Annons

Gängen måste stoppas från att ta över företag

Gängens destruktiva entreprenörskap är ett hot som kräver mer än polisiära resurser för att hantera. Regering, kommuner och myndigheter måste skapa ett riktigt dåligt företagsklimat gentemot gängen och hjälpa sunda företag att behålla sin konkurrenskraft, skriver Li Jansson, Säkerhetsföretagen.

DYRT. Svenska företag hade år 2019 högre kostnader för att hantera organiserad brottslighet än Egypten, skriver Li Jansson.
DYRT. Svenska företag hade år 2019 högre kostnader för att hantera organiserad brottslighet än Egypten, skriver Li Jansson.

Att hantera gängkriminalitetens destruktiva företagande är avgörande för svensk tillväxt. En sammanställning av data från World Economic Forum visar att svenska företag har försökt varna länge. Mellan åren 2010 och 2019 har Sverige fallit från plats 9 till 41 i rankingen över länderna med lägst kostnader för företag att hantera organiserad brottslighet. Det innebär att Sverige år 2019 presterar sämre än Egypten, som innehar plats 35. 

Samtidigt har Finland innehaft toppositionen under hela 2000-talet med i princip obefintliga kostnader för företagen att hantera organiserad brottslighet. Ska Sverige någonsin kunna återkomma till en sådan nivå måste hela samhället hjälpa till. 

Men för att knäcka den organiserade brottsligheten och komma åter till topplandet Finlands position räcker det inte med enbart mer resurser till polisen, hela samhället måste hjälpa till.

Forskaren Amir Rostami har funnit att 37 procent av individerna i organiserad brottslighet återfinns i Bolagsverkets register. Särskilt maffia och MC-gäng har ett högt bolagsengagemang. Omräknat i antal personer motsvarar detta cirka 2 300 gängkriminella med ett bolagsengagemang. 

Företagens kostnader för att hantera kriminalitet har samtidigt ökat till svindlande 100 miljarder årligen, enligt en ny rapport från Svenskt Näringsliv. 

Utvecklingen speglas också av Säkerhetsföretagens nya årsrapport som visar att omsättningen för 2019 ökade till 37 miljarder för både säkerhetstjänster och säkerhetsteknik. Covid19 har såklart drabbat säkerhetsföretag, men i begränsad omfattning. I augusti bedömde 72 procent av företagen att efterfrågan ökar om 6 månader, vilket indikerar att den underliggande kriminaliteten som styr efterfrågan är beständig. 

För att motverka brottsutvecklingen har rikspolischef Anders Thornberg efterlyst att hela samhället måste hjälpa till. Slutsatsen är i allt väsentligt korrekt. Polisiära insatser är nödvändiga, men utöver sociala insatser behövs fler riktade åtgärder.

Till att börja med upprätthålls den organiserade brottsligheten av en hög efterfrågan på illegala varor och tjänster som gängen tillhandahåller. I en tid när allmänhetens hållbarhetsengagemang omfattar varje enskild plastpåse och grönsak vore det önskvärt att ställa samma krav på social hållbarhet på svarta tjänster. Narkotikahandeln omsätter bara i Stockholm över 1,5 miljard. Varje köp av narkotika är en fortsatt finansiering av gängen.  

För det andra behöver polisen avlastas. Ett exempel är att den pågående statliga ordningsvaktsutredningen som ska utreda om vissa enklare arbetsuppgifter kan utföras av ordningsvakter, såsom transporter av omhändertagna personer. På så vis frigörs polistimmar som kan ägnas åt att motverka gängen istället för att behöva agera transporttjänst.

För det tredje behöver regering, myndigheter och kommuner säkerställa att de gängkriminella som infiltrerar företagen möter ett så dåligt företagsklimat som möjligt. Skatteverket och Kronofogden är viktiga aktörer, men det går att göra mer. Kommuner kan vara särskilt nitiska i att rikta sina vanliga inspektioner mot verksamheter som bedrivs av organiserad brottslighet, och samtidigt minska tumskruvarna gentemot seriösa verksamheter. På så sätt skulle regelkrånglet gentemot organiserad brottslighet kunna öka, utan att sunda företag drabbas.

För sunda företag är kärnan i svensk ekonomi. Att behöva hantera kriminalitet är som att lägga en skatt på företagande, vilket hämmar tillväxten. De organiserade brottslingarna bör därför inte bara bemötas med skärpta straff, utan också med kraftigt försämrat företagsklimat och möjligheter att bedriva sitt destruktiva företagande.

Li Jansson

Branschchef, Säkerhetsföretagen.


Detta är en debatt- och opinionstext. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder Dagens industri möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten. De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till di.se. Dagens industri granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen di.se. Läs mer om kommentering här.

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?