren, EU-minister (S)

Läs Skattebetalarnas första artikel här.
 

Läs Skattebetalarnas svar till Hans Dahlgren här. 


Innehåll från AteaAnnons

Så underlättar molntjänster i kriser

Urban Järved, Concept Manager för Cloud på Atea och Stefan Fasth, innovationschef.
Urban Järved, Concept Manager för Cloud på Atea och Stefan Fasth, innovationschef.

Även om många företag lyckades skapa en fungerande arbetssituation under coronakrisen med digitaliseringen som verktyg är det för tidigt att luta sig tillbaka. Det menar Atea som uppmuntrar till reflektion och förberedelser inför nästa utmaning.

Företag som hade en modern IT-miljö på plats, innan pandemin slog till, lyckades anpassa verksamheten efter de nya utmaningarna och landa i en ”normal” arbetssituation snabbare än företag som stod utan. Det konstaterar Stefan Fasth, innovationschef på Atea.

– Dessa företag hade licenser där verktyg för att arbeta på distans ingick och fanns i molnet. Funktionerna kunde aktiveras genom ett knapptryck. Det handlar om en milsvid skillnad i startsträcka gentemot företag som satt med eget datacenter i källaren, säger han.

Inte läge att slappna av

För en företagsledare kan det vara lockande att slappna av nu när organisationen till synes tagit sig igenom den värsta delen av krisen. Men det kan finnas risker med detta, menar Urban Järved, Concept Manager för Cloud på Atea.

– Vi har inte identifierat alla konsekvenser av pandemin ännu. Dessutom vet vi inte vad nästa kris blir och vad vi kommer att ställas inför då. Här gäller det att försöka spana in i spåkulan, vara lyhörd inför vilka behov som finns inom verksamheten och ta dessa på allvar, säger han.

Även om framtiden är oviss kan Ateas experter identifiera vissa trender. Distansarbete kommer sannolikt fortsätta vara centralt, där molntjänster är en stor möjliggörare, men arbetssätten förädlas.

– Hittills har många tagit analoga arbetssätt in i den digitala kontexten. En av de starkare trenderna i höst tror jag blir att vi istället tar tillvara på de digitala verktygens möjligheter, som nya sätt att samskapa eller automatisera, säger Stefan Fasth.

Kroka arm med experter

För att vara förberedd och maximera effekterna av IT-miljön i molnet kan det vara en god idé att kroka arm med en partner som sitter på den tekniska expertisen och kan agera rådgivare, menar Stefan Fasth och Urban Järved. 

– Vi kan filtrera flodvågen av information och innovation. Genom lång erfarenhet och feedback från verkligheten vet vi vad som fungerar för olika typer av organisationer, säger Stefan Fasth.

Om Atea:

Atea är den ledande leverantören av IT-infrastruktur i Norden och Baltikum, och drivande inom informationsteknologi på den svenska marknaden. 

Läs mer om Atea här.

Mer från Atea

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Atea och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?