1515
Annons

”Godtycklig bankskatt förhindrar ingen kris”

Är bankskatten ett populistiskt utspel som försämrar konkurrensvillkoren för svenska banker eller ett rimligt ansvar att axla för en sektor som länge gynnats av stora statliga subventioner? Det tidigare, skriver förre EU-parlamentarikern Gunnar Hökmark (M). Det senare, menar Viktor Skyrman, på Handelshögskolan i Stockholm.

KONTRAPRODUKTIVT. Eftersom Sverige står utanför EU:s bankunion och har högre resolutionsavgifter drabbas svenska banker redan i dag av orättvisa konkurrensvillkor, skriver Gunnar Hökmark.
KONTRAPRODUKTIVT. Eftersom Sverige står utanför EU:s bankunion och har högre resolutionsavgifter drabbas svenska banker redan i dag av orättvisa konkurrensvillkor, skriver Gunnar Hökmark.Foto:FREDRIK PERSSON / TT

DEBATT. En till skatt gör inte banksektorn bättre rustad för kris. Däremot försämrar den svenska bankers konkurrensvillkor och riskerar att driva fler av dem ur landet, skriver Gunnar Hökmark, ansvarig förhandlare i Europaparlamentet för EU:s Bankkrisdirektiv.

En bankskatt är inte en skatt på en obeskattad banksektor. Det är en ytterligare skatt på banker, utöver den befintliga beskattningen av alla företag där man beskattar anställda, sedan bankernas vinster och därefter den utdelning som ägarna får del av.

Finansmarknadsminister Per Bolund (MP) hävdar att den nya bankskatten syftar till att hjälpa staten att hantera banker som enligt honom för landet in i kriser. Det är fel på tre punkter:

En särskild skatt på banker innebär att man motverkar deras möjligheter till utlåning samtidigt som den motverkar att öka det egna kapitalet. Tvärtemot talet om att förbereda sig för bankkriser.

I Sverige är det svensk ekonomi och internationella kriser som fört bankerna in i kris. Utgiftspolitiken under 1980-talet drev fram den bankkris som bröt ut 1990. Bankkrisen 2008 berodde på en internationell finansiell kris där svenska banker skilde ut sig genom sin stabilitet.

Inte en krona av bankskatten kommer att bidra till bättre beredskap för bankkriser eftersom pengarna går till försvaret.

Regeringen underminerar sina egna argument. Per Bolund hävdar att bankskatten behövs som beredskap inför bankkriser samtidigt som alla vet att syftet med den är att den ska finansiera ett försummat försvar.

Men det är mer fel än så. Sedan 2014 gäller en europeisk lag, Bankkrisdirektivet, som jag förhandlade för Europaparlamentets räkning och som till stor del bygger på svenska erfarenheter.

Bankkrisdirektivet innebär att regeringar inte får finansiera underskott i banker om man inte dessförinnan har utlöst en lång rad andra åtgärder som tvingar ägare och långivare att betala förlusterna.

Detta har redan förändrat bankmarknaden, drivit fram högre andelar eget kapital och tvingat banker att ha en större andel lån som är direkt användbara för att lösa in förluster.

Som en del i den europeiska lagstiftningen infördes en resolutionsavgift, som är högre i Sverige än i andra länder och innebär att vi redan nu har en resolutionsfond på drygt 40 miljarder kronor.

Ny lagstiftning från i våras, som jag också ansvarade för i EU-parlamentet, utökar bankernas förlustabsorberande kapital ytterligare. Deras beredskap för en kris är därmed större än någonsin tidigare, vilket inte ens Per Bolund tycks ifrågasätta.

Men bankskatten skapar också problem. Eftersom Sverige står utanför EU:s bankunion, och alltså har högre resolutionsavgifter, drabbas svenska banker redan i dag av orättvisa konkurrensvillkor.

Det var osäkerheten om bankskatter som ledde till att Nordea flyttade till Finland, som till skillnad från Sverige är medlem i Bankunionen. Nu kommer det te sig lockande för andra svenska banker att göra samma sak och flytta delar av verksamheten till andra medlemsländer.

I stället för att närma oss euroområdet och Bankunionen, vilket vi bör göra, försvårar regeringen och dess stödpartier genom bankskatten för svenska banker samtidigt som man driver Sverige längre ifrån kärnan i EU. Så stärker vi inte Sverige.

Gunnar Hökmark (M), tidigare ansvarig förhandlare i Europaparlamentet för EU:s Bankkrisdirektiv


Innehåll från NibeAnnons

Nibes investering i skolelever säkrar företagets framtid

Lina Simonsson är verksamhetsledare på Vetenskapshuset. Utställningen Energi och balans ger elever kunskap om energi och hållbarhet. Utställningen har tagits fram av Nibe i samarbete med Tekniska museet i Stockholm.
Lina Simonsson är verksamhetsledare på Vetenskapshuset. Utställningen Energi och balans ger elever kunskap om energi och hållbarhet. Utställningen har tagits fram av Nibe i samarbete med Tekniska museet i Stockholm.

Skolungdomars svaga intresse för naturvetenskap och teknik är ett problem för näringslivets kompetensförsörjning. I Markaryd har värmepumpstillverkaren Nibe och kommunen bestämt sig för att lösa problemet. I höstas invigde de därför Vetenskapshuset. 

Nibe startade sin verksamhet för 70 år sedan och är bland husägare välkänt för varmvattenberedare och värmepumpar. Under åren har Nibe dessutom utvecklats till ett globalt innovationsföretag med kunder över stora delar av världen. Men tillverkning och produktutveckling är kvar där allt började – i småländska Markaryd. 

Den senaste satsningen på orten är Vetenskapshuset där syftet är att öka skolelevers kunskap inom naturvetenskap och teknik. På sikt är målet att säkra det lokala näringslivets kompetensförsörjning med bland annat nya ingenjörer.

– Vetenskapshuset är en mötesplats för skola, företag och akademi. Det vi gör är att skapa tillväxt för nya idéer och kompetens. Det är en investering i samhället, säger Lina Simonsson, verksamhetsledare på Vetenskapshuset. 

Lokalerna är på nästan 3 000 kvadratmeter och besökande elever får på ett pedagogiskt och lekfullt sätt lära sig om bland annat fysik och kemi, med fokus på energi och hållbarhet. Den interaktiva utställningen ”energi i balans” är utformad så att eleverna tävlar mot varandra samtidigt som de lär sig saker. Ett av momenten går ut på att eleverna ska fördela ett hushålls kilowattimmar på till exempel varmvatten i duschen, värme i huset och, inte minst, den egna skärmtiden.

– Det gör att eleverna får en förståelse för sin energiförbrukning. Responsen på aktiviteterna har varit fantastisk och en kommentar vi fått är att Vetenskapshuset bidrar till ”hållbart samhällsbyggande på riktigt”, säger Lina Simonsson.

I en annan del av byggnaden finns Nobelprismuseets utställning ”För mänsklighetens största nytta”. Här får eleverna lära sig om upptäckter som belönats med Nobelpriset och hur dessa har påverkat samhället.

Vetenskapshuset samarbetar samtidigt med Tekniska museet i Stockholm som bidrar med material både inför och efter elevernas besök i Markaryd. Det förlänger utbildningstiden och ökar förståelsen ytterligare. Vetenskapshuset har även ett toppmodernt labb för kemilektioner. 

– Det är en väldigt stor resurs för skolorna. Det är få i Sverige som har ett så här bra labb och vi är även på gång med att bygga ett tekniklabb. 

En annan pedagogisk tillgång är att Vetenskapshuset sitter ihop med Nibes värmepumpsfabrik. Det gör att besökarna bara behöver öppna en dörr för att gå från teori till praktik – och hållbarhetstänkandet stannar inte vid tröskeln till fabriken.

– Nibes värmepumpar är klimatsmarta produkter och det är något företaget jobbat med redan från början. Hållbarhet är inte en vision för Nibe, det är ett varumärkeslöfte. 

Fakta Nibe
Nibe Group är en global koncern som bidrar till ett minskat klimatavtryck och bättre utnyttjande av energi. Bolaget utvecklar och tillverkar ett brett utbud av miljövänliga och energieffektiva lösningar för inomhuskomfort samt komponenter och lösningar för intelligent uppvärmning och styrning inom industri och infrastruktur.

Läs mer på nibe.com

Mer från Nibe

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Nibe och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?