1515

Ge Ygeman ansvaret för cybersäkerheten

DEBATT. Sverige är helt beroende av en fungerande digital infrastruktur, men koordinationen brister. Regeringen bör åtgärda detta genom att inrätta ett samordningskansli under digitaliseringsministern i det nya Infrastrukturdepartementet, skriver företrädare för Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA).

MÅNGA AKTÖRER. Utan att tveka dricker vi vattnet i kranen, och är säkra på att få en varning i mobilen när något gått snett. Den digitala infrastrukturen saknar en motsvarande samordning och tydlig ansvarsfördelning, skriver författarna.
MÅNGA AKTÖRER. Utan att tveka dricker vi vattnet i kranen, och är säkra på att få en varning i mobilen när något gått snett. Den digitala infrastrukturen saknar en motsvarande samordning och tydlig ansvarsfördelning, skriver författarna.Foto:Claudio Bresciani/TT

Digitaliseringen beskrivs ofta som den fjärde industriella revolutionen. Precis som vid tidigare genomgripande strukturomvandlingar krävs en kombination av ett dynamiskt näringsliv med tillräcklig omställningsförmåga och politiska insatser för att säkerställa Sveriges framtida konkurrenskraft.

Många länder som står inför liknande utmaningar kraftsamlar för fullt. Tyvärr är Sverige långt ifrån bäst i klassen. Det brister i samordning på statlig och kommunal nivå. Vi lyckas heller inte utnyttja vår fulla potential i samarbeten mellan stat och näringsliv.

Sverige är i dag totalt beroende av en fungerande digital infrastruktur. De flesta samhällstjänster förutsätter ständig tillgång till internet. Även när olyckor sker, eller någon försöker sabotera systemen. Detta kräver ett väl fungerande system för trådlös kommunikation.

I dagens digitala infrastruktur samverkar en rad olika aktörer på olika nivåer. Om Televerkets tidigare kontroll av infrastrukturen kunde liknas vid ett stuprör så kan dagens system beskrivas som en lasagne. Det är samspelet mellan lasagnens olika lager som ger oss en hel smakupplevelse, precis som när vi som användare på ett smidigt sätt använder den komplexa digitala infrastrukturen.

Systemet kräver samordning. Men av vad? Låt oss använda vattenförsörjningen som illustration. Innan vi får vatten i kranen har en rad aktörer och system med olika uppgifter samverkat. Allt från reningsverket vid vattentäkten, kontrollen av vattnets kvalitet och tillsynen av vattenledningarna. Här finns tydliga bestämmelser, regler och en klar ansvarsfördelning. Utan att tveka dricker vi vattnet i kranen, och är säkra på att få en varning i mobilen när något gått snett.

Den digitala infrastrukturen saknar en motsvarande samordning och tydlig ansvarsfördelning. Många myndigheter arbetar ambitiöst inom sina ansvarsområden. Men samordningen beror i allt för mycket på enskilda individer och för lite på genomarbetade processer.

Med den nya regeringen på plats finns nu chansen att ändra på detta. Förändringen bör utgå från insikten att digitaliseringen berör alla politikområden. I den tidigare rödgröna regeringen var ansvaret i huvudsak uppdelat på två ministrar, närings- respektive civilministern. Därutöver hade några andra departement ett mer synligt ansvar. Ett av dessa var Försvarsdepartementet.

Detta var ingen bra eller effektiv lösning. Därför föreslår vi att ett samordningskansli med både finansiella resurser och mandat att driva styrnings- och samordningsfrågorna inrättas. Det ska inte ta över uppgifter som redan utförs av olika myndigheter eller organisationer, vare sig privata eller offentliga. I stället ska uppgiften vara att koordinera satsningar och sprida information om det som redan görs för att undvika dubbelarbete och utnyttja samordningsfördelar.

Ett sätt att snabbt förverkliga samordningskansliet är att lyfta in regeringens Digitaliseringsråd i Regeringskansliet. Uppdraget bör utformas så att det innefattar alla delar av digitaliseringen, inte minst infrastrukturfrågor. Samtidigt måste organisationen utformas och bemanningen förstärkas för att kunna fungera i Regeringskansliets miljö.

Samordningskansliet bör ha:

Ett övergripande ansvar för gemensamma standarder och plattformar på vilka för samhället grundläggande system, applikationer och infrastruktur byggs. Det innebär både arbete med planeringen av helt nya system samt ut- och ombyggnad av befintliga. Uppdraget innebär även att samarbeta, påverka och – när det bedöms som nödvändigt – föreslå lagstiftning för kommunala och privata aktörer.

Ett motsvarande övergripande ansvar för cybersäkerhet, det vill säga nationella säkerhetsfrågor.

För att kunna arbeta effektivt måste samordningskansliet vara en integrerad del av Regeringskansliet. Ofta hörs en önskan om att denna typ av samordningsuppdrag ska placeras i Statsrådsberedningen under statsministern. Det är naturligtvis en fullt möjlig lösning, men inte alltid önskvärd enligt tradition och praxis.

I regeringens nya organisation är Infrastrukturdepartementet en naturlig placering. Men frågan om placering är underordnad önskan om att ett samordningskansli kommer till stånd.

En ny digitaliseringsmyndighet har just tillsatts. Dess uppdrag är enligt dess instruktioner ”att samordna och stötta den förvaltningsgemensamma digitaliseringen, ansvara för den förvaltningsgemensamma digitala infrastrukturen, bistå regeringen med underlag för utvecklingen av digitalisering av offentlig förvaltning samt att följa och analysera utvecklingen”. Konsekvensen av vårt förslag är att denna myndighet ska ligga under och vara en resurs för det departement där samordningskansliet finns.

I dag innefattar digitaliseringsmyndighetens uppdrag inte analys och samverkan med den privata sektorn. Vårt förslag utgår från att det finns ett stort behov av en sådan samordning och att detta är ett statligt ansvar. En möjlighet är att utöka myndighetens uppdrag. En annan är att skapa sådana resurser i samordningskansliet och att arbetet sköts där.

Sverige har en tradition av framgångsrik samverkan mellan privat och offentligt. Vår styrka är att i konstruktiva dialoger arbeta fram effektiva lösningar. Nu prövas denna förmåga i en digitaliserad och globaliserad värld. Digitaliseringen ger oss stora möjligheter att möta de stora samhällsutmaningarna. Det finns inget alternativ till att lyckas.

Jan Nygren, ordförande IVA:s projekt Digitalisering för ökad konkurrenskraft

Karl Bergman, ordförande i projektets arbetsgrupp Kompetens

Patrik Fältström, ordförande i arbetsgruppen Digital infrastruktur

Cecilia Molinder, tidigare ordförande i IVAs studentråd

Per Hjertén, projektledare

Pia Sandvik, ordförande i arbetsgruppen Integritet

Tuula Teeri, vd IVA


Innehåll från ImagineCareAnnons

Proaktiv och digital företagshälsa ger friskare medarbetare – ImagineCare och Hedda Care i nytt samarbete

Egenmonitorering av hälsan kopplat till vårdgivaren Hedda Care ska tidigt kunna upptäcka utmattningssyndrom bland anställda, för att mer proaktivt kunna sätta in rätt medicinska åtgärder. 

Utvalda medarbetare på konfektionsföretaget Björn Borg tillhör de första användarna av lösningen.

– Företagshälsovård har tidigare varit mest reaktiv, där personal fått hjälp först efter att de börjat må sämre. Modern teknik gör att företagshälsovård kan ske i realtid genom egenmonitorering och därmed förebygga sjukdom, säger Annette Brodin Rampe, vd på ImagineCare, som utvecklat den tekniska lösningen.

Utmattning och stressrelaterad ohälsa är i dag de vanligaste orsakerna till långvariga sjukskrivningar. Det utgör också en stor kostnad, både för samhället och den enskilda arbetsgivaren. 

I efterdyningarna av pandemin, som kommit att påverka vårt sätt att arbeta, kommer detta att bli en av de viktigaste frågorna för arbetsgivarna.

Hedda Care får tillgång till hälsodatan

Den nya tekniska lösningen från ImagineCare består av en användarvänlig app, där medarbetaren regelbundet får svara på frågor om hälsotillståndet och skatta sitt välmående eller följa sina värden så som till exempel sitt blodtryck, sin puls eller glukosnivå. 

Hälsodatan analyseras och görs tillgänglig för vårdpersonalen på Hedda Care, som sedan kan kommunicera med medarbetaren och anpassa åtgärder och eventuell medicin för att förebygga ett försämrat hälsotillstånd.

– Vårdpersonalen kan lätt se, prioritera, involvera och anpassa insatserna efter vad som är viktigt för varje individuell person, säger Sara Löfgren, VD på Hedda Care, och tillika läkare och specialist i allmänmedicin. 

De som är väldigt intresserade och de som är en riskgrupp kan mäta sitt blodtryck varje dag och mätvärdena förs över digitalt in i appen, för att själv ha koll. 

– Försämras tillståndet så får företagshälsovården reda på det i samma ögonblick, fortsätter Sara

För den medarbetare som redan befinner sig i en riskgrupp är denna lösning ett sätt att ständigt ha tillgång till hjälp.

– Det här är framtidens sätt att bedriva vård, avslutar Annette Brodin Rampe. 

Om ImagineCare
ImagineCare är ett hälsoteknikföretag som hjälper personer med långvariga hälsoutmaningar till ett bättre liv. ImagineCare har utvecklat ett digitalt stöd för att läsa av hälsotillstånd. 

Sedan 2021 har ImagineCare ett samarbete med Hedda Care, som erbjuder högspecialiserad vård inom bland annat allmänmedicin, gynekologi, kardiologi, psykiatri, företagshälsovård, barnhälso- samt mödravård.

Läs mer på www.imaginecare.com

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med ImagineCare och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?