1515

Gårdsförsäljning är slutet för Systembolaget

DEBATT. Enligt Januariöverenskommelsen ska en utredning om gårdsförsäljning av alkohol utföras, under förutsättning att Systembolagets monopol säkras. I själva verket skulle gårdsförsäljning sannolikt leda till att EU-domstolen ogiltigförklarar System- bolagets särställning, skriver Ulf Bernitz, professor i Europarätt.

I Januariavtalets 23:e punkt står: ”En utredning om gårdsförsäljning av alkoholhaltiga drycker ska genomföras. En förutsättning är att Systembolagets monopol säkras.” Utgångspunkten är att gårdsförsäljning av svenska alkoholdrycker skulle kunna införas samtidigt som man bevarar Systembolagets ställning.

Jämförelser görs ofta med Finland. Där tillåts sedan gammalt gårds- försäljning av traditionell svagdricka, så kallad kvass, samt lokalt framställt vin av bär och frukter. Det är emellertid varor som bara tillverkas i Finland och inte stör konkurrensen med vanliga alkoholdrycker.

I Finland tillåter man sedan mars 2018 även gårdsförsäljning av lokalt tillverkat hantverksöl. Gårdsförsäljning får bara ske på ett enda ställe och i nära anslutning till tillverkningen. Det är viktigt att påpeka att detta skett som del i en större liberalisering, som innebär att inhemsk och utländsk starköl samt färdigblandade spritdrycker, så kallad alkoläsk, får säljas i finska livsmedelsbutiker.

Den nya finska ordningen för gårdsförsäljning är dock ännu inte rättsligt prövad av EU. Det är alltså inte säkert att dagens finska modell skulle anses förenlig med Finlands undantag från medlemskapsavtalet, om en prövning skulle ske i EU-domstolen.

De svenska planerna på att tillåta gårdsförsäljning har lite att göra med den finska ordningen. De traditionella finska bär- och fruktvinerna finns knappt i Sverige. Här handlar frågan om alkohol i stort, och inkluderar såväl druvviner som öl och sprit – produktkategorier som inte är unika för Sverige.

Det finns ett utredningsförslag från 2010 om tillåtande av svensk gårdsförsäljning i mindre skala. Förslaget hade en märklig utformning. Det omfattade alkoholdrycker generellt: sprit, vin och öl. För att inte diskriminera mot importerade varor föreslog man att även utländska producenter skulle kunna sälja sina produkter genom svenska gårds-butiker. Försäljningen skulle kunna kopplas till provsmakning och upplevelsetjänster.

Med utgångspunkt i den fria etableringsrätten skulle ”gårdsförsäljning” även kunna ske i städer och andra större orter och inte behöva ha någon fysisk anknytning till tillverkningen, råvaruodling eller landsbygden. Förslaget skulle i praktiken innebära en avreglering och det är därför föga förvånande att förslaget aldrig genomförts.

När nu ett införande av gårds- försäljning ska utredas på nytt, är det viktigt att komma ihåg att Systembolagets ensamställning bygger på två huvudtankar. Dels den så kallade desintresseringsprincipen, det vill säga att begränsa de privata vinst-intressena i alkoholhanteringen. Dels att minska tillgängligheten till alkohol, genom att begränsa detaljhandeln till Systembolagets butiker och utlämningsställen. Andra centrala inslag i den svenska alkoholpolitiken är hög beskattning och starkt restriktiva regler för vad som är tillåten marknadsföring.

Utöver kontrollerad försäljning tillför Systembolaget en noggrant utarbetad ordning för objektiv bedömning av olika producenters produkter och för prövning och urval av vad man tar in i sortimentet. Trovärdigheten i den ordningen skulle gå förlorad om försäljning av svenska produkter kunde ske helt vid sidan om. Det skulle öppna nya kanaler för marknadsföring och försäljning direkt till konsument. Resultatet skulle bli uppenbara diskriminerande effekter i strid med EU-rätten för andra (framför allt utländska) alkoholproducenter, som enbart har sin försäljning genom Systembolaget. Det skulle gälla även om gårdsförsäljning sker i mindre skala.

Framför allt skulle gårdsförsäljning som ny säljkanal slå ett betydelsefullt hål i Systembolagets ställning. Det skulle markera att regeringen och riksdagen fäster mindre vikt än tidigare vid att Systembolagets grundläggande uppgift att skydda folkhälsan. Det sistnämnda var huvudskälet till att EU-domstolen godkände Systembolagets monopol- ställning i det så kallade Franzénmålet 1997.

Ett införande av gårdsförsäljning skulle med stor sannolikhet fälla Systembolaget vid en ny prövning i EU-domstolen. Därför är idén i januari- avtalet att förena gårdsförsäljning av alkohol med Systembolagets monopol inte genomförbart.

Ulf Bernitz, professor i Europarätt vid Stockholms universitet


Innehåll från NorronAnnons

Norron: Bra med regler för gröna investeringar

Norron ser EU:s regler för gröna investeringar som en möjlighet mer än ett hinder. Nu pågår arbetet för att taxonomianpassa hållbarhetsfonderna.

EU:s nya gemensamma klassificeringssystem för vad som ska räknas som miljömässigt hållbara investeringar och finansiella produkter har beskrivits som en byråkratisk koloss. Fondförvaltaren Norron, som redan nu tillämpar taxonomin för bolagsselektering, välkomnar dock regelverket som skapar tydlighet för både sparare och fondförvaltare.

– Vi tror att EU:s kriterier och tröskelvärden blir ett särskilt bra verktyg för att göra bedömningar av bolag som fungerar som möjliggörare för grön omställning med sina produkter och tjänster, så kallade enablers. Vår strategi framåt är att uppnå en ökad diversifiering i portföljerna med den typen av innehav, säger Johan Svantesson, förvaltare på Norron.

Johan Svantesson, förvaltare på Norron.
Johan Svantesson, förvaltare på Norron.

Stöttar bolagen i grön omställning

Han är en av två ansvariga för Norron Sustainable Equity, en aktivt förvaltad hållbarhetsfond som tar avstamp i FN:s globala mål och EU:s taxonomi vid analys och urvalsprocess. 

S– Vi identifierar vinnarna i transformeringen till en mer hållbar framtid – som kombinerar ekonomisk lönsamhet med hållbarhetsfokus och samtidigt har en rimlig värdering. Vi tror att aktiv förvaltning är en nyckel för att undvika den senaste tidens crowdingeffekt kring de gröna bolagen, där för mycket pengar jagar för få tillgångar, säger Johan Svantesson och fortsätter: 

– Genom aktiv förvaltning kan vi också föra positiva dialoger med våra innehav så att de växlar upp sin omställning. Ett exempel är laxodlaren Atlantic Sapphire, där vårt nära samarbete genom en regelbunden dialog och workshops bidrog till att företaget signerade FN:s Global Compact och publicerade sin första hållbarhetsrapport. 

Transparens och frekvent rapportering 

Norron, som förvaltar sju fonder, rapporterar vilka innehav i hållbarhetsfonderna som signerat FN:s Global Compact (tio principer som syftar till att värna för mänskliga rättigheter och undvika miljörisker) samt vilka av de 17 globala målen som innehaven fokuserar på. Redan nu, flera månader innan regelverket träder i kraft, har man börjat förbereda för rapportering enligt taxonomin. 

Framåt tror Peter Werleus, som förvaltar hållbarhetsfonden Norron Sustainable Premium, att en reaktion på marknaden är att vänta, när investerare inte kan gömma sig bakom ”green washing” med EU:s nya krav på transparens. 

– Detta kommer att leda till en förflyttning där kapitalet inte enbart flödar till de gröna bolagen där många investerare hittills lagt sitt fokus, utan också till bolag som tar fram teknologi som möjliggör omställning samt bolag som befinner sig i förberedelsefas för transformation, konstaterar han.

Läs mer om Norrons hållbarhetsarbete och ta del av nya hållbarhetsrapporten här.

Peter Werleus, förvaltare av hållbarhetsfonden Norron Sustainable Premium.
Peter Werleus, förvaltare av hållbarhetsfonden Norron Sustainable Premium.

Om Norron:

Norron AB förvaltar fonderna Norron Sustainable Preserve, Norron Sustainable Premium, Norron Target, Norron Select, Norron Active och Norron Sustainability Equity. Norrons förvaltare har i över två decennier presterat konkurrenskraftiga resultat och erhållit en rad utmärkelser på de nordiska kapitalmarknaderna.

 

Mer från Norron

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Norron och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?