1515

Gunnar Hökmark: Tiden närmar sig för en anslutning till euron

DEBATT. Sverige bör gå med i euron, annars riskerar vi att bli ensamma kvar i periferin beträffande finansiell lagstiftning när Storbritannien lämnar unionen. Om vi redan hade varit med skulle euron ha gett oss större stabilitet, bättre konkurrenskraft och ökat välstånd, anser Europaparlamentarikern Gunnar Hökmark (M).

INGEN SYMBOLHANDLING. Euron bör vi gå med i för att det är bra för Sverige, anser Gunnar Hökmark.
INGEN SYMBOLHANDLING. Euron bör vi gå med i för att det är bra för Sverige, anser Gunnar Hökmark.Bild:Henrik Montgomery

När finanskrisen 2008 drabbade Europas länder var det många som ville lägga skulden på euron. Få regeringar förklarade att det var deras brist på reformer och deras okontrollerade utgiftspolitik som hade lett till stora handelsunderskott, offentliga underskott och vikande konkurrenskraft. Det var helt enkelt enklare att skylla på euron.

Ett skäl till att finanskrisen slog så pass hårt på de offentliga underskotten var att stora länder som Tyskland och Frankrike inte själva hade levt upp till stabilitetspaktens regler om maximala underskott och att i goda tider eftersträva överskott. På det viset bidrog Tyskland och Frankrike till att underminera stabilitetspaktens skydd av euroekonomiernas stabilitet.

I inget av fallen var det euron som valuta som var problemet utan regeringars hantering av den ekonomiska politiken. Den hade lett till en långsiktigt förlorad konkurrens- och tillväxtkraft, misskötta statsfinanser och stora underskott. Som så många gånger tidigare visade det sig att regeringar som ökar utgifter, lånar pengar och lovar höjda pensioner inte får kritik för att de riskerar välfärd och trygghet.

Det blev i stället efterföljande regeringar som fick anpassa sig till ekonomins verklighet och genomföra reformer som alltid är impopulära tills de ger resultat av jobb och tillväxt.

Det var lätt att skylla på euron. För alla som varit mot euron var det ett gyllene tillfälle att säga att allt var eurons fel. Likaså för regeringar som hade misskött sina ekonomier. I en del länder trodde socialdemokrater när krisen väl brutit ut att krisen kunde hävas genom att spendera ännu mer.

Nu är det dags att teckna bilden av vad som faktiskt hände. Problemen uppstod genom en politik som byggde på löften snarare än reformer, dysfunktionella statsförvaltningar och ekonomier som präglades av monopol och privilegier.

Samma skeende drabbade Sverige då regeringen Carlsson fick avgå för att återuppstå dagen efter utan Kjell-Olof Feldt som finansminister, men med krav på stopplagar på grund av den försummade ekonomin. Med löften om nya bidrag, skenande bidragssystem och vikande konkurrenskraft hade Sverige letts in i 1990-talskrisen. Inflationen drev upp tillgångsvärden utan att det fanns tillväxt under.

Lehman Brothers-konkursen utlöste en kris på grund av den instabilitet som redan fanns. Länderna i södra Europa drabbades allra värst, eftersom försummelserna var som värst där. Storbritannien lider fortfarande av underskott som länder i euroregionen till stor del har tagit sig ur. Länder som Sverige och Polen klarade sig relativt väl på grund av fortsatt välskötta statsfinanser.

De baltiska länderna drabbades svårt av den finansiella instabiliteten men genomförde snabbt reformer och kom med i euron för att där uppnå den trygghet och stabilitet som en större valuta ger. I Spanien, Portugal, Grekland och Italien försökte man inledningsvis lösa krisen genom att inte låtsas om den och sedan göra ont värre genom ökade offentliga utgifter och större underskott. Det ledde till accelererande räntor, trots euron, och till att de med stora utlandslån inte längre kunde finansiera sina skulder.

Det hade inte blivit lättare för dem om de hade haft drachmer, lira eller pesetas. Lika lite som Storbritannien fick det lättare med pundet. Det brukar då sägas att euron tvingade fram brutala sparåtgärder. Det är fel. Det var det faktum att pengarna var slut och att lånen tog slut som tvingade fram sparåtgärder och som fick en plötslighet och brutalitet som en långsiktigt ansvarsfull ekonomisk politik hade undvikit. Genom euron fick alla dessa länder lån som de kunde använda för en mjukare övergång. Utan lånen hade de tvingats till besparingar som hade gått än djupare in i samhällets grundläggande funktioner.

Det brukar också sägas att utan euron hade dessa länder kunnat devalvera sig ut ur krisen. Det är en felsyn. För det första hade de andra länderna också devalverat för att slippa hantera problemen. För det andra hade den typen av konkurrensdevalveringar utlöst protektionism bland EU-länderna. För det tredje hade det för länder som Grekland inneburit en fortsatt väg utför som vi såg när det var som värst.

Nu har reformer vänt utvecklingen i stället för att ohämmad populism hade accelererat den. För Sveriges del är det min bestämda uppfattning att vi bör vara med i euron. Redan nu hade den gett oss en större valutastabilitet. Det hade gett oss en bättre konkurrenskraft när vår krona har varit övervärderad och det hade skapat stabilare välstånd när den nu undervärderas. Vi är redan i dag en del av det monetära samarbetet även om vi inte tagit steget in i euron.

Paradoxalt nog uppfyller vi kraven på euron till skillnad från flera länder i eurozonen. Det är en styrka för oss. När Storbritannien lämnar är det bara Danmark kvar som inte har åtagit sig att gå med. Det innebär att vi blir politiskt ensammare när det gäller all den lagstiftning som handlar om den finansiella sektorn och när det gäller diskussionen om konkurrenskraft och den inre marknaden.

Vi står utanför bankunionen vad gäller tillsyn och krishantering medan vi däremot, vilket sällan noteras, har varit drivande i den regelbok och lagstiftning som är bankunionens platta. Själv har jag ansvarat för att driva bankkrislagstiftningen till färdiga lagar för både EU i sin helhet och för euroområdet och ansvarar nu i parlamentet för den revision som görs.

Bankunionen bör vi gå med i när vi har full delaktighet i euron, annars förlorar vi viktig kontroll över vår egen ekonomi. Vi bör däremot nu sträva efter en hybridlösning där vi står fast vid de lagar som är gemensamma med närmare samarbete kring tillsyn och krishantering av stora banker, istället för de ständiga utspel som drev Nordea ur landet.

Euron bör vi gå med i inte som en symbolhandling utan för att det är bra för Sverige. En lämplig tidpunkt är när eurozonen i stort uppfyller kraven på sina egna regler. Dit är vi nu på väg. Då kan vi utifrån en styrkeposition gå med och göra både euron och vår egen ekonomi starkare.


Gunnar Hökmark, Europaparlamentariker (M)


Är du sakkunnig i en aktuell fråga? Välkommen att sända ditt inlägg till debatt@di.se. Bifoga högupplöst porträttfoto. Textlängd 2.500-6.000 tecken inklusive blanksteg.


Innehåll från IDIAnnons

Utvecklas som ledare – så stärker du ditt omdöme

Thomas Larsson, managementkonsult, vd och grundare av IDI Profiling.
Thomas Larsson, managementkonsult, vd och grundare av IDI Profiling.

Att vara ledare är utmanande, inte minst under coronapandemin när hemarbete och digitala möten har blivit norm. Den nya situationen är en utmaning, men vi glömmer lätt att den också ger möjligheter till utveckling i ledarrollen. 

Det är svårt att veta hur vårt beteende uppfattas av de vi möter i professionella sammanhang. Ditt agerande kan dessutom uppfattas på olika sätt beroende på sammanhang och grupp. Ett framgångsrecept i ett sammanhang kan falla platt i en annan.

– Ett ledarskap som av en grupp uppfattas som drivande och stimulerar medarbetarna, kan i en annan grupp uppfattas som buffligt, som att ledaren saknar lyhördhet och försöker köra över medarbetarna, säger Thomas Larsson, managementkonsult, vd och grundare av bolaget IDI Profiling som äger instrumentet IDI, Interpersonal Dynamics Inventory. 

IDI är skapat för att hjälpa individer att bli mer medvetna om hur de uppfattas i sina yrkesroller.

Är du intresserad av testet? Läs mer här.

Mäter tre dimensioner

När du skapar en IDI-profil får du först svara på hur du tror att du upplevs i din roll. Från den digitala plattformen bjuder du sedan in respondenter som får svara hur de upplever dig. Svaren vägs mot en normgrupp som består av 60 000 andra bedömningar. 

– Resultatet visar hur drivande, hur personlig och hur uppmärksam du upplevs av dina medarbetare. Hela processen tar bara några minuter, säger Thomas Larsson. 

 – IDI handlar inte om personlighet, den kan man sällan förändra. Istället tar vi reda på hur du upplevs, och vilken roll du har i en specifik grupp. Använder du ditt omdöme och anpassar din kommunikation till människorna du möter eller kräver du – kanske omedvetet – att andra ska anpassa sig efter dig? Medvetenhet om hur vi upplevs av andra är en av nycklarna till vår förmåga att optimera vårt beteende för effektivt samarbete, säger Frida Kristina Nilsson, organisationspsykolog och samarbetspartner.

Tydlig utmaning stimulerar utveckling

Med ett snävt urval av respondenter tydliggör testet också vad du kan behöva utveckla för att förbättra ditt genomslag.

 – Om du till exempel behöver öka förändringstakten inom en del av organisationen ska personerna som är viktigast för att åstadkomma förändringen vara respondenter. Det kan vara så få som tre kollegor. I ett annat sammanhang vill du kanske ha feedback från alla dina kollegor i ledningsgruppen. Genom att klargöra vilka de viktiga intressenterna är, får man ett användbart resultat varje gång, säger Thomas Larsson.

Frida Kristina Nilsson understryker att IDI ska användas i sammanhang där det finns ett verkligt behov av utveckling för att driva verksamheten framåt.

– Ska det bli användbart måste du själv aktivt engagera dig i din personliga utveckling för att på det sättet bidra till att utveckla din organisation, säger hon.

Fakta:

IDI är ett svenskutvecklat utvecklingsverktyg med över 300 licensierade användare i Sverige. Sedan 1980 har över 160 000 svenskar profilerats, varav drygt hälften i ledande ställning. Instrumentet är psykometriskt granskat, digitaliserat, enkelt att använda och baseras på data från respondenter som testpersonen själv engagerar. Läs mer på www.idi.se.

 

Mer från IDI

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med IDI och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?