1515
Annons

Fyra principer för en svensk återhämtning

DEBATT. Snart måste regeringen gå fram med kraftiga stimulansåtgärder. Stimulanserna bör gynna ekonomin även på lång sikt, med sänkt skatt på arbete och företagande. Samtidigt måste a-kassan och sjukförsäkringen återställas, skriver Jacob Lundberg, Caspian Rehbinder och Emanuel Örtengren, Timbro.

ÖDE. Coronakrisen är unik eftersom både utbud och efterfrågan minskar samtidigt. Bilden är från Götgatan i Stockholm tidigare i april.
ÖDE. Coronakrisen är unik eftersom både utbud och efterfrågan minskar samtidigt. Bilden är från Götgatan i Stockholm tidigare i april.Foto:Stina Stjernkvist

Varje dag som arbetsplatser runtom i Sverige är nedstängda ökar lågkonjunkturens djup. Hur djup den blir är mycket osäkert. I vårbudgeten räknar regeringen med ett BNP-fall på 4 procent i år, medan Internationella valutafonden förutspår en minskning på 7 procent – större än vid både 1990-talskrisen och finanskrisen 2008.

Coronakrisen är unik eftersom både utbud och efterfrågan minskar samtidigt. När produktionen världen över stannat av och viruset spridit sig till fler regioner har nya flaskhalsar uppstått i företags leverantörskedjor. När förskolor och skolor stängs, människor uppmanas att stanna hemma och kanske även förlorar sina jobb kommer hushållen också att hålla hårdare i plånboken. De två effekterna förstärker nu varandra i en negativ spiral.

Än är det inte dags för storskaliga stimulanser – det är inte rätt tid att trängas i köpcentrum och restauranger. Men regeringen måste ha beredskap så fort den akuta fasen i epidemin är över. När det sker är det viktigt att reformerna inte bara stimulerar ekonomin på kort sikt utan också förbättrar ekonomin långsiktigt. Höjda bidrag kan ge kortsiktig stimulans, men riskerar att skada ekonomin om de inte rullas tillbaka när lågkonjunkturen är över. Om Sverige ska undvika stagnation och massarbetslöshet behövs politik som ökar företags vilja att investera, får fler att arbeta mer och sänker kostnaderna att anställa och behålla personal.

1. Sänk skatterna på löner och företag. Breda skattesänkningar på arbetsinkomster är en bra stimulansåtgärd om man vill att pengarna ska konsumeras snarare än sparas. Sådana ökar också ökar drivkrafterna att arbeta, något som är särskilt viktigt för återhämtningen.

Sänkta arbetsgivaravgifter är ett effektivt sätt att på kort sikt få in likviditet i företagen och samtidigt öka incitamenten att behålla personal. Även större företag kan råka illa ut under krisen och därför bör de sänkta arbetsgivaravgifterna gälla oavsett antal anställda – taket på 30 personer som i dag gäller för sänkningen bör tas bort.

Investeringarna är mycket konjunkturkänsliga och därför bör åtgärder riktas in på att göra det mer lönsamt att investera. En möjlig åtgärd att tillfälligt låta företagen skriva av investeringar snabbare. Det ger en skattekredit till företag som investerar.

2. Håll sjukskrivningstalen nere. Redan förra året skrotade regeringen målsättningen att antalet sjuk- och rehabiliteringspenningdagar per person skulle ligga på 9,0 vid slutet av 2020. Coronapandemin blev spiken i kistan för det övergripande målet att hålla sjukfrånvaron på en låg och stabil nivå.

Bland annat slopades karensavdraget på sjukpenning eller sjuklön fram till åtminstone den 31 maj för att minska smittspridningen i samhället, liksom kravet på läkarintyg från den åttonde sjukdagen. I det exceptionella läge som råder var det en klok prioritering, men om de åtgärderna blir kvar en längre tid kommer sjukfrånvaron – och kostnaderna det medför – att skena.

När smittspridningen är under kontroll måste självrisken och incitamenten till arbete i sjukförsäkringen stärkas igen. En bortre tidsgräns bör återinföras: forskningen är tydlig att tidsgränser, och kontroller i bred bemärkelse, skapar drivkrafter att hålla sjukfrånvaron nere. Utöver det behövs även ett övergripande mål för sjukfrånvaron så att den i högre utsträckning än tidigare speglar de faktiska hälsotalen.

3. Återställ a-kassan. Nu höjer regeringen både grundersättningen och taket i a-kassan, tar bort karensdagarna och kortar tiden man behöver ha varit ansluten. Intresseorganisationen Sveriges a-kassor har visat i en forskningsgenomgång att högre ersättningsgrad innebär högre arbetslöshet. Även Konjunkturinstitutet har slagit fast samma sak: högre ersättning innebär ”högre och långvarigare arbetslöshet”.

Regeringen bör sätta jobben först och sänka a-kassan igen. Även i en lågkonjunktur är det viktigt att upprätthålla incitamenten att söka jobb. Under finanskrisåret 2009 tillsattes 1,1 miljoner tjänster i Sverige. Också under denna kris kommer arbetsgivare att behöva rekrytera – inte minst inom vård och omsorg – och då är det viktigt att a-kassan inte motverkar sysselsättning.

4. Minska regelkrånglet för företag. Att rensa i byråkratin borde vara prioriterad krishantering. Till skillnad från andra stimulanser kostar det mycket lite och kan spela mycket stor roll för att påskynda återhämtningen i näringslivet, både för särskilt drabbade branscher och de nya som växer fram i den forcerade strukturomvandling som nu pågår. I dag lägger företagare i genomsnitt ned 10 timmar i veckan på administration. Trots att i stort sett alla partier säger sig vilja förenkla för företagare har utvecklingen gått i motsatt riktning: bara sedan 2013 har kostnaderna för att följa olika regelverk ökat med 1,2 miljarder kronor per år.

Nu är ett utmärkt tillfälle att röja upp i regeldjungeln en gång för alla. Kravet på personalliggare borde avskaffas – det har varit dyrt, krångligt och inte uppfyllt sitt syfte att minska svartarbete. Coronakrisen har gjort det uppenbart hur absurt det är att det är förbjudet att flytta läkemedel mellan apotek och regioner. Transporttillstånd för taxi- och leveranstjänster måste förenklas eller slopas helt. De utlovade utökade undantagen från turordningsreglerna och sänkta kostnaderna för uppsägning vid personliga skäl måste tas i hamn.

I kristider prövas politiken. Trycket att exempelvis öppna upp ersättningssystem och att även på längre sikt höja de offentliga utgifterna kommer att vara stort. Sådana eftergifter skulle ha stora skadeverkningar på svensk ekonomi, och göra vägen tillbaka ut ur krisen ännu längre. För att inte göra mer skada än nytta måste de kortsiktiga stimulanserna som regeringen genomför också vara långsiktigt gynnsamma för jobb och företag, och arbetet mot fördyrande krav på näringslivet får inte upphöra.

Jacob Lundberg, chefsekonom, Timbro
Caspian Rehbinder, arbetsmarknadsansvarig, Timbro
Emanuel Örtengren, välfärdsansvarig, Timbro

Detta är en debatt- och opinionstext. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.
Innehåll från ZignSecAnnons

Nya krav på företag som säljer till Danmark

Jason Coombes, Head of IT compliance.
Jason Coombes, Head of IT compliance.

Från och med den 31 oktober måste alla danska bankkunder använda den nya e-legitimationen MitID när de e-handlar eller ska logga in på banken. Gamla lösningen NemID slutar samtidigt att fungera för de tjänsterna.

– Det innebär att svenska företag som säljer till Danmark måste göra om sina processer, säger Jason Coombes, Head of IT compliance på ZignSec, ett av elva certifierade MitID-ombud.

Läs mer om hur du kan hantera identifieringskrav på olika marknader

Danmark, precis som övriga nordiska länder, har kommit mycket långt i sin digitalisering. Så pass långt att landet under 2022 lanserar en helt ny e-legitimation. Gamla NemID byts ut mot nya MitID, en lika stor operation som om Sverige skulle besluta sig för att skrota BankID till förmån för ett nytt system.

– Danmark har valt att utveckla ett nytt elektroniskt ID-system för att ligga steget före säkerhetsmässigt och på så sätt kunna möta framtida digitala hot och utmaningar på ett sätt som inte hade varit möjligt med NemID, förklarar Jason Coombes.

Utrullningen har skett under en lång tid och fram tills nu har de både systemen kunnat användas parallellt. Men den 31 oktober är det slut med det. Då stänger nämligen Danmarks banker möjligheten att använda NemID vid e-handel och vid inloggning på banken. Och det här ställer i sin tur krav på svenska e-handlare som riktar sig mot den danska marknaden.

– De behöver nu uppdatera sina system och processer så att de hanterar MitID istället för NemID, säger Jason Coombes.

Många fördelar

Och även om bytet kan verka både dyrt och stort så finns det många fördelar med MitID jämfört med NemID.

– Framförallt handlar det om säkerhet, att MitID kan hantera fler aspekter än vad NemID kunde, säger Jason Coombes.

– Men det handlar också om att MitID är framtidssäkrat, att det kommer att kunna användas även med ny teknik som NemID inte hade varit kompatibelt med.

För att få använda MitID som identifieringslösning på sina hemsidor måste företag och e-handlare av säkerhetsskäl gå via en så kallad MitID-mäklare, ett slags ombud som uppfyller hårda certifieringskrav.

– De danska myndigheterna har valt den här lösningen för att leva upp till globala standarder inom digital säkerhet. Det faktum att e-handlare nu ska gå via ombud gör också hela överföringsprocessen lättare och snabbare eftersom de har en kunnig partner som hjälper dem hela vägen.

En av dessa godkända mäklare är just regtech-företaget ZignSec, ett svenskt bolag som jobbar med att hjälpa företag att automatisera och hantera identifieringskrav på olika marknader, inte bara i Norden eller Europa utan i hela världen. Det innebär att det inte bara är övergången från NemID till MitID som de kan hjälpa kunderna med.

– Vår digitala nutid skapar möjligheter för företag att snabbt expandera utomlands, den stora utmaningen är att uppfylla regulatoriska krav på kundkännedom i flera jurisdiktioner. Det är inför sådana utmaningar vår aggregeringsmodell och globala täckning är en stor tillgång för våra kunder, summerar Jason Coombes.

Läs mer om hur du kan hantera identifieringskrav på olika marknader

Mer från ZignSec

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med ZignSec och ej en artikel av Dagens industri

Replik: Med Hyresgästföreningens förslag är vi tillbaka på ruta ett

Foto:Hasse Holmberg/TT

I en replikvår artikel om behovet av hyreshöjningar i Stockholm, skriver Susanne Sjöblom och Sofia Kloo på Hyresgästföreningen att Fastighetsägarna vill chockhöja hyrorna i Stockholm. Därefter slår de fast att de aldrig kommer att ”gå med på att låta Sveriges hyresgäster stå för hela notan när hyresvärdarnas kostnader ökar i samhällskrisen”. På den senare punkten är vi överens. Om Hyresgästerna skulle stå för den kostnadsökning som förvaltningen av hyresrätter nu drabbas av, skulle hyrorna behöva höjas med cirka 25 procent. 

Den förhandlingsmodell som vi, tillsammans med Hyresgästföreningen och Sveriges Allmännytta, enats om säkerställer nämligen att så inte blir fallet. En höjning med 9,5 procent innebär att kostnaderna delas på ett sätt som är entydigt till hyresgästernas fördel. Hyresvärdarna står för mer än 60 procent av notan. För den majoritet av landets hushåll som äger sitt boende finns det ingen motsvarande krockkudde när stora kostnadsökningar slår mot samhällsekonomin. 

Det innebär att modellen fungerar precis som det var tänkt; att hyresutvecklingen långsiktigt ska bli mer stabil genom att jämna ut kostnadssvängningarna. Sjöblom och Kloo gör dock en annan tolkning. Av deras resonemang att döma ska hyresvärdarna ta mer eller mindre hela notan när kostnaderna ökar. Men det räcker inte med det. De föreslår dessutom att hyrorna ska sänkas när dagens höga inflation minskar. Det skulle möjligen kunna diskuteras i en situation med långvarig deflation, men Sjöblom och Kloo anser att en minskad kostnadsökningstakt i sig kan motivera en hyressänkning. 

Den tolkning som Sjöblom och Kloo gör av den nya förhandlingsmodellen skulle få allvarliga konsekvenser för hyresrättens framtid. Det är svårt att hitta några argument för att äga och förvalta hyresrätter i en värld där kostnadsökningar inte kan delas med hyresgästerna och kostnadsminskningar kan leda till en hyressänkning. 

Vi hoppas att detta inte är Hyresgästföreningens verkliga uppfattning, utan räknar med att organisationen ska hedra den överenskommelse som de själva har kallat för ett nytt Saltsjöbadsavtal. I annat fall är vi tillbaka på ruta ett, där det råder fullständig oklarhet om vad förhandlingarna syftar till. Det är en situation som varken gynnar hyresgäster eller hyresvärdar.

Oskar Öholm, vd Fastighetsägarna Stockholm

Nathalie Brard, förhandlingschef Fastighetsägarna Stockholm

Detta är en debatt- och opinionstext. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera