ANNONS:
Till Di.se
START BÖRS DI LIVE BEVAKNINGAR
ANNONS

Gårdsförsäljning är slutet för Systembolaget

  • LIBERALISERING. Finland, som ofta hänvisas till i den svenska debatten, tillåter sedan en tid både gårdsförsäljning och försäljning av starköl och alkoläsk i vanliga livsmedelsbutiker. Men den nya ordningen har ännu inte prövats av EU, skriver Ulf Bernitz. Foto: Pontus Lundahl/TT

DEBATT. Enligt Januariöverenskommelsen ska en utredning om gårdsförsäljning av alkohol utföras, under förutsättning att Systembolagets monopol säkras. I själva verket skulle gårdsförsäljning sannolikt leda till att EU-domstolen ogiltigförklarar System- bolagets särställning, skriver Ulf Bernitz, professor i Europarätt.

I Januariavtalets 23:e punkt står: ”En utredning om gårdsförsäljning av alkoholhaltiga drycker ska genomföras. En förutsättning är att Systembolagets monopol säkras.” Utgångspunkten är att gårdsförsäljning av svenska alkoholdrycker skulle kunna införas samtidigt som man bevarar Systembolagets ställning.

Jämförelser görs ofta med Finland. Där tillåts sedan gammalt gårds- försäljning av traditionell svagdricka, så kallad kvass, samt lokalt framställt vin av bär och frukter. Det är emellertid varor som bara tillverkas i Finland och inte stör konkurrensen med vanliga alkoholdrycker.

I Finland tillåter man sedan mars 2018 även gårdsförsäljning av lokalt tillverkat hantverksöl. Gårdsförsäljning får bara ske på ett enda ställe och i nära anslutning till tillverkningen. Det är viktigt att påpeka att detta skett som del i en större liberalisering, som innebär att inhemsk och utländsk starköl samt färdigblandade spritdrycker, så kallad alkoläsk, får säljas i finska livsmedelsbutiker.

Den nya finska ordningen för gårdsförsäljning är dock ännu inte rättsligt prövad av EU. Det är alltså inte säkert att dagens finska modell skulle anses förenlig med Finlands undantag från medlemskapsavtalet, om en prövning skulle ske i EU-domstolen.

De svenska planerna på att tillåta gårdsförsäljning har lite att göra med den finska ordningen. De traditionella finska bär- och fruktvinerna finns knappt i Sverige. Här handlar frågan om alkohol i stort, och inkluderar såväl druvviner som öl och sprit – produktkategorier som inte är unika för Sverige.

Det finns ett utredningsförslag från 2010 om tillåtande av svensk gårdsförsäljning i mindre skala. Förslaget hade en märklig utformning. Det omfattade alkoholdrycker generellt: sprit, vin och öl. För att inte diskriminera mot importerade varor föreslog man att även utländska producenter skulle kunna sälja sina produkter genom svenska gårds-butiker. Försäljningen skulle kunna kopplas till provsmakning och upplevelsetjänster.

Med utgångspunkt i den fria etableringsrätten skulle ”gårdsförsäljning” även kunna ske i städer och andra större orter och inte behöva ha någon fysisk anknytning till tillverkningen, råvaruodling eller landsbygden. Förslaget skulle i praktiken innebära en avreglering och det är därför föga förvånande att förslaget aldrig genomförts.

När nu ett införande av gårds- försäljning ska utredas på nytt, är det viktigt att komma ihåg att Systembolagets ensamställning bygger på två huvudtankar. Dels den så kallade desintresseringsprincipen, det vill säga att begränsa de privata vinst-intressena i alkoholhanteringen. Dels att minska tillgängligheten till alkohol, genom att begränsa detaljhandeln till Systembolagets butiker och utlämningsställen. Andra centrala inslag i den svenska alkoholpolitiken är hög beskattning och starkt restriktiva regler för vad som är tillåten marknadsföring.

Utöver kontrollerad försäljning tillför Systembolaget en noggrant utarbetad ordning för objektiv bedömning av olika producenters produkter och för prövning och urval av vad man tar in i sortimentet. Trovärdigheten i den ordningen skulle gå förlorad om försäljning av svenska produkter kunde ske helt vid sidan om. Det skulle öppna nya kanaler för marknadsföring och försäljning direkt till konsument. Resultatet skulle bli uppenbara diskriminerande effekter i strid med EU-rätten för andra (framför allt utländska) alkoholproducenter, som enbart har sin försäljning genom Systembolaget. Det skulle gälla även om gårdsförsäljning sker i mindre skala.

Framför allt skulle gårdsförsäljning som ny säljkanal slå ett betydelsefullt hål i Systembolagets ställning. Det skulle markera att regeringen och riksdagen fäster mindre vikt än tidigare vid att Systembolagets grundläggande uppgift att skydda folkhälsan. Det sistnämnda var huvudskälet till att EU-domstolen godkände Systembolagets monopol- ställning i det så kallade Franzénmålet 1997.

Ett införande av gårdsförsäljning skulle med stor sannolikhet fälla Systembolaget vid en ny prövning i EU-domstolen. Därför är idén i januari- avtalet att förena gårdsförsäljning av alkohol med Systembolagets monopol inte genomförbart.

Ulf Bernitz, professor i Europarätt vid Stockholms universitet

Detta är en debatt- och opinionstext. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer