1515
Annons

Debatt: Gör Sveriges skatter konkurrenskraftiga

DEBATT. Sverige behöver sänka skatten på ägande, marginalskatter och skapa ett konkurrenskraftigt system för bolagsskatt. Samtidigt måste rättssäkerheten och förutsägbarheten öka. Det skriver Staffan Bohman, ordförande i Näringslivets Skattedelegation, och Johan Fall, chef för Svenskt Näringslivs skatteavdelning.

Foto:Fredrik Sandberg/TT

Finansministerns besked i Dagens Industri den 26 mars att stoppa exitskatten var lika välkommet som ofrånkomligt. Efter den massiva kritiken från företagare, akademi och organisationer fanns ingen annan utväg än att överge det. Detta kan dock inte helt reparera skadan av det faktum att det undermåliga förslaget över huvudtaget luftats.

Omsvängningen är slående från finansministerns positiva omdöme redan någon timme efter förslaget till exitskatt publicerades till det slutliga avfärdandet knappt fyra månader senare. Att regeringen prioriterar arbete mot skattefusk har dock varit ett konsekvent budskap. Fusk ska förstås bekämpas. Men härutöver behövs en större tonvikt och fokusering på vad som verkligen säkrar välfärden och välståndet – nämligen konkurrenskraftiga villkor för företagande, investeringar och jobb.

I grunden handlar exitskattefrågan om människors rörlighet i en globaliserad värld. Genom att utforma de fundamentala skattevillkoren så att det blir attraktivt att göra entré i Sverige och att stanna här kan vi stå oss väl i konkurrensen med andra länder. Då krävs åtgärder av helt annat slag än försök till inlåsning. I stället är den hållbara vägen för att värna skattebasen att åtgärda skadliga skatter. 

Dagens långtgående tioårsregel kan utgöra ett, om än tämligen avgränsat, exempel på sådan skadlighet. En konstruktiv dialog kring denna regel kan och bör föras inom ramen för en oberoende offentlig utredning med bred representation av extern expertis där vi från näringslivet givetvis är beredda att bidra. Åtskilligt fler skattefrågor behöver dessutom åtgärdas. Startpunkten för ett sådant arbete får inte vara misstänksamhet utan istället att sätta välståndsskapande krafter främst.

Sverige behöver lägre ägarbeskattning, sänkta marginalskatter och ett konkurrenskraftigt system för bolagsskatt. Många andra delar av skattesystemet behöver också ändras, från rättssäkerhet till moms och punktskatter. Världens högsta marginalskatter och ägarskatter långt över omvärldssnittet är angeläget att snabbt ta itu med. Därtill kan en förskjutning från inkomster till konsumtion som skattebas bidra till ökad effektivitet.

Kloka skatteförändringar kan göra ekonomin smidigare och få skattebaserna att växa. Sedan millennieskiftet har skatternas andel av BNP sjunkit från nära 50 till under 44 procent samtidigt som skatteintäkterna vuxit, även justerat för inflation och befolkningsökning. 

Våra svenska företag möter allt hårdare internationell konkurrens och strukturomvandlingen sker allt snabbare med ökad digitalisering och nya affärsmodeller. Produktion av såväl tjänster som varor finner nya former och ingen exportmarknad kan tas för given, inte ens på kort sikt. Behovet av konkurrenskraftiga regler ökar hela tiden, givetvis även på skatteområdet. 

Tyvärr har dock mandatperioden inneburit skatteskärpningar på bred front, ca 70 miljarder kr brutto. De har inte minst lagts på arbete genom höjda marginalskatter och för tjänstesektorerna genom höjd arbetsgivaravgift för unga och sämre RUT och ROT. Energiskatter har höjts och nya punktskatter på flyg och kemikalier har införts trots små eller obefintliga miljöeffekter.

Illa beredda förslag har också lagts fram som regeringen tvingats dra tillbaka helt eller förändra kraftigt. Det gäller bland annat förslaget om sjukskatt liksom planerna att ytterligare höja marginalskatterna och skärpa entreprenörsskatten. Förslaget till så kallad bankskatt, som visade sig vara extra skatt på arbete och som skulle drabba långt fler än bankerna, frångicks fullständigt och blev efter omständliga turer ersatt med höjd resolutionsavgift med tidsgräns. 

När det gäller bolagsbeskattningen innehöll den lagrådsremiss regeringen sent omsider lade fram den 21 mars flera viktiga justeringar där tidigare förslagsvarianter mött kritik. Det är välkommet att grundstrukturen bättre följer EU-direktivet med ränteavdragsrätt och förenklingsregel mer i nivå med andra länder, även om mer kunde ha gjorts. Givetvis är det också bra att man nu avfärdar tidigare tankar på konfiskation av gamla förlustavdrag. Samtidigt kvarstår dock problem med dagens subjektiva och rättsosäkra regler. Kombinationen med det nyligen remissbehandlade förslaget om upp till trefaldigade skattetillägg gör detta särskilt illavarslande.

Företagare runt om i landet sliter varje dag för att få verksamheten att gå runt och vill inget hellre än att göra rätt för sig. Därför är det angeläget att utgå från en positiv grundsyn på företagsamhet och näringsliv och att avstå svepande påståenden som mest tycks ägnade att misstänkliggöra och snarast har en doft av 70-talets företagarfientliga retorik. Från alla håll behövs uppskattning och aktning för företagare, i synnerhet framgångsrika, som bygger välståndet i vårt land. Vägen framåt är att erbjuda konkurrenskraftig beskattning som kan göra Sverige attraktivt som entréland för företagande.


Staffan Bohman, Näringslivets Skattedelegation
Johan Fall, Svenskt Näringsliv


Är du sakkunnig i en aktuell fråga? Välkommen att sända ditt inlägg till debatt@di.se. Bifoga högupplöst porträttfoto. Textlängd 2.500-6.000 tecken inklusive blanksteg.

Detta är en debatt- och opinionstext. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

Debatt: Farliga argument i valrörelsen

Sverige är beroende av engagerade entreprenörer. Vi är tillgångar och inte mjölkkossor eller problem, skriver entreprenörerna Thomas Sonesson och Pigge Werkelin.

Foto:Pax Engström Nyström för Dagens Industri

När man lyssnar på den politiska debatten är det svårt att som entreprenör att inte reagera. Vi ska tydligen lösa alla samhällsutmaningar själva. Vi ska ansvara för vår egen säkerhet – justitieministern tycker till exempel att företagen själva skall skydda sig bättre mot kriminella. Vi ska finansiera försvaret med beredskapsskatt. Vi ska ansvara för att integrera nyanlända (vilket statsministern nämnt om en lösning på integrationsutmaningarna) och många andra pålagor i en ständigt växande karta av administrativa och tvingande regler. I vår vardag ska vi dessutom vara statens ständigt skattebetalande mjölkkossa för att finansiera välfärden och skapa arbeten. 

Det klart att man då funderar på vad som sägs och hur det påverkar mitt företagande och andras vilja att starta företag. Signalerna är frekventa när det pratas om vad vi som entreprenörer skall ansvara för - men regeringen lyfter inte så mycket vad vi skapar. 

Vi som företagare har naturligtvis ett stort ansvar att vara förebilder och visa vägen framåt genom att skapa arbeten, ha schyssta villkor och driva innovation. De flesta entreprenörer använder dessutom sin drivkraft till ideella uppdrag och blir otroligt stolta om de kan bidra till samhällsnytta oavsett var det är. Vi ser entreprenörskapet som kittet i samhället eftersom det har både närheten till de anställdas vardag och drivkraften mot att bygga vidare. Som entreprenör är man en del av samhällets alla olikheter. Något som torde vara unikt i dagens samhälle. 

Entreprenörer älskar utmaningar. Framför allt går vi i gång på att skapa konkreta och handlingskraftiga lösningar. Det kan vara allt från att ideella initiativ som gratis aktiviteter för barn i utsatta områden till kommersiella företag som tjänar pengar på att stärka tryggheten i samma område.  

Men vi entreprenörer ogillar omotiverad byråkrati, orimliga skatter och en företagarfientlig attityd.  Därför är det bekymmersamt att den nuvarande regeringen verkar gå till val på populistiska vallöften som beredskapsskatt och att bekämpa vinster företag. Som entreprenör är man aldrig populist – för då försvinner kunderna. Just nu verkar dock väldigt många politiker vara det. När man hör statsministerns hårda kommunikation och sätt att angripa motståndare är det väl populism om något. 

Som entreprenör lyssnar man inte så mycket på ideologi som på sakfrågor. Vi är mer hands-on och funderar på hur vi skall lösa ett problem än att fundera på vems fel är. Där är vi entreprenörer långt mer tränade än många politiker. Samtidigt hoppas och tror vi att det finns de politiker som jobbar med att få saker och ting gjorda på riktigt. Vi tror de allra flesta väljare vill ha politiker som är genomförare i stället för att de driver plakatpolitik, har högt tonläge eller har målat in sig i ett hörn. 

I dagens samhälle får man inte heller missa att entreprenörer också är mobila. Vårt arbetsfält och kontaktnät är internationellt. Vi kan arbeta från ett kontor i New York, en co-working i Uppsala eller en strand i Thailand. Något som allt fler väljer att göra. Det betyder också att vi är känsliga för politisk klåfingrighet och en attityd där man vill straffa entreprenörerna. Känner vi oss inte välkomna här i Sverige är det lätt att låta flyttlasset gå till mer företagsvänliga länder. Vi har sett det förr. Socialdemokraterna lyckades få framgångsrika entreprenörer som Kamprad och Rausing att lämna landet. Nu är det lättare än någonsin att lämna Sverige och med den retorik som statsministern och hennes kollegor bedriver är risken stor att vi hamnar i samma läge som vi en gång var. Det vore förödande för landets utveckling.

Sverige behöver nyfikna, kunskapssökande och kreativa människor som ser möjligheter när andra ser problem. Kort och gott – vi behöver entreprenörer och företagare som är risktagare, innovatörer och samhällsbyggare. Att samtidigt vilja sitt eget, medarbetarnas och Sveriges bästa är inget motsägelsefullt utan en unik kombination som är värd att värna. Om Sverige bara skulle ha politiker skulle inget skapas, om vi bara hade entreprenörer skulle det bli rörigt. Vi behöver varandra, men då måste statsministern och hennes allierade se oss som tillgångar och inte som mjölkkossor eller problem. 

Thomas Sonesson, entreprenör och under många år vd för Gallerix

Pigge Werkelin, entreprenör och initiativtagare till bland annat Gotlandsflyg 

Detta är en debatt- och opinionstext. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera