ANNONS:
Till Di.se
START BÖRS MARKNADSNYTT BEVAKNINGAR
ANNONS

Fyra principer för en svensk återhämtning

  • ÖDE. Coronakrisen är unik eftersom både utbud och efterfrågan minskar samtidigt. Bilden är från Götgatan i Stockholm tidigare i april. Foto: Stina Stjernkvist

DEBATT. Snart måste regeringen gå fram med kraftiga stimulansåtgärder. Stimulanserna bör gynna ekonomin även på lång sikt, med sänkt skatt på arbete och företagande. Samtidigt måste a-kassan och sjukförsäkringen återställas, skriver Jacob Lundberg, Caspian Rehbinder och Emanuel Örtengren, Timbro.

Varje dag som arbetsplatser runtom i Sverige är nedstängda ökar lågkonjunkturens djup. Hur djup den blir är mycket osäkert. I vårbudgeten räknar regeringen med ett BNP-fall på 4 procent i år, medan Internationella valutafonden förutspår en minskning på 7 procent – större än vid både 1990-talskrisen och finanskrisen 2008.

Coronakrisen är unik eftersom både utbud och efterfrågan minskar samtidigt. När produktionen världen över stannat av och viruset spridit sig till fler regioner har nya flaskhalsar uppstått i företags leverantörskedjor. När förskolor och skolor stängs, människor uppmanas att stanna hemma och kanske även förlorar sina jobb kommer hushållen också att hålla hårdare i plånboken. De två effekterna förstärker nu varandra i en negativ spiral.

Än är det inte dags för storskaliga stimulanser – det är inte rätt tid att trängas i köpcentrum och restauranger. Men regeringen måste ha beredskap så fort den akuta fasen i epidemin är över. När det sker är det viktigt att reformerna inte bara stimulerar ekonomin på kort sikt utan också förbättrar ekonomin långsiktigt. Höjda bidrag kan ge kortsiktig stimulans, men riskerar att skada ekonomin om de inte rullas tillbaka när lågkonjunkturen är över. Om Sverige ska undvika stagnation och massarbetslöshet behövs politik som ökar företags vilja att investera, får fler att arbeta mer och sänker kostnaderna att anställa och behålla personal.

1. Sänk skatterna på löner och företag. Breda skattesänkningar på arbetsinkomster är en bra stimulansåtgärd om man vill att pengarna ska konsumeras snarare än sparas. Sådana ökar också ökar drivkrafterna att arbeta, något som är särskilt viktigt för återhämtningen.

Sänkta arbetsgivaravgifter är ett effektivt sätt att på kort sikt få in likviditet i företagen och samtidigt öka incitamenten att behålla personal. Även större företag kan råka illa ut under krisen och därför bör de sänkta arbetsgivaravgifterna gälla oavsett antal anställda – taket på 30 personer som i dag gäller för sänkningen bör tas bort.

Investeringarna är mycket konjunkturkänsliga och därför bör åtgärder riktas in på att göra det mer lönsamt att investera. En möjlig åtgärd att tillfälligt låta företagen skriva av investeringar snabbare. Det ger en skattekredit till företag som investerar.

2. Håll sjukskrivningstalen nere. Redan förra året skrotade regeringen målsättningen att antalet sjuk- och rehabiliteringspenningdagar per person skulle ligga på 9,0 vid slutet av 2020. Coronapandemin blev spiken i kistan för det övergripande målet att hålla sjukfrånvaron på en låg och stabil nivå.

Bland annat slopades karensavdraget på sjukpenning eller sjuklön fram till åtminstone den 31 maj för att minska smittspridningen i samhället, liksom kravet på läkarintyg från den åttonde sjukdagen. I det exceptionella läge som råder var det en klok prioritering, men om de åtgärderna blir kvar en längre tid kommer sjukfrånvaron – och kostnaderna det medför – att skena.

När smittspridningen är under kontroll måste självrisken och incitamenten till arbete i sjukförsäkringen stärkas igen. En bortre tidsgräns bör återinföras: forskningen är tydlig att tidsgränser, och kontroller i bred bemärkelse, skapar drivkrafter att hålla sjukfrånvaron nere. Utöver det behövs även ett övergripande mål för sjukfrånvaron så att den i högre utsträckning än tidigare speglar de faktiska hälsotalen.

3. Återställ a-kassan. Nu höjer regeringen både grundersättningen och taket i a-kassan, tar bort karensdagarna och kortar tiden man behöver ha varit ansluten. Intresseorganisationen Sveriges a-kassor har visat i en forskningsgenomgång att högre ersättningsgrad innebär högre arbetslöshet. Även Konjunkturinstitutet har slagit fast samma sak: högre ersättning innebär ”högre och långvarigare arbetslöshet”.

Regeringen bör sätta jobben först och sänka a-kassan igen. Även i en lågkonjunktur är det viktigt att upprätthålla incitamenten att söka jobb. Under finanskrisåret 2009 tillsattes 1,1 miljoner tjänster i Sverige. Också under denna kris kommer arbetsgivare att behöva rekrytera – inte minst inom vård och omsorg – och då är det viktigt att a-kassan inte motverkar sysselsättning.

4. Minska regelkrånglet för företag. Att rensa i byråkratin borde vara prioriterad krishantering. Till skillnad från andra stimulanser kostar det mycket lite och kan spela mycket stor roll för att påskynda återhämtningen i näringslivet, både för särskilt drabbade branscher och de nya som växer fram i den forcerade strukturomvandling som nu pågår. I dag lägger företagare i genomsnitt ned 10 timmar i veckan på administration. Trots att i stort sett alla partier säger sig vilja förenkla för företagare har utvecklingen gått i motsatt riktning: bara sedan 2013 har kostnaderna för att följa olika regelverk ökat med 1,2 miljarder kronor per år.

Nu är ett utmärkt tillfälle att röja upp i regeldjungeln en gång för alla. Kravet på personalliggare borde avskaffas – det har varit dyrt, krångligt och inte uppfyllt sitt syfte att minska svartarbete. Coronakrisen har gjort det uppenbart hur absurt det är att det är förbjudet att flytta läkemedel mellan apotek och regioner. Transporttillstånd för taxi- och leveranstjänster måste förenklas eller slopas helt. De utlovade utökade undantagen från turordningsreglerna och sänkta kostnaderna för uppsägning vid personliga skäl måste tas i hamn.

I kristider prövas politiken. Trycket att exempelvis öppna upp ersättningssystem och att även på längre sikt höja de offentliga utgifterna kommer att vara stort. Sådana eftergifter skulle ha stora skadeverkningar på svensk ekonomi, och göra vägen tillbaka ut ur krisen ännu längre. För att inte göra mer skada än nytta måste de kortsiktiga stimulanserna som regeringen genomför också vara långsiktigt gynnsamma för jobb och företag, och arbetet mot fördyrande krav på näringslivet får inte upphöra.

Jacob Lundberg, chefsekonom, Timbro
Caspian Rehbinder, arbetsmarknadsansvarig, Timbro
Emanuel Örtengren, välfärdsansvarig, Timbro

Detta är en debatt- och opinionstext. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer