1515
Annons

Gränsen på 180 dagar ett slöseri

DEBATT. TCO har länge sett och uppmärksammat bristerna i sjukförsäkringen. Därför var vi bland dem som krävde ett rejält omtag och en tydligare försäkring med ett större fokus på rehabilitering och att ta till vara på kompetens och erfarenhet snarare än att snabbt pressa sjukskrivna ut i arbetslöshet eller till arbeten där den enskildes utbildning och kunskap inte togs tillvara.

Therese Svanström.
Therese Svanström.Foto:Eva Edsjö

Med dagens regler för sjukförsäkringen är det inte ovanligt att Försäkringskassan kräver att den som varit sjukskriven mer än 180 dagar måste pröva om hen kan arbeta med något annat än den ordinarie anställningen. Det betyder att till exempel en lärare eller ingenjör, en polis eller specialistsjuksköterska som inte är frisk nog att arbeta med det yrke som den är utbildad till kan bli tvungen att säga upp sig från sin tjänst för att arbeta med i princip vad som helst. Detta är givetvis helt orimligt och ett slöseri med kompetens.

TCO-förbunden organiserar många medlemsgrupper där det råder brist på personer med rätt kompetens. Om personer i de yrkena drabbas av ohälsa finns det en överhängande risk att de tvingas bort från de bristyrkena. För individen är det ett stort problem då hen ofta har tagit studielån för att kunna utbilda sig. Men staten, alltså skattebetalarna, har också investerat stora belopp i utbildningen.

Kostnaden för den femåriga gymnasielärarutbildningen i matematik och naturkunskap vid Malmö universitet är 480.000 kronor. Att utbilda en polis vid Umeå universitet kostar närmare 275.000 kronor för de två år av utbildningen som genomförs vid lärosätet. Den treåriga utbildningen vid Chalmers för högskoleingenjör i mekatronik, som till exempel utvecklar morgondagens självkörande bilar, kostar 300.000 kronor. Ett yrke som vi läst mycket om under pandemin är specialistsjuksköterskorna i intensivvården. Vid Karolinska institutet kostar den utbildningen 467.000 kronor. Att tvingas lämna yrken som dessa är en dålig affär för alla.

Den utredning som tillsattes 2018 för att förändra sjukförsäkringen har många bra förslag. Ett av dem är att efter dag 180 ska prövningen av arbetsförmågan mot normalt förekommande arbete på arbetsmarknaden kunna skjutas upp om övervägande skäl talar för att individen kommer att kunna återvända för att arbeta hos sin arbetsgivare senast dag 365.

Det finns alltså färdigutredda förslag som kan genomföras omgående och där rehabilitering står i fokus. Det är dags att riksdagspartierna slutar vela. Tiden är mogen att gå till beslut.

 

Therese Svanström, ordförande, TCO


Debatt: Politiska bråket om kraftslag måste få ett slut

Vi, företrädare för såväl vind- som kärnkraft, vill ha ett slut på det politiska bråket i energidebatten, skriver Daniel Badman, VD Svensk Vindenergi, och Johan Svenningsson, VD Uniper Sverige.

Foto:Heiko Junge

Det finns ingen motsättning mellan de båda kraftslagen vind- eller kärnkraft. Det handlar inte om att välja det ena eller det andra. Efterfrågan på el växer så snabbt och stort att det finns utrymme för alla sorters fossilfri elproduktion att vara med och möta behovet. Svensk politik måste samlas, med målet att skapa förutsättningar för marknaden att producera all den el som vårt land Sveriges elanvändning på 140 terawattimmar (TWh) har länge varit relativt konstant. Men nu har en snabb och dramatisk ökning inletts. Vi väntas behöva dubbelt så mycket el redan inom 20 år. 

Den huvudsakliga förklaringen är klimatomställningen av industrin och transporterna. Stora satsningar görs nu för att tillverka bland annat fossilfritt stål, vätgas och batterier. Det här är marknader där Sverige kan bli världsledande. Med stärkt industriell konkurrenskraft både stoppar vi klimatutsläpp och skapar tillväxt av jobb och skatteintäkter från norr till söder. De länder som lyckas bäst med industrins elektrifiering är framtidens vinnare. Sverige bör ta chansen att gå i täten.

Samtidigt visar det tragiska kriget i Ukraina på vikten av trygg och inhemsk försörjning av energi. Rysslands export av olja och naturgas till Europa finansierar kriget man inlett. EU har därför tagit fram en plan för att göra Europa oberoende av ryska bränslen till 2030. Unionen vill se snabba investeringar i ny elproduktion, och Sverige både kan och måste vara med och bidra.

Vår elproduktion måste nu byggas ut snabbt och stort. För att möta det växande elbehovet krävs en utbyggd produktion på omkring 10 TWh per år. Det är en mycket stor utmaning, men som är fullt möjlig att klara. Vindkraften ensam byggs ut med 7 TWh per år 2022–2024.

Däremot är den framtida utbyggnaden av elproduktionen hotad. Dagens utbyggnad av vindkraft sker genom tillstånd från tidigare år, men att få tillstånd blir allt svårare och det tar lång tid. En aktuell sammanställning visar till exempel att kommunerna stoppade 8 av 10 vindkraftverk i fjol. Även för ny kärnkraft skulle tillståndsprocesserna sannolikt vara ett problem. Därtill får nya reaktorer, enligt nuvarande lagstiftning, endast byggas på befintliga kärntekniska anläggningar – vilket stoppar utbyggnad av små modulära reaktorer (SMR).

Och trots att det krävs snabba och kraftfulla åtgärder har svensk politik annat för ögonen. Inför valet i september fokuseras det återigen på positioneringar och låsningar istället för lösningar. Det ges en bild av att Sverige nu står inför ett val mellan att bygga vindkraft eller kärnkraft. Men behovet av el ökar så snabbt och mycket att det finns utrymme för alla fossilfria kraftslag. Vi kommer under lång tid framöver behöva producera el från kärnkraft, vindkraft och alla de andra kraftslag som vi använder i dag som bidrar till att vi når klimatmålen, samtidigt som vi är öppna för att släppa fram nya tekniker. Tillsammans kan alla kraftslagen bidra till att Sverige även framöver har tillgång till el till konkurrenskraftiga priser – en av våra starkaste konkurrensfördelar i dag.

För att nå dit krävs politisk samling. Målet ska vara att i bred enighet skapa förutsättningar för marknaden att producera all den el som vårt land behöver. Fokus behöver ligga på vilka egenskaper elsystemet som helhet ska leverera för att möta samhällets behov. Svensk energi- och klimatpolitik måste tas på största allvar. Riksdagsvalet i september handlar inte bara om de kommande fyra åren, utan om landets välfärd och industriella framtid. 

Politikens viktigaste roll i relation till energisystemet är att ha en vision om ett klimatneutralt Sverige som också är en ledande industrination. Och därtill långsiktiga regelverk med incitament som styr i rätt riktning. Bara då kommer marknadens aktörer att investera i den mycket stora skala som vi nu måste för att klara omställningen. 

Kortsiktiga opinionsmässiga vinster på energiområdet sker på bekostnad av Sveriges möjligheter att uppnå klimatmålen och att vara den ledande industrinationen. Låt gärna denna insikt bidra till det mod och den politiska handlingskraft som krävs för att skapa förutsättningar för ett fossilfritt Sverige genom en långsiktig och bred energiöverenskommelse.

Daniel Badman, VD Svensk Vindenergi

Johan Svenningsson, VD Uniper Sverige


Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?