Annons

Gör Arlanda till ny nordisk storflygplats

DEBATT. Låt inte debatten om flygskam styra långsiktiga beslut om samhällskritisk infrastruktur. Tvärtom bör Arlanda byggas ut med nya terminaler, förstärkta marktransporter och fler landningsbanor, skriver Niklas Nordström (S), ordförande för Svenskt Flyg.

För ett land med Sveriges geografi, befolkningsstruktur och stora utrikeshandelsberoende är goda flygförbindelser inom och utom landet absolut centralt, skriver Niklas Nordström.
För ett land med Sveriges geografi, befolkningsstruktur och stora utrikeshandelsberoende är goda flygförbindelser inom och utom landet absolut centralt, skriver Niklas Nordström.Foto:Martina Holmberg / TT, Martina Holmberg

De senaste åren har det skapats konsensus i svensk politik om att Arlanda är viktigt för stora delar av Sverige, och inte bara för Stockholm. Från att ha varit styvmoderligt behandlad i den nationella politiken i flera decennier har Arlanda fått ett eget råd av regeringen samt varit i fokus för utredningar och debatt.

Det är bra. Vi måste kunna resa på ett effektivt sätt både inom och utom landet. Det är avgörande för arbetstillfällen, tillväxt, konkurrenskraft och inte minst för att stad och land inte ska glida isär.

Tanken är att Arlanda ska bli både en ledande och hållbar nordisk storflygplats. Det är rätt tänkt, men kommer inte att hända av sig självt. Flygplatsen behöver byggas ut med nya terminaler, förstärkta marktransporter och fler landningsbanor. Det kräver i sin tur ett nytt miljötillstånd.

Förra gången det var aktuellt tog hela miljöprövningen nästan 20 år. Därför brinner det i knutarna att komma i gång. Inte minst som Stockholms stad planerar att bygga bostäder på Bromma efter att flygplatsens avtal med staten går ut 2038.

I Sveriges riksdag finns i grunden ett stort stöd för dessa perspektiv. Oroande är att Miljöpartiet i sin fientlighet mot flyget vill dra i bromsen för Arlandas utveckling.

Givetvis måste flyget, precis som alla andra delar av samhället, ställa om och bli mer hållbart, men dessa strävanden står inte i motsats till satsningar på att göra Arlanda till den ledande flygplatsen i Norden. Det vore ett kostsamt misstag att låta en känslostormande debatt om flygskam påverka långsiktiga beslut om samhällskritisk infrastruktur.

Av debatten kan man lätt få intrycket att inget händer på miljöområdet, men utsläppen per passagerare har minskat kraftigt de senaste 20 åren och den utvecklingen kommer att fortsätta.

Mycket mer behöver förstås göras. Satsningar på biobränslen, rakare flygvägar och elflyg för kortare distanser kommer ytterligare driva på omställningen mot koldioxidneutralt flyg.

För ett land med Sveriges geografi, befolkningsstruktur och stora utrikeshandelsberoende är goda flygförbindelser inom och utom landet absolut centralt. Företag behöver kunna ta sig till kunderna. Ofta utanför Sverige.

Innovation och investeringar är beroende av flyg. Turismen, vår nyaste basindustri, är viktig för arbetstillfällen och ekonomisk utveckling runt om i landet. Det är svårt att se hur den ska kunna fortsätta blomstra om vi försämrar flygtillgängligheten till Sverige.

Inom besöksnäringen i Luleå har vi sett en tydlig ökning av besökare de senaste åren och snabbast tillväxt ser vi hos köpstarka internationella besökare. Luleås tillväxt inom besöksnäringen ligger på cirka 10 procent årligen att jämföra med rikets 3 procent. Passagerarna reser inte bara till Luleå utan även till grannkommuners städer och landsbygd via Arlanda och Luleås flygplats.

Flygets tillgänglighet är en absolut nödvändighet för denna positiva utveckling då regionen har en utmanande geografisk placering. Ändå förs debatten på ett sätt som om det mesta flygandet är onödigt och antingen kan ersättas med andra transporter eller helt rationaliseras bort.

På utrikessidan kommer underlåtenhet att satsa på Arlanda bara att driva trafik till de andra nordiska huvudstädernas flygplatser. I ett sådant scenario kommer dessutom omställningen av flyget att ta längre tid.

Om Sverige verkligen vill bli ett föregångsland som vinner omvärldens intresse bör vi driva på omställningen av flyget. Det kommer kräva samarbete mellan politik, bransch och akademi. Att inte satsa på att göra Arlanda och flyget till en vettig del av transportinfrastrukturen vore att skadeskjuta oss själva.

Niklas Nordström (S), ordförande för Svenskt Flyg


Detta är en debatt- och opinionstext. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder Dagens industri möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten. De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till di.se. Dagens industri granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen di.se. Läs mer om kommentering här.

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?