1515
Annons

Gör Arlanda till ny nordisk storflygplats

DEBATT. Låt inte debatten om flygskam styra långsiktiga beslut om samhällskritisk infrastruktur. Tvärtom bör Arlanda byggas ut med nya terminaler, förstärkta marktransporter och fler landningsbanor, skriver Niklas Nordström (S), ordförande för Svenskt Flyg.

För ett land med Sveriges geografi, befolkningsstruktur och stora utrikeshandelsberoende är goda flygförbindelser inom och utom landet absolut centralt, skriver Niklas Nordström.
För ett land med Sveriges geografi, befolkningsstruktur och stora utrikeshandelsberoende är goda flygförbindelser inom och utom landet absolut centralt, skriver Niklas Nordström.Foto:Martina Holmberg / TT, Martina Holmberg

De senaste åren har det skapats konsensus i svensk politik om att Arlanda är viktigt för stora delar av Sverige, och inte bara för Stockholm. Från att ha varit styvmoderligt behandlad i den nationella politiken i flera decennier har Arlanda fått ett eget råd av regeringen samt varit i fokus för utredningar och debatt.

Det är bra. Vi måste kunna resa på ett effektivt sätt både inom och utom landet. Det är avgörande för arbetstillfällen, tillväxt, konkurrenskraft och inte minst för att stad och land inte ska glida isär.

Tanken är att Arlanda ska bli både en ledande och hållbar nordisk storflygplats. Det är rätt tänkt, men kommer inte att hända av sig självt. Flygplatsen behöver byggas ut med nya terminaler, förstärkta marktransporter och fler landningsbanor. Det kräver i sin tur ett nytt miljötillstånd.

Förra gången det var aktuellt tog hela miljöprövningen nästan 20 år. Därför brinner det i knutarna att komma i gång. Inte minst som Stockholms stad planerar att bygga bostäder på Bromma efter att flygplatsens avtal med staten går ut 2038.

I Sveriges riksdag finns i grunden ett stort stöd för dessa perspektiv. Oroande är att Miljöpartiet i sin fientlighet mot flyget vill dra i bromsen för Arlandas utveckling.

Givetvis måste flyget, precis som alla andra delar av samhället, ställa om och bli mer hållbart, men dessa strävanden står inte i motsats till satsningar på att göra Arlanda till den ledande flygplatsen i Norden. Det vore ett kostsamt misstag att låta en känslostormande debatt om flygskam påverka långsiktiga beslut om samhällskritisk infrastruktur.

Av debatten kan man lätt få intrycket att inget händer på miljöområdet, men utsläppen per passagerare har minskat kraftigt de senaste 20 åren och den utvecklingen kommer att fortsätta.

Mycket mer behöver förstås göras. Satsningar på biobränslen, rakare flygvägar och elflyg för kortare distanser kommer ytterligare driva på omställningen mot koldioxidneutralt flyg.

För ett land med Sveriges geografi, befolkningsstruktur och stora utrikeshandelsberoende är goda flygförbindelser inom och utom landet absolut centralt. Företag behöver kunna ta sig till kunderna. Ofta utanför Sverige.

Innovation och investeringar är beroende av flyg. Turismen, vår nyaste basindustri, är viktig för arbetstillfällen och ekonomisk utveckling runt om i landet. Det är svårt att se hur den ska kunna fortsätta blomstra om vi försämrar flygtillgängligheten till Sverige.

Inom besöksnäringen i Luleå har vi sett en tydlig ökning av besökare de senaste åren och snabbast tillväxt ser vi hos köpstarka internationella besökare. Luleås tillväxt inom besöksnäringen ligger på cirka 10 procent årligen att jämföra med rikets 3 procent. Passagerarna reser inte bara till Luleå utan även till grannkommuners städer och landsbygd via Arlanda och Luleås flygplats.

Flygets tillgänglighet är en absolut nödvändighet för denna positiva utveckling då regionen har en utmanande geografisk placering. Ändå förs debatten på ett sätt som om det mesta flygandet är onödigt och antingen kan ersättas med andra transporter eller helt rationaliseras bort.

På utrikessidan kommer underlåtenhet att satsa på Arlanda bara att driva trafik till de andra nordiska huvudstädernas flygplatser. I ett sådant scenario kommer dessutom omställningen av flyget att ta längre tid.

Om Sverige verkligen vill bli ett föregångsland som vinner omvärldens intresse bör vi driva på omställningen av flyget. Det kommer kräva samarbete mellan politik, bransch och akademi. Att inte satsa på att göra Arlanda och flyget till en vettig del av transportinfrastrukturen vore att skadeskjuta oss själva.

