1515
Annons

Gör inte biomassa till drivmedel

DEBATT. I dagarna avslutas klimatmötet i Katowice och klimatfrågan har fått stor uppmärksamhet. Det största enskilda hotet är att många goda intentioner att komma tillrätta hållbarhetsproblem inte förhåller sig till problemens grundorsaker, skriver åtta företagare och forskare.

Foto:Johan Nilsson

En växande folkrörelse driver krav på större handlingskraft hos våra ledare gällande det akuta klimathotet, exempelvis genom studentuppropen i Sverige och Frankrike. Eller Greta Thunbergs demonstration utanför riksdagshuset som har inspirerat en global protest bland unga: ”Vi har en akut kris som inte hanteras som en sådan”.

Vi ser även ökande insikter inom näringslivet att vi behöver öka takten i omställningen, som bland annat märks i de nordiska arbetsgivarorganisationernas stigande klimatengagemang.

Vi ställer oss bakom dessa initiativ, och vill lägga till ett helhetsperspektiv: Modern forskning visar att man inte kan lösa hållbarhetsproblem så länge man inte känner till hur alla dessa ödesfrågor hänger ihop. Då blir resultatet att man löser ett problem genom att skapa nya någon annanstans.

Det största enskilda hotet mot välfärd och överlevnad är inte klimatförändringar, minskande biologisk mångfald, förgiftning, eller fattigdom och ökande klyftor. Det är att så många goda intentioner att komma tillrätta med dessa och andra hållbarhetsproblem inte förhåller sig till problemens grundorsaker. Resultatet blir att vi försöker hantera ett problem i taget utan den nödvändiga helhetssynen, och skapar onödiga kostnader och risker på vägen.

Men hållbarhet kan nu definieras – i sin helhet och för alla sektorer (Journal of Cleaner Production, vol 140). Det har gjort det möjligt att utveckla en förenande metodik för hur samhällen och organisationer kan planera systematiskt tillsammans för att nå dit.

Bristen på sådan metodik har medfört många historiska exempel på hur det kan gå när man grundar åtgärder på ett problem i sänder. Ett exempel var DDT, vars utvecklare fick Nobelpriset. Ett annat var freoner, som marknadsfördes stort och också de forskarna var föreslagna att belönas med ett Nobelpris. Priset om freoner gick i stället till den forskning som senare visade hur dessa substanser bröt ned ozonlagret och hotade allt högre liv på land. Inget av dessa misstag hade behövts göras, ifall den nu publicerade definitionen av hållbarhet hade funnits.

Och tyvärr görs misstag fortfarande. Ett exempel är försöken att lösa klimathotet med hjälp av biomassa i stor skala som bränsle för transporter. Men hela samhället måste ju bli hållbart, inte bara trafiksektorn. Den låga effektiviteten för växtlighet som energikälla i trafiken innebär att den endast kan fungera kortsiktigt.

Modeller som byggs inom definitionen av hållbarhet visar att växternas roll i en hållbar framtid främst behöver handla om bevarad artrikedom, att hålla igång naturens kretslopp samt ge oss mat och material. För energiändamål är solceller och andra hållbara alternativ skyhögt bättre än biomassa avseende både energipotential och kostnader. Ändå bygger Sverige och många andra länder långtgående planer på energi från växter, utan att förklara – eller kanske inse – att det är ohållbart i stor skala.

Den förenande metodiken hjälper oss komma ur en-fråga-i-sänder-fällan och ger stöd för hur värdekedjor ska kunna samplanera för hållbarhet. Metodiken är praktiskt användbar för vilken organisation som helst utan att invänta ”alla andra”.

I en värld där ohållbara processer löpande krymper vår biosfärs oersättliga resurser vinner Sverige, våra företag och våra organisationer konkurrensfördelar genom att tillämpa strategisk hållbar utveckling. Och detta samtidigt som vi genom att styra oss själva mot full hållbarhet drar åt rätt håll i den nödvändiga globala omställningen.

Inför regeringsbildningen vill vi därför uppmana våra folkvalda: Ta in hur modern forskning definierar social och ekologisk hållbarhet och ger vägledning för hur alla aktörer kan bidra strategiskt för att nå dit. På så sätt kan det bli verkstad av alla samtal och debatter, och vi kan systematiskt, med största möjliga chans till framgång hantera klimatfrågan och andra utmaningar avgörande för mänsklighetens framtid.

För det är vad vi gör som räknas – och det är bara en hållbar helhet som kan fungera i längden.

 

Anna Borgeryd, chefsstrateg, Polarbrödsgruppen

Karin Bodin, vd, Polarbrödsgruppen

Gustaf Brandberg, partner, Gullspång Invest

Helena Stenström, hållbarhetsansvarig, Bertegruppen (Berte Qvarn, Sia Glass, Berte Gård)

Per Stenström, vd, Bertegruppen

Olle Larsson, ägare, Sisyfosgruppen

Göran Broman, professor i strategisk hållbar utveckling, BTH

Karl Henrik Robèrt, professor i Strategisk hållbar utveckling, BTH


Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?