ANNONS:
Till Di.se
START BÖRS DI LIVE BEVAKNINGAR
ANNONS

Generaldirektören: Upphandlingarna läcker – regeringen måste agera

  • JÄTTEAFFÄR. Det borde vara självklart att staten tillhandahåller statistik om en verksamhet som har så stor betydelse för samhällsekonomin, skriver Upphandlingsmyndighetens generaldirektör Inger Ek.

DEBATT. Offentliga upphandlingar utgör en femtedel av Sveriges ekonomi, men systemet lider enligt regeringen av allvarliga brister. Faktum är att vi inte ens vet hur mycket pengar som läcker eftersom statistiken oacceptabelt nog fortfarande saknas, skriver Inger Ek, generaldirektör på Upphandlingsmyndigheten.

Det sägs att offentlig upphandling läcker miljarder. Civilminister Ardalan Shekarabi säger i Dagens industri (7/5) att det finns allvarliga brister när det gäller offentlig upphandling. Stämmer det? Sanningen är att vi inte med säkerhet vet eftersom statistiken saknas.

Den offentliga upphandlingen utgör närmare en femtedel av svensk ekonomi, uppskattningsvis nära 700 miljarder kronor årligen.

Det borde vara självklart att staten tillhandahåller statistik om en verksamhet som har så stor betydelse för samhällsekonomin och samhällsutvecklingen som den offentliga upphandlingen.

En tillgänglig statistik ger insyn i hur offentliga medel används och skapar förutsättningar för utveckling av Sveriges offentliga affärer, till nytta för medborgare och näringsliv.

Regeringen har fattat beslut om ett förslag där man vill ge Upphandlingsmyndigheten i uppdrag att ansvara för en statistikdatabas med uppgifter om annonserade upphandlingar.

Det är bra och jag välkomnar det som ett viktigt första steg mot en heltäckande statistik på de offentliga inköpen. Det finns en stor efterfrågan på kvalitetssäkrad statistik från näringsliv, offentlig sektor, medborgare och akademi.

Statistiken ska vara öppen och tillgänglig och kunna användas av alla intressenter utan hinder och begränsningar. Det skapar förutsättningar för ökad kunskap och ger underlag för att utveckla samhälle och näringsliv.

Regeringens förslag innebär att statistiken på upphandlingsområdet i huvudsak ska baseras på uppgifter som anges vid annonsering av upphandling.

Med förslaget får samhället tillgång till nödvändig information om hur upphandlande organisationer använder regelverket om upphandling, till exempel vilka lagar som används, vilka metoder, förfaranden och tilldelningsgrunder som används och hur avtalen utformas.

Förslaget gör det också möjligt att följa i vilken utsträckning upphandlingen bidrar till social och miljömässig hållbar utveckling genom att miljö- och arbetsrättsliga krav ställs i upphandlingen. Eller hur offentlig upphandling används som ett medel för att få till stånd innovation och nya lösningar.

Likaså får man information om hur stora värden den annonserade upphandlingen i Sverige uppskattas till vid tidpunkten för kontraktens tecknande.

Förslaget är alltså ett mycket bra första steg, som ger förutsättningar för en relevant och tillgänglig statistik om de upphandlingar som annonseras i Sverige.

Men statistik baserad på annonsering är inte tillräckligt. Den behöver kompletteras med inköpsvärden, det vill säga uppgifter som med utgångspunkt i inköpsfakturor kan visa hur våra skattemedel verkligen används.

Inköpsvärden visar hur stora belopp som i praktiken betalas ut och till vilka leverantörer. Det leder till möjligheten att ta fram nationell statistik som ger svar på vem som köper vad, av vem och för hur mycket.

En sådan statistik ger ökad transparens och insyn i hur skattemedlen används i praktiken och kan bidra till att uppmärksamma ineffektivitet och minska risken för korruption och oegentligheter.

Det borde vara självklart att beslutsfattare i offentlig sektor ser nyttan med statistik på upphandlingsområdet och strävar efter att underlätta insyn för allmänheten om hur skattemedlen används till inköp.

På flera håll arbetar man förstås strategiskt med inköp för att få överblick och kontroll, men alltför många saknar fortfarande den insikten. Med en nationell inköpsstatistik får alla upphandlande organisationer i Sverige tillgång till en grundläggande inköpsanalys.

Den kan användas som ett underlag för jämförelser och som ett verktyg för verksamhetsutveckling något som borde stå högt på varje upphandlande organisations önskelista.

Nationell inköpsstatistik har också länge efterfrågats av näringslivet. Näringslivet är nämligen väl medveten om att sådan statistik synliggör potentiella affärsmöjligheter. Den ger företag möjligheter att analysera den offentliga marknaden och räkna på offentliga kontrakt.

Det är bra för näringslivet och ökar också intresset för den offentliga upphandlingen, vilket bidrar till ökad konkurrens och bättre offentliga affärer.

Upphandlingsmyndigheten har nyligen på uppdrag av regeringen genomfört en förstudie om vilka uppgifter om inköpsvärden som behöver samlas in och hur det kan utformas.

Digitaliseringen har medfört att insamlingen av inköpsvärden i hög utsträckning kan ske digitalt och automatiserat och kräver därmed inget manuellt arbete. Det skulle alltså inte innebära någon nämnvärt ökad arbetsbörda för offentlig sektor.

Det är dags att gå från ord till handling för att förbättra och öka insynen i Sveriges offentliga affärer med hjälp av heltäckande faktaunderlag. 

Därför uppmanar vi:

• Riksdagen att besluta enligt regeringens förslag. Förslaget skapar förutsättningar för en relevant och tillgänglig statistik om den annonserade upphandlingen i Sverige.

• Regeringen att snarast förbereda lagstiftning som möjliggör för Upphandlingsmyndigheten att samla in och publicera inköpsvärden som öppna data. 

Först då finns det fullständig statistik på upphandlingsområdet, som omfattar hela inköpsprocessen.

Vi vet inte om offentlig upphandling läcker pengar. Ingen vet, för statistiken saknas och det är oacceptabelt.

Vad vi däremot vet är att offentlig upphandling inte får läcka pengar. Statistik är därför avgörande för den fortsatta utvecklingen på upphandlingsområdet. Med kvalitetssäkrad statistik kan vi följa hur våra skattepengar används och utkräva ansvar om så behövs.

Svenska folket har rätt till insyn. Det är ytterst en fråga om tillit och förtroende för våra demokratiska institutioner. Offentlig upphandling är en jätteaffär och vi måste ge medborgaren insyn i hur pengarna används.

Inger Ek, generaldirektör Upphandlingsmyndigheten

Detta är en debatt- och opinionstext. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.
Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Läs mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies