1515

Genomför dykningar igen

Regeringen måste redovisa sin inställning till kraven från anhöriga och från Estlands regering. Den svenska processen får inte uppfattas som bromsande. Konkret handlar det om att möjliggöra nya dykningar. Sverige ska i denna fråga måna om att vara en god och lyhörd granne, anser Hans Wallmark, Maria Stockhaus och Johan Forssell (M).

Foto:Anders Wiklund

Det har gått 26 år sedan M/S Estonia förliste på öppet hav på väg från Tallinn till Stockholm. Estoniakatastrofen är ett nationellt trauma för Sverige såväl som för Estland. Det är en tragedi som binder samman våra länder med Finland. 

De nya uppgifter som i en tv-dokumentär framkommit kring ett stort hål i Estonias skrov väcker frågor. Sverige måste agera ansvarsfullt och transparent för att tillsammans med våra grannar Estland och Finland säkerställa att de nya uppgifterna utreds.

Förhållningssättet till de nya uppgifterna om M/S Estonias skrov ställer ett stort ansvar på Sveriges förmåga att driva en svår process framåt, med respekt och ödmjukhet för överlevande och anhöriga såväl som för gravfrid en. Därtill måste våra grannländer Estland och Finlands perspektiv tas i beaktande. Det är en fråga med många dimensioner och perspektiv. Det krävs ett inkännande agerande som tar de överlevandes och de anhörigas intressen i beaktande såväl som respekten för de omkomna. Samtidigt finns legitima önskemål att ta i beaktande om att en ny undersökning ska göras.

Vi kan konstatera att det framkommit olika uppgifter kring hur länderna bör förhålla sig till frågan om dykningar och undervattensaktiviteter syftandes till att undersöka den nya informationen utifrån den internationella överenskommelsen om M/S Estonia. Givet de skillnader i gravfridslagstiftning som finns i de olika länderna behöver Sveriges regering svara på frågor om den fortsatta processen.

Moderaterna har utifrån de uppgifter som nu presenterats tydliggjort att dykningar bör kunna genomföras för att utreda de nya uppgifterna om skrovet. Det skulle ligga i linje med önskemål från Stiftelsen Estoniaoffren, anhöriga samt den estländska regeringen. Vi ser det som särskilt angeläget att den fortsatta hanteringen av frågan präglas av transparens. De nya uppgifter som framkommit går svårligen att utreda utan att ta sig till platsen. Det har också sedan tv-dokumentären först visades framkommit en del teorier och rent av konspirationer kopplade till olyckan. I grunden är öppenhet ett bättre och mer effektivt sätt att hantera allt detta än slutenhet.

Därför är det viktigt att regeringen redovisar sin ståndpunkt på önskemål från både anhöriga som Estlands regering och reder ut huruvida svenska lagändringar bör ses som nödvändiga. Moderaterna är öppna för att ändra lagen om så skulle behövas, samtidigt som en svensk process inte får uppfattas bromsa hanteringen i samtliga länder. Sveriges åtgärder måste ske i direkt samråd med Estland och Finland. Konkret handlar det om hur Sveriges regering ser på den estländska inställningen att nu genomföra dykningar för att möjliggöra en bredare granskning.

Sverige ska i denna fråga måna om att vara en god och lyhörd granne. De tre ländernas expertmyndigheter samarbetar nu under estnisk ledning för att skapa en bild av de nya uppgifterna som framkommit. En stark samverkan mellan länderna är givetvis betydelsefullt i frågan och det är viktigt att Sverige uppfattas som konstruktiv part i arbetet. Moderaterna har lyft betydelsen av att även Sverige måste ha en inriktning för att komma framåt i frågan om de nya uppgifterna. I väntan på haverikommissionens pågående arbete, vilket inte innefattar dykningar, bör diskussionen om möjliga vägar framåt konkretiseras.

Att vi tillsammans med våra grannländer förmår att hantera ett svårt trauma kräver också en hög grad av diplomatisk finkänslighet. Hur vi gemensamt möter frågan om M/S Estonias förlisning utgör ett viktigt steg i värnandet av de starka banden som finns mellan länder och medborgare i Norden och Baltikum. När det nu står klart att Estlands regering vill se nya dykningar är det alltså viktigt att den svenska regeringen tydliggör hur man vill gå vidare i processen.

En nära samordning med de anhöriga och överlevande är ytterligare en viktig prioritering för det fortsatta arbetet. Haverikommissionen måste aktivt föra en dialog med alla berörda parter i katastrofen. De nya uppgifterna som framkommit i tv-dokumentären måste därför tas på allvar och utredas noga. Genom åren har allt för många misstag skett vad gäller förmågan till öppenhet och information. 

Vi räknar även med att regeringen i den fortsatta processen håller riksdagen informerad i detta ärende för att säkerställa en god öppenhet i den fortsatta undersökningen av de nya uppgifterna. Det är en viktig del av den folkliga förankringen av arbetet. Utrikesutskottet har redan haft ett möte med UD och kabinettSsekreterare Robert Rydberg. Trafikutskottet har möte med statsrådet Mikael Damberg.

Förlisningen av M/S Estonia är ett nationellt trauma och hanteringen av frågan kräver en djup respekt för överlevande, anhöriga och offer. Det ställer krav på politiskt ansvarstagande såväl som samarbete. Sverige måste agera ansvarsfullt och transparent när vi nu säkerställer förmågan att sakligt och klokt utreda de nya uppgifterna som framkommit. 

 

Hans Wallmark, utrikespolitisk talesperson (M)
Maria Stockhaus, trafikpolitisk talesperson (M)
Johan Forssell, rättspolitisk talesperson (M)

 


Innehåll från RiksbyggenAnnons

Bostadspolitisk expert: Saknas dedikerade satsningar för att upprätthålla byggtakten

Johanna Ode, bostadspolitisk expert på Riksbyggen.
Johanna Ode, bostadspolitisk expert på Riksbyggen.

Äntligen ligger byggtakten av nya bostäder på en acceptabel nivå. Men Johanna Ode, bostadspolitisk expert på Riksbyggen, menar att det inte räcker.

– Det krävs dedikerade politiska satsningar för att hålla byggandet uppe över tid, och om vi väntar tills nästa lågkonjunktur slår till med att införa dem är det för sent.

Nästan alla Sveriges kommuner rapporterar bostadsbrist, men, för första gången på många år visar nu Boverkets siffror att bostadsbyggandet 2021 kommer att ligga över den takt som krävs för att på sikt nå balans på bostadsmarknaden.

– Det är så klart jättepositivt att vi har en hög byggtakt generellt sett, men det betyder inte att den bara kommer att rulla på. Det är långa ledtider i bostadsbyggandet och får vi en konjunkturändring är risken att bostadsbyggandet avstannar uppenbar, säger Johanna Ode.

Stödet är avgörande för om det byggs

För att undvika den risken efterlyser hon och Riksbyggen flera åtgärder från politiskt håll, bland annat höjda nivåer och mer långsiktiga besked kring det statliga investeringsstödet för hyresrätter.

– Det här stödet gör det möjligt att bygga nya hyresrätter över hela landet, även på orter där vi inte hade fått ihop kalkylen annars. De orterna behöver också fler bostäder, och stödet är avgörande för om de blir byggda eller inte, men det finns en stor politisk osäkerhet kring hur det kommer att utvecklas, något som hämmar bostadsbyggandet.

Läs mer om Riksbyggens bostadspolitiska opinionsarbete

Men även på bostadsrättsmarknaden efterlyser Johanna Ode fler åtgärder, framförallt statliga garantier innan byggstart.

– I dag vill färre privatpersoner köpa ny bostad på ritning i samma grad som tidigare. Samtidigt kräver bankerna att hälften av lägenheterna i ett nytt projekt ska vara sålda innan de ska bevilja ett lån, och det här glappet ställer till det.

Satsningar som gynnar hela samhället

Därför skulle Johanna Ode gärna se att staten går in och erbjuder statliga garantiåtaganden som kan hjälpa till att överbrygga glappet och möjliggöra för fler projekt att sätta spaden i marken tidigare. Eftersom bostadsbyggandet står för 11 procent av BNP menar Johanna Ode att sådana här och liknande satsningar inte bara gynnar de enskilda personer som äntligen kan skaffa en bostad, utan hela samhället.

– Man brukar säga att varje byggarbetare sysselsätter ytterligare tre personer i nästa led, så att hålla igång bostadsbyggandet ger stora effekter på samhällsekonomin.

Men det är inte bara nybyggnation som löser problemen på bostadsmarknaden.

– Det är jättepositivt att vi har en hög nybyggnadstakt, men ska vi vara ärliga innebär det att bostadsmarknaden är i balans först om ett decennium, och det är lång tid att vänta för den som behöver bostad här och nu.

Läs mer om Riksbyggens förslag om ett startlån för unga vuxna

Vill se startlån för unga vuxna

Därför menar Johanna Ode att det behövs satsningar som gör att vi kan nyttja det befintliga beståndet på bättre sätt, något som dessutom är bra ur hållbarhetsperspektiv, samt satsningar som gör det lättare för unga vuxna att ta sig in på bostadsmarknaden. På Riksbyggen har man därför konceptet Hyrköp av bostadsrätt för unga vuxna, där personer upp till 35 år får hyra sin lägenhet i fem år medan de sparar ihop till kontantinsatsen. Men Johanna Ode vill även här se statliga satsningar.

– Vi på Riksbyggen har tagit fram förslag på något vi kallar Ungbolån, ett startlån för unga vuxna som kan jämföras med CSN-lån, och som gör det möjligt för dem att starta sitt vuxna liv och bidra till samhället med den trygghet en egen bostad innebär. Det finns en statlig utredning som tittar på startlån för förstagångsköpare.

– Nu gäller det att det blir tillräckligt enkelt och attraktivt utformat för att det ska vara användbart och att regeringen ser till att det införs, så fler unga vuxna kan köpa en egen bostad.

Mer från Riksbyggen

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Riksbyggen och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?