Geoteknologin tar över

Börsvärdet på de stora amerikanska digitala företagen är nu större än det samlade europeiska börsvärdet. En tredjedel av den samlade globala tillväxten fram till 2025 sker i Kina. Konflikten dem emellan definierar vår tid. Geoteknologin kommer allt mer att dominera geopolitiken. skriver Carl Bildt.

TECH. Alldeles klart är att kampen om kontrollen av framtidens teknologier i ett skede när digitaliseringen så tydligt accelererar kommer att bli än mer central under de kommande åren, skriver Carl Bildt.
TECH. Alldeles klart är att kampen om kontrollen av framtidens teknologier i ett skede när digitaliseringen så tydligt accelererar kommer att bli än mer central under de kommande åren, skriver Carl Bildt.Foto:Joakim Goksör/TT

När världen nu stapplar in i 2021 blir den stora frågan om det nu finns en möjlighet till återstart för samarbete och stabilitet, eller om vi kommer att se alla den nya oredans tids tendenser förstärkas ytterligare.

Under pandemiåret 2020 är det tydligt den senare utvecklingen som dominerat. Motsättningen mellan USA och Kina har trappats upp månad för månad. Det internationella samarbetet har vacklat och fallerat. Ryssland har än tydligare fallit ner i sina egna myter. Och när världsekonomin och världshandeln backar kraftigt faller hundratals miljoner människor tillbaka i extrem fattigdom. Hitintills har pandemin kostat ca 1,7 miljoner människor livet.

Men samtidigt finns nu tecken som tyder på en ljusning.

Om mindre än en månad tar Biden-administrationen över i USA. Fyra år där USA varit en farligt destabiliserande faktor för allt internationellt samarbete kommer nu att ersättas av en tydlig ambition att bygga samarbete med gamla och nya allierade, delvis drivet av insikten om att USA:s maktposition inte är vad den en gång var och att allierade därmed blivit en ny nödvändighet, men delvis också av insikten om att globala utmaningar kräver globala svar.

Under 2021 kommer vi att se detta tydligast när det gäller dels klimatpolitiken i arbetet inför COP26-konferensen i Glasgow i november och dels i arbetet med vacciner och att stärka det globala hälsosamarbetet. Klimatfrågan har nu blivit högsta prioritet också i USA - och insikten finns att pandemin inte är bekämpad förrän den är bekämpad överallt och att COVID-19 inte var den sista pandemi mänskligheten kommer att drabbas av.

Med USA kvar i världshälsoorganisationen WTO och åter i Paris-avtalet finns helt nya möjligheter. 

En tydlig effekt av hur den kraftiga nedgången för den globala ekonomin under 2020 påverkat olika delar av världen är att Kinas ekonomiska betydelse kommer att öka. 

För Kina började året katastrofalt med pandemins utbrott i Wuhan, och med all sannolikhet var också partiledningens position i svajning. Men dramatiska åtgärder har sedan dess lett till att den kinesiska ekonomin nu växer på ett sätt som inget annat block i den globala ekonomin, och allt tyder dessutom på att Xi Jinping ytterligare konsoliderat sin position. 

Siffror från IMF tyder nu på att upp mot en tredjedel av den samlade globala tillväxten fram till 2025 kommer att komma i den kinesiska ekonomin, och andra beräkningar tror att Kinas ekonomi nu kommer att gå om den amerikanska även i nominella termer några år därefter. 

Så kan det bli, även om ingenting är säkert. Den långsiktiga demografiska förändringen, och den allt starkare statskapitalistiska tendensen i den kinesiska politiken, kommer på sikt att bromsa tillväxten. Och det politiska systemet förblir slutet och tilltagande auktoritärt - det är illa för ett samhälle som strävar efter modernitet.

För Biden-administrationen blir det nu en avgörande uppgift att ge USA en sammanhållen och trovärdig Kina-strategi efter Trump-årens allmänna utbrott och osorterade korståg. Och förhoppningen är att man kommer att göra detta i dialog med demokratiska allierade som EU, Japan och Indien.

Detta år har inneburit en serie av tilltagande dramatiska amerikanska teknologisanktioner mot Kina. Det globala slaget om 5G är då marginellt i förhållande till ansträngningen att helt blockera den kinesiska ekonomins tillgång till mer avancerade halvledare. Och utan den tillgången kommer Kinas hitintills snabba digitalisering att bromsas dramatiskt.

I Peking ses detta sannolikt som någonting som kommer så nära ett krig man kan komma. Svaret har hitintills varit avmätt, delvis sannolikt i avvaktan på skiftet i USA, men tydligt är hur den nationalistiska och konfrontatoriska retoriken successivt förstärks. Om ett år - när Washington och Peking hunnit se varandra i vitögat - kommer vi att se mer om den konfrontationens konsekvenser.

Men alldeles klart är att kampen om kontrollen av framtidens teknologier i ett skede när digitaliseringen så tydligt accelererar kommer att bli än mer central under de kommande åren. Geoteknologin kommer allt mer att dominera geopolitiken.

Till den situationen har EU ännu inte riktigt anpassat sig.

Europas 2020 har naturligt nog dominerats av pandemin. Att man både globalt och europeiskt tog initiativet i vaccinfrågorna var utomordentligt viktigt, men det var också det stora räddningspaket på 750 miljarder euro som ju delvis finansieras med upplåning. Det paketets omedelbara effekt har ju varit att påtagligt stabilisera de europeiska finansiella marknaderna, och rusningen efter dess obligationer har varit stark.

Det är om några år vi kommer att se effekterna fullt ut. Förhoppningsvis kommer den gröna och den digitala omvandlingen att få ett kraftigt stöd, men den avgörande frågan är om Europa kommer att klara återhämtningen utan att förlora mark i förhållande till USA och Kina. Svaret på den blir avgörande också för Europas geopolitiska vikt under detta decennium.

Viktigt blir att man klarar vad vi kan kalla räddningen ur räddningen. Omedelbart har ju alla regler om konkurrensvillkor, statsstödsbegränsningar och underskott satts ur spel, och enorma summor gjorts tillgängliga för den omedelbara överlevanden. Det har varit nödvändigt och korrekt.

Men långsiktigt är det inte underskottsfinansierade zombie-företag och zombie-ekonomier som kommer att klara den globala konkurrensen. Politiken måste tämligen snart att åter börja fokusera på den europeiska ekonomins globala konkurrenskraft.

Där är den gröna omställningen viktig, men än mer den digitala revolution som accelererat så tydligt under pandemins år. Börsvärdet på de stora amerikanska digitala företagen är nu större än det samlade europeiska börsvärdet. De åtta högst värderade företagen i världen är nu relativt unga högteknologiföretag - fem av dem från USA och tre av dem från Kina.

Var finns Europa? Att reglera digitala plattformar och diskutera digitala skatter kan man göra - men ingenting av detta har med att skapa genuin europeisk digital konkurrenskraft att göra. Här behövs ett tydligt skifte i perspektiv och tänkande i Bryssel. En svensk röst skulle inte skada i den debatten. 

De omedelbara ekonomiska siffrorna för 2020 är tydliga. Den kinesiska ekonomin växer - och nedgången i den amerikanska ekonomin är cirka hälften av nedgången i den europeiska ekonomin. Det krävs ett rejält europeiskt lyft för att vi inte skall halka efter.

2021 och kanske 2022 ger en möjlighet att med ett nytt globalt samarbete i alla fall bromsa de långsiktiga trenderna i den nya oredans tid. Och där kommer dialogen mellan Bryssel och Washington att bli utomordentligt viktig. Tillsammans kan vi balansera och också samarbeta med Kina - splittrade kommer vi långsiktigt kanske inte att klara det.

Men på längre sikt består och till och med förstärks osäkerheten. 

Vi vet inte om historien kommer att se Donald Trump eller Joe Biden som parentesen i den amerikanska politiken, och debatten inte minst mellan Paris och Berlin dessa veckor om politiken framöver speglar ju också den osäkerheten. Och som det nu ser ut kommer den kinesiska makten att stärkas ytterligare - och därmed också de spänningar som finns i ett globalt system som i många avseenden skapats för en annan tid.

Men låt oss nu fokusera på de möjligheter till ett nytt globalt samarbete som finns - i alla fall just nu.

Carl Bildt

Tidigare stats- och utrikesminister.


Detta är en debatt- och opinionstext. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder Dagens industri möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten. De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till di.se. Dagens industri granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen di.se. Läs mer om kommentering här.

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?