ANNONS:
Till Di.se

Fullborda EU:s tjänstemarknad

  • TA CHANSEN. Historiskt har det varit svårt att genomföra omfattande reformer av EU:s inre marknad för tjänster. Nu krävs att mer marknadsliberala medlemsländer, inklusive Sverige, går före, skriver Timbros Karin Svanborg-Sjövall och Emanuel Örtengren. Foto: VADIM GHIRDA

DEBATT. EU saknar fortfarande en inre tjänstemarknad värd namnet. Sverige bör ta ledartröjan för att öppna upp för mer tjänstehandel, innovation och tillväxt, skriver Timbros Karin Svanborg-Sjövall och Emanuel Örtengren med anledning av tankesmedjans nya projekt ”Ett frihetligt Europa”.

Nästa år blir ett avgörande år för EU med Brexit, förhandlingarna om EU:s långtidsbudget 2021–2027 och ett Europaparlamentsval i maj.

Det vilar ett tungt ansvar på nästa regering och blivande Europaparlamentariker att komma med konkreta idéer för hur EU-samarbetet kan förbättras och vilken roll Sverige ska spela i detta.

Vad man än tycker om den franske presidenten Emmanuel Macrons idéer om ett betydligt närmare EU-samarbete driver han på diskussionen och tvingar därmed andra att förhålla sig till hans agenda. Sverige behöver representanter i EU som gör samma sak.

Det mest angelägna reformprojektet är att fullborda den inre marknaden. Den inre marknaden är EU:s kärna och det tydligaste exemplet på hur samarbetet skapar mervärde för medlemsländerna.

Trots att varuhandeln inom EU är förhållandevis sömlös återstår mycket arbete för att fullborda den inre marknaden för tjänster, som utgör tre fjärdedelar av EU:s samlade BNP och en ungefär lika stor andel av sysselsättningen.

Eftersom tjänster blivit oumbärliga också som insatsvara för tillverkningsindustrin fungerar de kvarvarande hindren för tjänsteföretag inom EU som en tillväxtbroms.

Sådana hinder består bland annat i att företag måste anta en särskild juridisk form, eller tvingas följa nationell lagstiftning som är svår att sätta sig in i även för tillfälliga uppdrag.

En fullbordad inre marknad för tjänster skulle ge EU ett tillskott på nästan 3.500 miljarder kronor på sikt, enligt Europaparlamentets utredningstjänst. För Sveriges del motsvarar det 115 miljarder kronor eller 11.500 kronor per person.

Historiskt har det varit svårt att genomföra omfattande reformer av EU:s inre marknad för tjänster. Det beror framför allt på att större medlemsländer som Frankrike och Tyskland blockerat förslag om att öppna upp tjänstesektorn efter påtryckningar från nationella särintressen.

Därför föreslår en ny Timbro-rapport, ”Frihet på riktigt – Tre förslag för att fullborda EU:s inre marknad för tjänster”, en reformstrategi som går ut på att några mer marknadsliberala medlemsländer går före, samt att nästa svenska regering tar följande steg:

– Inleder ett fördjupat samarbete inom ramen för EU-fördragen med likasinnade medlemsländer som är öppna för att avreglera tjänstehandeln enligt ursprungslandsprincipen. Det skulle innebära att tjänsteutförare automatiskt får verka i ett annat medlemsland så länge de följer lagstiftningen i sitt hemland.

Det finns två stora fördelar med att tillämpa ursprungslandsprincipen som regel för tillfälliga tjänsteuppdrag inom EU. För det första minskar ursprungslandsprincipen osäkerheten för företag som vill erbjuda sina tjänster i ett annat EU-land men har begränsade resurser att sätta sig in i olika nationella lagstiftningar. 

Det gynnar inte minst små och medelstora företag. För det andra minskar ursprungslandsprincipen behovet av gemensamma regler som rimmar illa med olika nationella arbetsmarknadsmodeller. 

Det gör också att företag som bara utför sina tjänster i ett medlemsland inte behöver anpassa sig till nya regler i onödan. Länderna inom ”den nya Hansan” (Norden, Baltikum, Nederländerna, Irland) bör vara naturliga allierade.

– Verkar för att avreglera alla yrken som är skyddade genom särskild tillståndsprövning i endast ett medlemsland. Då skulle antalet reglerade yrken inom tjänstesektorn minska från omkring 800 till runt 600 i ett slag. I dag innehåller listan på yrken som är skyddade i bara ett medlemsland absurda inslag som bartender, fotograf, städare och korsettmakare.

Alla regleringar är givetvis inte obefogade, men det behövs en förnyad diskussion mellan medlemsländerna om vilka begränsningar som faktiskt är rimliga.

– Fortsätter driva på för att EU:s tjänstedirektiv tillämpas fullt ut. Fastän tjänstedirektivet trädde i kraft för snart tio år sedan återstår många regleringar som hämmar inomeuropeisk konkurrens inom tjänstesektorn. 

Att exempelvis behöva anpassa bolagsform beroende på vilket land man är verksam i, trots att man utför samma tjänst, bedöms av Kommerskollegium vara ett avgörande hinder för gränsöverskridande tjänsteförsäljning.

EU är inne i sin mest formbara fas på länge. Svenska beslutsfattare måste ta tillfället i akt så att samarbetet utvecklas i en positiv riktning som främjar tillväxt och innovation. För att nå dit bör Sverige gå i täten för att EU ska få en gemensam marknad värd namnet.

Karin Svanborg-Sjövall, vd Timbro

Emanuel Örtengren, projektledare "Ett frihetligt Europa"

Detta är en debatt- och opinionstext. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.
Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Läs mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies