Annons

Geoekonomisk konflikt förändrar Sveriges roll

Dagens geopolitiska spänningar karaktäriseras av hur ekonomi, innovation och teknik blivit huvudingredienser. Sverige – som till stor del bygger sitt välstånd på fria flöden av varor, kapital och tjänster – har en särskild utmaning i att anpassa sig till denna konfliktlogik, skriver BJÖRN FÄGERSTEN.

MAKT. Till våren tar ett Hong Kong-baserat företag, vars chef sitter i kinesiska partikongressen, över driften av containerterminalen i Stockholms nya hamn i ett 25-årigt avtal. Hur värderar vi den risken?
MAKT. Till våren tar ett Hong Kong-baserat företag, vars chef sitter i kinesiska partikongressen, över driften av containerterminalen i Stockholms nya hamn i ett 25-årigt avtal. Hur värderar vi den risken?Foto:Mikhail Klimentyev

Från det Kalla krigets slut har den dominerande logiken stipulerat att handel och ökad interaktion skulle leda till utveckling, ideologisk konvergens och fredlig samvaro. Detta globaliseringsparadigm har under senare år utmanats av en motstridig geopolitisk logik med fokus på konkurrens mellan stater och regimtyper. Denna konkurrens förs även på det geoekonomiska planet; användningen av ekonomiska verktyg för utrikespolitiska mål. Denna utrikespolitiska genre skiljer sig dramatiskt från hur man från ett globaliseringsperspektiv har sett på ekonomin och marknadens politiska roll. 

Kärnan i dagens geoekonomi är att ömsesidiga beroenden och kontaktytor inte bara bygger nytta och stabilitet utan också sårbarhet. Beroenden är aldrig jämlika och kan aktivt användas mot den mest beroende parten som påtryckningsmedel. 

Att kontrollera, skydda och utvinna fördelar ur de flöden som passerar våra territorier och bygger våra moderna samhällen är därmed kärnan i en geoekonomisk strategi. Det kan handla om informationsflöden, finansiella flöden såsom banktransaktioner, handelsflöden inom komplexa värdekedjor, direktinvesteringar och innovationsflöden.

Denna geoekonomiska flödeskamp är i dag en dominerande konfliktyta mellan USA och Kina och kan därmed komma att färga decennier av möjlig stormaktsrivalitet. Det är också en kraftmätning som inte lämnar några andra aktörer opåverkade.   

På europeisk nivå har ett antal mått och steg tagits för att hantera denna utveckling. USA:s hot om sanktioner mot europeiskas företag som handlar med Iran har startat ett arbete kring hur europeiskt näringsliv kan göras mindre sårbart. Med udden mot Kina har unionen infört en gemensam granskning av utländska direktinvesteringar inom kritiska sektorer.  

EU, som tidigare kallats för en politisk dvärg men en ekonomisk jätte, borde gynnas av att mer maktpolitik flyttas till det ekonomiska fältet. Men i praktiken är det en svår anpassning för Unionen. Dels för att säkerhetspolitik och ekonomi inom EU har integrerats på olika sätt och till olika grad vilket försvårar ett överskridande geoekonomiskt förhållningssätt. Men också för att EU själv manifesterar förhoppningen om att ömsesidiga beroenden leder till fred och utveckling och därmed inte är riggat för att begränsa eller själv utnyttja dessa beroenden. Slutligen så hindrar EU:s halvfärdiga samarbete möjligheterna att använda sin ekonomiska makt inom internationell politik: Europeiska Centralbanken har ett strikt mandat vad gäller valutapolitiken och den ekonomiska politiken ligger till stor del kvar i huvudstäderna vilket gör att samordnad finanspolitik är svår att mobilisera, till exempel för att mildra effekterna av handelskonflikter.  

Inom Europa kan Sverige sägas ha en särskilt krävande utmaning i anpassningen till en mer geoekonomisk omvärld. Sverige har gått i bräschen för globaliseringens logik och för all del gynnats av den. Startsträckan för att anpassa sig till geoekonomins logik och storpolitikens intrång på marknadernas område är lång. Till detta ska läggas att Sverige själv har en industri som är av stor vikt för andras geoekonomiska intressen, där till exempel Ericsson ses som ett nationellt säkerhetsintresse i USA. 

Vissa steg har nu tagits i Sverige, till exempel en utredning om ett nationellt system för granskning av utländska direktinvesteringar samt lagändringar som underlättar säkerhetspolitiska hänsynstaganden vid till exempel 5G-investeringar. Men drivkraften verkar till stor del härstamma från antingen media eller påstötningar från Bryssel och Washington. En mer strategisk utblick kring vad som är skyddsvärt och vad som utgör geoekonomiska risker lyser ännu med sin frånvaro. 

Minns den mediala och politiska uppståndelsen när ett Hong Kong-baserat företag, vars ägare hade partipolitiska kontakter, för två år sedan visade intresse för en hamn i Lysekil. Motsvarande uppståndelse har inte tillägnats det faktum att ett annat Hong Kong-baserat företag, vars chef själv sitter i kinesiska partikongressen CPPC, till våren tar över driften av containerterminalen i Stockholms nya hamn i ett 25-årigt avtal. Genom hamnen – Norvik – kommer en ansenlig del av Sveriges varor att hanteras och huvudstadsregionens försörjning säkras. Möjligtvis är detta oproblematiskt och ska endast bedömas på kommersiella grunder. Men exemplet väcker frågan om gränsdragningar. Till vilken grad och enligt vilka kriterier ska Sverige skydda sig mot upplevda risker vad gäller kontroll över och insyn i för oss vitala flöden och funktioner? 

Det Sverige behöver är inte främst snabba utryckningar i det för dagen aktuella ämnet utan ett bred och långsiktig ansats för att säkra våra intressen i en era av geoekonomisk rivalitet och konflikt. En sådan ansats borde innehålla flera element.

För det första krävs ett arbete för svensk innovation och tillväxt som utgör basplattan i geoekonomisk konkurrens. Sverige, eller Europa, kan aldrig göras oberoende av omvärlden men vi kan se till att dessa beroenden är hyfsat symmetriska och inte enkelt kan vändas mot oss, förslagsvis genom att andra fortsatt efterfrågar det vi uppfinner och producerar. Parallellt måste beredskapen höjas inför en ökad nivå av teknonationalism och åternationaliserade värdekedjor i andra länder.   

För det andra måste det säkerställas att relevanta delar av statsförvaltningen är medvetna om dagens och morgondags konfliktlinjer. Det kan handla om att se över rutiner för statligt bolagsägande och offentliga upphandlingar: vad är skyddsvärt, vad vill staten säkra för värden med ägande och investeringar. Inom förvaltningen är det också i dag uppenbart att handel får säkerhetspolitiska konsekvenser. Handelspolitiken får därför inte behandlas som en separat och frikopplad del av svensk och europeisk utrikespolitik.

Slutligen bör Sverige fundera över hur arbetet inom EU bäst kan säkra våra intressen på detta område. Hur kan enskilda EU-länder få stöd från unionen vid geoekonomiska konflikter? Med en ny kommission på plats som har ambitionen att stärka Europas inflytande i världen är det läge att spela in nya idéer och samtidigt hålla EU:s kurs mellan naivitet och protektionism. Det är också på EU-nivå som en diskussion om geoekonomisk avskräckning kan föras, det vill sägas vad européer är beredda att göra i termer av sanktioner, hindrat marknadstillträde och utestängning från betal- och transaktionssystem för att avskräcka andra aktörer att på motsvarande sätt agera mot Europa.

Björn Fägersten

Chef Europaprogrammet Utrikespolitiska institutet

Detta är en debatt- och opinionstext. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.
Innehåll från SileonAnnons

Banker behöver växla upp tempot när BNPL-marknaden växer

I takt med konsumenternas ökande efterfrågan på flexibla betaltjänster växer marknaden för Buy Now Pay Later (BNPL) snabbt runt om i världen. Samtidigt är det många banker som halkar efter i utvecklingen och riskerar att tappa marknadsandelar om de inte agerar fort.

– Vi ser att bolag som kan erbjuda BNPL-tjänster växer och tar marknadsandelar från retailbankernas kaka där konsumentkredit är en viktig del av verksamheten. Det här gör att alla internationella banker, inklusive de svenska, nu måste börja agera på konsumenternas förändrade köpbeteenden och efterfrågan, och också börja erbjuda BNPL-tjänster, menar David Larsson, vd på Sileon.  

Det pågår ett tydligt skifte på betal- och kreditmarknaden där de yngre generationerna styr efterfrågan på den digitala och flexibla upplevelsen som BNPL-lösningar tillför. Enligt en rapport från Insider Intelligence i februari 2022 väntas marknaden för BNPL-tjänster nå ett transaktionsvärde på 680 miljarder dollar globalt redan år 2025*. Det innebär en fördubbling av den marknadsstorlek man prognostiserade för några år sedan. För att hänga med i trenden bör man dock agera snabbt, något som kan vara utmanande för banker.

– Svårigheterna för bankerna är att möta den här utvecklingen själva, då många av dem sitter fast i gammal, komplex infrastruktur. Det gör att det krävs stora resurser och tunga IT-investeringar för bankerna om de själva internt ska bygga upp en BNPL-plattform, säger David Larsson. 

Kort ”time to market”

Svenska Sileon, som verkar på den internationella marknaden, erbjuder sina kunder en flexibel och innovativ BNPL-plattform. Genom plattformen kan banker få tillgång till en fullt skalbar BNPL-funktionalitet i egen regi. 

– En BNPL-tjänst måste vara flexibel och det måste gå snabbt att få ut erbjudandet till marknaden. Med vår modulära SaaS-lösning kan bankerna lansera sitt BNPL-erbjudande på endast några veckor. Vår tjänst är enkel att använda, fullt skalbar och går att anpassa med olika erbjudanden till olika kundgrupper på olika marknader och i olika länder, förklarar David Larsson. 

Till skillnad från att bygga en BNPL-plattform internt, blir det oftast betydligt snabbare, enklare och billigare för banker att använda Sileons SaaS-lösning. Då BNPL-tjänsten är fullständigt modulär kan Sileons kunder välja om de vill använda delar av den för att utöka sitt eget betalerbjudande eller satsa på en helhetslösning.

– Vi är ganska ensamma om det här erbjudandet på marknaden. Väljer man Sileon får man även en framtidssäkring på köpet, då vi ligger i framkant och ständigt utvecklar tjänsten för att hela tiden möta konsumenternas ständigt föränderliga behov. Våra kunder kan känna sig trygga i att det är det här vi kan och som vi alla verkligen brinner för, avslutar David Larsson.  

Om Sileon

Sileon är ett globalt fintech-bolag som erbjuder en innovativ SaaS-baserad Buy Now Pay Later (BNPL) funktionalitet till banker, långivare och fintechs. Med Sileons modulära SaaS-lösning får kunder snabbt tillgång till en skalbar, kostnadseffektiv och API-baserad BNPL plattform – i egen regi.

Läs mer här 

*Statistik från Insider Intelligence, publicerad 3 februari 2022

 

Mer från Sileon

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Sileon och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera