Gabriel Urwitz och Lena Posner Körösi: En skam för Sverige att judehatet ökar

DEBATT. Brandbomber, antisemitiska slagord i demonstrationer och nazister som marscherar med polistillstånd. Det är den skamliga bilden av en ökad antisemitism i Sverige. Låt alla nyanlända genomgå en demokratiutbildning och överväg ett förbud mot nazistiska organisationer, föreslår Lena Posner Körösi och Gabriel Urwitz.

ÖKAD ANTISEMITISM. Det är en skam för Sverige att vi judar ska behöva uppmana våra barn att vara försiktiga och överväga om de ska våga visa sin judiska tillhörighet, skriver Gabriel Urwitz och Lena Posner Körösi.
ÖKAD ANTISEMITISM. Det är en skam för Sverige att vi judar ska behöva uppmana våra barn att vara försiktiga och överväga om de ska våga visa sin judiska tillhörighet, skriver Gabriel Urwitz och Lena Posner Körösi.Bild:Claes-Göran Flinck och Anders Wiklund

De senaste åren har antisemitismen i Sverige ökat dramatiskt.

Situationen uppfattades vara så alarmerade att dåvarande presidenten i USA, Barack Obama, vid två olika tillfällen sände ett särskilt sändebud till Sverige med just fokus på antisemitismen och den judiska gruppens utsatthet, inte minst i Malmö.

Vi judar har levt i Sverige sedan 1774. Sedan år 2000 är vi en av fem nationella minoriteter, vilket innebär att Sverige förpliktat sig att verka för att judisk kultur och tradition ska stödjas och skyddas, på samma sätt som för övriga nationella minoriteter – romer, samer, tornedalsfinnar och sverigefinnar.

Med detta följer alltså ett ansvar att vi, liksom alla andra medborgare i detta land, kan leva i trygghet och utan rädsla för hot och hat.

Den senaste veckan har judehatet nått nya och oacceptabla nivåer.

Ett beslut fattat i USA om att flytta den amerikanska ambassaden till Jerusalem har fått judehatare att hitta ännu en ursäkt att ge sig på oss svenska judar och våra institutioner här hemma i Sverige (men också på andra håll i Europa).

Demonstrationer med slagord om att ”döda judarna”, ”ta fram era knivar...” skanderar i Malmö vid demonstration mot USA:s beslut.

I Göteborg kastas en brandbomb mot det judiska församlingshuset där det pågår en ungdomsfest lördag kväll, brandbomb mot begravningskapellet i Malmö, hot mot judiska församlingarna i Sverige. Listan kan göras längre om vad som förevarit den senaste veckan.

Dessförinnan har vi också uppmärksammat hur Nordiska Motståndsrörelsen (NMR) flyttat fram positionerna.

Den grova antisemitismen som tycks vara på frammarsch kommer från två håll, dels från nazistiska våldbejakande rörelser som NMR, dels från islamister.

Under många år har judiska företrädare framfört sin oro över den ökade hotbilden mot oss svenska judar och våra institutioner. Det har tagit lång tid för politiker och andra myndighetsföreträdare att ta vår oro på allvar. Som följd har vi nu en situation i Sverige som inte bara hotar oss judar utan riskerar att äventyra det demokratiska samhället.

Sverige som vill vara ett ledande land när det gäller att internationellt stå upp för de demokratiska värdena har stora problem på sin hemmaplan. Sverige har länge tystat ner det judehat som numera kommit upp till ytan.

Så trots att våra politiker nu är medvetna om vårt behov av skydd och säkerhetsinstallationer, trots statsministerns resa till Auschwitz tillsammans med överlevande, trots besök vid våra institutioner, trots tal vid Förintelsens minnesdag den 27 januari varje år, har man inte på allvar tagit sig an judehatet i vårt land.

Vi anser att det nu är dags att den flathet som politiker och rättsvårdande myndigheter uppvisat förändras på ett handgripligt sätt.

Därför föreslår vi följande:

1. Staten tar fullt ut ansvar för säkerheten runt judiska institutioner.

2. Samtliga nyanlända måste genomgå en demokratiutbildning, där det tydligt klargörs hur vårt samhälle fungerar och vilka värderingar Sverige omfattar. Ämnen som måste ingå är kvinnors rättigheter, olika minoriteters rättigheter, föräldrars relation till sina barn men även det oacceptabla i antisemitism och alla former av rasism.

3. Obligatorisk undervisning om Förintelsen, svensk och europeisk historia samt religionsundervisning. I den svenska skolan ingår historieundervisning inkl undervisning om Förintelsen. Det är inte acceptabelt att dessa lektioner ibland saboteras av elever och föräldrar som inte vill delta i undervisningen om Förintelsen. Detta ska inte accepteras. Här måste rektorer och lärare ges verktyg att hantera dessa barn och ungdomar (och deras familjer). Man ska inte tillåta undantag från undervisning i vissa ämnen för att det inte stämmer med den egna eller familjens religiösa eller politiska uppfattning.

4. Många flyktingar som kommer från Mellanöstern kan ha vuxit upp i en miljö som är starkt antisemitisk. Detta måste tas på stort allvar och hanteras skyndsamt. Vi hyser stark oro för de parallellsamhällen som växer fram i vissa förorter, framför allt runt våra storstäder.

5. Det behövs ökad dialog och utbildning om minoriteter. Vi har själva varit med om att initiera två olika samarbeten där den judiska och muslimska minoriteten möts för utbildning och kunskapsutbyte: Paideia judiska folkhögskola, som har ett stimulerande och viktigt samarbete med Kista muslimska folkhögskola. Den nybildade föreningen Amanah i Malmö, där en imam och en rabbin engagerats för att tillsammans vara ute i skolor och föreningar, samtalar om islam och judendom, samt adresserar problemen med antisemitism och islamofobi.

6. Politikerna borde allvarligt överväga att förbjuda nazistiska organisationer som NMR, precis som man gjort i Tyskland, och att också se till att den lagstiftning som redan finns vad avser hets mot folkgrupp fullt ut efterlevs.

7. Rätten att demonstrera är en grundpelare i ett demokratiskt samhälle men att tillåta organisationer att demonstrerar som vill avskaffa demokratin och införa ett totalitärt samhälle och ta livet av oss judar och andra minoriteter kan knappast vara meningen med rätten att demonstrera. Rätten att mötas och demonstrera får enligt regeringsformen begränsas i lag, men bara om det är nödvändigt, till exempel på grund av ordning och säkerhet. Här finns möjlighet att skärpa skrivningen så att djupt antidemokratiska våldsorganisationer förbjuds eller polisen ges större möjligheter att inte bevilja demonstrationstillstånd.

Det är en skam för Sverige att de få överlevande från Förintelsen, som fortfarande finns i livet, tvingas återuppleva judehatet på våra gator och mot oss svenska judar och våra institutioner.

Det är en skam för Sverige att vi judar ska behöva uppmana våra barn att vara försiktiga och överväga om de ska våga visa sin judiska tillhörighet.

Det är en skam att inte Sverige på ett kraftfullt sätt i handling visar att det räcker nu.


Lena Posner Körösi, ordförande, Paideia Folkhögskola och Amanah, f d ordförande, Judiska Centralrådet
Gabriel Urwitz, ordförande, Stiftelsen Paideia


Är du sakkunnig i en aktuell fråga? Välkommen att sända ditt inlägg till debatt@di.se. Bifoga högupplöst porträttfoto. Textlängd 2.500-6.000 tecken inklusive blanksteg.


Detta är en debatt- och opinionstext. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder Dagens industri möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten. De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till di.se. Dagens industri granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen di.se. Läs mer om kommentering här.

Innehåll från Red HatAnnons

Tänk om och tänk rätt kring digitaliseringsresan

En lyckad digitalisering av verksamheten handlar om mer än bara teknologi. Det handlar om tre delar - teknik, arbetssätt och människor. Verksamhetsnyttan kommer till den som lyckas balansera dessa tre och skapa en gemensam förståelse om visionen framåt. Digitalisering är just en resa som inkluderar dina medarbetare – använd deras kunskap och erfarenheten för en bra start.

Red Hat är uppvuxna i open source-världen där öppenhet och samarbete är grunden till framgången. Att öppet samarbeta och dela med sig av sina idéer och lösningar driver utvecklingen snabbare framåt. Det är också här digitalisering och open source skapar positiva synergier - framgångsfaktorerna för digitalisering är desamma. För att lösa dagens komplexa utmaningar med automation och hybrida lösningar (system som automatiskt skalar ut i molnet vid behov) och förvaltning av applikationer som stödjer detta måste det finnas en stabil, säker IT-plattform att växa med.

– Vi gör teknologi på ett bättre sätt som ständigt utvecklas och vi vill tillgängliggöra den för alla, därför är öppenhet och samarbete en nyckel för oss. Vi är här för att se till att företag ges möjlighet att dra nytta av detta och samtidigt förstå hur det ska appliceras på sin verksamhet både nu och i framtiden, säger Jonas Jonsson, CTO Red Hat Nordics.

Teknologi som hela tiden ligger i framkant 

Många företag som ska digitalisera lägger stor vikt vid sin teknikinvestering, ibland finns en övertro på att tekniken ska lösa alla problem. Att arbetsprocesser och medarbetarnas engagemang är lika viktiga för att investeringen ska nå sin fulla potential glöms ofta bort. 

– Vi hjälper företag med alla delar i digitaliseringen, även om vi oftast först blir kontaktade för att man behöver en säker, stabil och framtidssäkrad IT plattform.  Behoven ändras snabbare idag och nu söker man flexibilitet och kostnadseffektivitet, man frågar sig ofta - ska vi gå ”all-in” med en leverantör eller behålla kontrollen själva. När den digitala utvecklingen är transparent och öppen skapas engagemang och samarbete som är avgörande för en lyckad digitaliseringsresa, säger Jonas Jonsson.

En lyckad digital transformation med Open Innovation Lab

Framgången ligger i de förbättringarna man skapar, i effektivitet, relevans för sina kunder och bättre arbetsprocesser. Jonas berättar hur viktigt det är att den nya digitala tekniken, arbetssättet och de nya processerna faktiskt förankras och förstås av medarbetarna. För att skapa en god grund till det startades Open Innovation Lab, där en kund lär sig ett nytt arbetssätt med senaste tekniken och tillsammans med Red Hats experter löser en frågeställning eller utmaning under ett antal veckor.

– Vi har en konstant tillväxt under många år och fick frågan om vi kunde dela med oss av vårt arbetssätt runt innovation och hur vi skapar tillväxt, det blev starten för Open Innovation Lab. Där får vår kund hjälp att förbättra ett system eller en process i en Scrum-liknande miljö där metodiken är att man, precis som vi gör internt, jobbar tillsammans för att ta fram en bättre lösning, avslutar Jonas. 

Om oss

Red Hat är världens ledande leverantör av mjukvara baserad på öppen källkod och använder en community-driven metod för att leverera högpresterande Linux-, moln-, container- och Kubernetes-teknologier. Vi hjälper dig att standardisera i olika miljöer, utveckla molninbyggda applikationer och integrera, automatisera, säkra och hantera komplexa miljöer med prisbelönt support, utbildning och konsulttjänster. 

Digitalisering handlar ofta om att bli effektivare, förbättra och förnya erbjudandet till kunden, vi vet alla hur viktigt det är med en positiv kundupplevelse. 

www.redhat.com 

Mer från Red Hat

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Red Hat och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?