Niklas Nordström (S), ordförande för Svenskt Flyg

Debatt: Hyrorna i Stockholm behöver höjas med 9,5 procent

Onsdag 28 september 2022 startar den största samlade hyresförhandlingen i Sverige, ramavtalsförhandlingen för Stockholm. Hyrorna måste höjas rejält - i Stockholm handlar det om en höjning med 9,5 procent från den 1 januari 2023, skriver företrädare för Fastighetsägarna Stockholm. 

I dag inleds Sveriges största samlade hyresförhandling om ett ramavtal för nästa års bostadshyror i Stockholm. Förhandlingen berör direkt nästan 100 000 hushåll i huvudstaden, men i förläningen handlar det om hyresnivåerna i hela Stockholmsregionen. För första gången ska dessa förhandlingar utgå från en modell som bostadsmarknadens parter tagit fram tillsammans. Det är en modell som gör att hyresgästerna inte drabbas fullt lika hårt som många andra hushåll, eftersom hyresvärdarna själva får bära stora delar av kostnadsökningarna. Trots det behöver hyrorna behöva höjas mer än vad vi vant oss vid. I Stockholm handlar det om en höjning med 9,5 procent från den 1 januari 2023. 

Den ekonomiska verkligheten har förändrats snabbt, radikalt och brutalt. Stigande räntor, hög inflation och ett krig i vår del av världen innebär att kostnaderna ökar för alla, både företag och hushåll. Det finns tyvärr heller ingenting som pekar på att de stigande priserna i samhället är ett snabbt övergående problem. Konsumentpriserna är i dagsläget nio procent högre än för ett år sedan. För bygg- och producentpriser handlar det om ökningar med 15 till 25 procent. Det väsentligt höjda ränteläget innebär i praktiken att många fastighetsägare behöver hantera tresiffriga ränteuppgångar.  

I denna nya verklighet inleds nu förhandlingarna om nästa års justering av hyrorna i landets lägenheter. Vi har stor respekt för de förhandlingar som stundar och är mycket tacksamma att bostadsmarknadens parter – Hyresgästföreningen, Sveriges Allmännytta och Fastighetsägarna – enats om en ny, kostnadsbaserad modell där vi har en samsyn om vilka faktorer som ska vara styrande. Samsynen kring grunderna är en styrka, även om modellen nu sjösätts under utmanande omständigheter.   

Om modellen bara hade tagit hänsyn till årets kostnadsutveckling, skulle hyrorna behöva höjas med upp mot 25 procent. Det kommer dock inte att ske, vilket modellen är en garanti för. Det beror på att hyresjusteringen ska bygga på ett snitt av utvecklingen i år och under de närmast föregående åren. För Stockholms del pekar modellen på att hyreshöjningen därför bör kunna stanna på cirka 9,5 procent under 2023. Detta trots att kostnadsökningen för hyresvärdarna är väsentligt högre och handlar om bland annat stigande fjärrvärmepriser, förvaltningskostnader och taxor för vatten- och avlopp. 

9,5 procent är samtidigt en stor höjning jämfört med det vi har vant oss vid. Hyresgästkollektivet är dock skyddat mot många av de kostnader som drabbar den som äger sitt boende. Räntekostnaden för ett bostadslån på tre miljoner kronor, med en räntebindningstid på tre månader, har under året ökat med cirka 2 000 kronor per månad efter ränteavdrag. Om Riksbankens prognos slår in, kommer ökningen om ett halvår att handla om drygt 5 000 kronor per månad. Lägg till de mycket kraftigt ökade kostnaderna för el- och värme så handlar ökningen för många hushåll om minst det dubbla. Utöver detta kan många bostadsrättsföreningar behöva justera sina avgifter för att hantera föreningens gemensamma lån. 

Tack vare den nya hyresförhandlingsmodellen kommer hyresgäster att skyddas mot många av de kostnadsökningar som med full kraft slår mot alla som äger sitt boende. För en normal hyreslägenhet om tre rum och kök motsvarar den föreslagna justeringen av hyran ungefär 700 kronor mer i månaden. Skillnaden mellan dessa 700 kronor och de faktiska kostnaderna kommer hyresvärden att få stå för. Det blir en rejäl ekonomisk utmaning för många hyresvärdar, av vilka majoriteten utgörs av mindre företag med små marginaler. Företag vars enda intäkt är hyran.  

Trots de ekonomiska utmaningarna, avser vi hedra den överenskommelse som träffats mellan bostadsmarknadens parter. Gör vi så, bedömer vi att förutsättningarna för hyresrättens långsiktiga utveckling kommer att stärkas. Om den nya modellen faller, gäller det omvända. Då kommer möjligheten att bygga nya hyresrätter och underhålla befintliga lägenheter att försvåras avsevärt. Tillsammans med Hyresgästföreningen har vi därmed ett stort ansvar att axla i de kommande hyresförhandlingarna.

Oskar Öholm, Vd, Fastighetsägarna Stockholm

Nathalie Brard, förhandlingschef, Fastighetsägarna Stockholm

Detta är en debatt- och opinionstext. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera