1515

Frivillig distansering bättre än tvång

Det finns i princip två vägar för att öka den sociala  och dämpa smittspridningen: antingen en strategi byggd på tvång eller att ansvarstagande medborgare av fri vilja anpassar sitt beteende. Frihet under ansvar har visat sig fungera bra, skriver nationalekonomerna Fredrik NG Andersson och Lars Jonung.

Råd, rekommendationer och ansvarstagande medborgare har i Sverige gett oss i stort sett samma sociala distansering som i utlandet fast till en klart lägre samhällsekonomisk kostnad, skriver nationalekonomerna Fredrik NG Andersson och Lars Jonung.
Råd, rekommendationer och ansvarstagande medborgare har i Sverige gett oss i stort sett samma sociala distansering som i utlandet fast till en klart lägre samhällsekonomisk kostnad, skriver nationalekonomerna Fredrik NG Andersson och Lars Jonung.

Den första vägen, tvångslinjen, innebär att ansvariga politiker och myndigheter använder sig av lagligt bindande restriktioner som tvingar allmänheten att ändra sitt beteende. Tvångslinjen bygger på förbud, övervakning, angiveri, polis och domstolar som utdömer böter och andra typer av straff när medborgare inte följer de gällande direktiven. Denna strategi vilar på två pelare: statens våldsmonopol och antagandet att medborgarna inte är förmögna att göra egna riskbedömningar och förändra sin livsstil så att smittspridningen minskar.  

Den andra vägen bygger på att få medborgarna att ändra sitt beteende av fri vilja. Det centrala medlet för myndigheterna är här att informera allmänheten om risker och ge rekommendationer och råd. Denna linje bygger på insikten att människan är en rationell och tänkande varelse som har förmågan att upptäcka risker, undvika hot och själva bedöma bästa sättet att följa givna råd. Initiativet ligger hos individen att vid varje tillfälle anpassa sig efter den rådande situationen. 

Under våren 2020 följde Sverige i huvudsak denna andra linje, styrd av reglerna i vår grundlag. I stället för att stänga ner det svenska samhället genom tvingande politiska beslut valde myndigheterna i stort att lägga ansvaret för att begränsa smittspridningen på de enskilda medborgarna. Strategin var inte helt renodlad. Ett inslag av bindande regler fanns också.

Den svenska linjen, främst byggd på frivillig individuell anpassning, väckte stor uppmärksamhet internationellt. Den stod i skarp kontrast till vad många andra länder gjorde. Där kom så kallade lockdowns till flitig användning med åtgärder såsom gränshinder och utegångsförbud. I princip sattes medborgarna i husarrest, övervakade av polis, militär och grannar. I vissa fall användes även helikopter och drönare som inslag i det orwellska drama som utspelades i en rad demokratier. 

Vilken väg är den bästa? Vi utvecklar här vårt svar i två steg. Först granskar vi om det finns någon skillnad i allmänhetens beteende mellan Sverige och de länder som använde tvång i större utsträckning. Medförde tvångslinjen att medborgarnas beteende ändrades mer i länder utanför Sverige än i vårt land? Sedan diskuterar vi de samhällsekonomiska kostnaderna av de två strategierna innan vi drar våra slutsatser. 

Vi använder oss av två databaser från Google, vilka är flitigt utnyttjade för att studera hur pandemin påverkat allmänhetens beteende. Figur 1 visar förändringen av andelen av befolkningen som undvek sina arbetsplatser från februari 2020 till december 2020 jämfört med månaderna precis före pandemin. Vi jämför Sverige, den röda stapeln, med övriga EU27 länder bortsett från Cypern där data saknas.

Som framgår av figur 1 uppvisar de flesta länder, inklusive Sverige, en nedgång i antalet personer som befann sig på sina arbetsplatser på cirka 25 procent. Ett fåtal länder har en minskning på mellan 30 och 35 procent. Sverige står således inte ut i statistiken utan vi befinner oss nära mitten. Skulle vi enbart studera andra halvan av 2020 har Sverige den sjunde största nedgången i hela EU27. 

Ett liknande mönster finner vi för kollektivtrafiken i figur 2. Sverige befinner sig i mitten av fördelningen med en minskning på knappt 30 procent sett över helåret 2020. Under andra halvan av året har vi den sjunde största nedgången i mobilitet.

Figurerna visar att den svenska linjen, främst byggd på eget ansvar, fungerade väl. Svenskarna började jobba hemma som aldrig förr och undvek kollektivtrafiken. Genom råd och rekommendationer till allmänheten ökade den sociala distanseringen utan några omfattande inslag av tvingande restriktioner. Tvånget förefaller inte varit effektivare än frivilligheten när det gällt att minska rörligheten i samhället. Här vill vi betona att flertalet av EU-länderna med en större nedgång både i arbetsplatsbesök och kollektivtrafiken även har haft en högre överdödlighet i covid-19 än Sverige.

Då övergår vi till nästa steg, nämligen frågan om kostnaderna för den svenska och den internationella strategin. Som vi hävdade i vår artikel i Dagens Industri den 12 mars hade tvingande nedstängningar enorma negativa ekonomiska konsekvenser utan att vara kopplade till lägre överdödlighet sett över hela EU. Vår slutsats var att det finns ingen uppenbar hälsovinst med lockdowns. 

Genom den svenska linjen undvek vi flera av de ogynnsamma följderna på BNP, sysselsättning och på statens finanser av tvingande nedstängning. Råd, rekommendationer och ansvarstagande medborgare har i Sverige gett oss i stort sett samma sociala distansering som i utlandet fast till en klart lägre samhällsekonomisk kostnad. 

Då har vi inte tagit hänsyn till att lockdowns i sig skapar stora hälsoproblem och välfärdskostnader i form av psykiskt lidande, ökat våld i hemmet, fler självmord m m. Skulle dessa också uppmärksammas i en fullständig samhällsekonomisk analys där alla kostnader och vinster belyses blir argumenten för tvångspolitiken ännu svagare. 

Tyvärr har den svenska coronapolitiken förändrats med den nya pandemilagen som riksdagen röstade fram i januari 2021. Det är en seger för tvångslinjen över tron på medborgarna. Istället för att lita på dem valde det politiska etablissemanget att lita på sin egen förmåga att detaljstyra allmänhetens beteende. Sedan pandemilagen har röstats igenom har flera restriktioner lagts på vår frihet att röra oss. De utgör också ett hot mot våra medborgerliga rättigheter vilka är grundbulten i ett demokratiskt samhälle. 

De individuella riskbedömningar som miljoner medborgare dagligen gjorde hotar nu att ersättas med centrala beslutsfattares egna bedömningar och gissningar var viruset dyker upp. Ett litet exempel: Gränsen till Norge spärrades av svensk militär under en kort tid – en fullständigt meningslös åtgärd. Från historien vet vi att denna typ av centralstyrning byggd på tvång och godtycke utan någon vetenskaplig grund sällan slutar väl. 

Bindande restriktioner blir dessutom ett ovanligt trubbigt instrument som inte tar hänsyn till hälsomässiga olikheter mellan människor. Många svenskar har nu haft covid-19 och allt fler har vaccinerats. Det finns föga skäl att tvinga dessa grupper till samma beteende som övriga medborgare. 

Tyvärr går det inte att undvika att pandemin skördar människoliv. Målet för coronapolitiken bör därför vara att skydda riskgrupper samtidigt som ett välfungerande samhälle bibehålls, idag och i framtiden. Kostnaderna för att söka begränsa smittan får inte bli högre än nyttan. 

Det bästa sättet att göra detta är att förlita sig på rekommendationer och på ansvarstagande medborgare – inte på detaljstyrning av ett fåtal politiker och tjänstemän. Detta kräver att makthavarna tror på medborgarnas förmåga att själva följa råd och rekommendationer.

Vi bör därför återgå till den svenska linjen från tiden före pandemilagen och minska inslaget av godtyckliga politiska tvångsåtgärder. På så vis kan vi undvika andra länders kostsamma misstag. Och behålla trovärdigheten för stat och myndigheter. Den undergrävs när allmänheten upptäcker att pandemilagen i stort bygger på populism – inte på forskning.

Fredrik NG Andersson

Docent i nationalekonomi vid Ekonomihögskolan vid Lunds universitet

Lars Jonung 

Professor emeritus i nationalekonomi vid Ekonomihögskolan vid Lunds universitet.

 


Innehåll från MicrosoftAnnons

Från kunddata till värde – nya möjligheter för retail-branschen

Helena Fuchs, affärsområdeschef Business Applications på Microsoft.
Helena Fuchs, affärsområdeschef Business Applications på Microsoft.

I samarbete med Dagens Industri anordnade Microsoft i början av februari ett webbinarium kopplat till retailindustrin. Tillsammans med inbjudna gäster diskuterades hur man kan bygga ett varumärke och en handel som skapar nöjda och återkommande kunder med hjälp av data – för all framtid. 

Anmäl dig till on-demand-event här 

Under webbinariets inledning diskuterades bland annat hur den framtida handelsstrukturen lär komma att utformas. Helena Fuchs, affärsområdeschef Business Applications på Microsoft, berättar att det under lång tid har funnits resonemang om framtidens retail och kundupplevelse. I och med inträdet av Covid-19 chockades dock många branscher in i en transformering. Retail-branschen hade redan en stark närvaro online och kunde därmed anpassa sig bättre än andra, men även här förändrades förutsättningarna drastiskt. Detta har lett till att målbilden har justerats: 

– Att vårda sina kunder och eliminera risker i alla led har blivit än viktigare. Att skapa en bra kundupplevelse är dock en komplex resa; du kan inte bli konkurrenskraftig om du inte vet vem kunden är och hur du når ut till den. Kärnfrågan är då vad som är en bra kundupplevelse? Här gäller det att ha koll på all sin egen och extern data.

Så möjliggör ni en intelligent detaljhandel 

Ta prediktiva beslut med rätt data

Medan mycket finns att vinna på personalisering genom att etablera till exempel relevanta kundklubbar, är det många som inte nyttjar sin kunddata till fullo. 

– Genom att använda moderna molntjänster uppstår nya möjligheter att få data att röra sig dynamiskt genom hela verksamheten, vilket innebär att man kan få helt nya synergieffekter. Först när man har en helhetsbild kan man med hjälp av AI och maskininlärning analysera, riskeliminera och ta prediktiva beslut, till exempel att styra inköp efter efterfrågan och bygga sortiment efter kundgrupp. Lyckas man med dessa processer kan man alltså räkna med både nöjdare kunder och en högre lönsamhet.

Ladda ner AI for Retail Playbook här 

Bistår med att driva transformationen

Retailbranschen har talat om att transformera sina processer under lång tid och de flesta organisationer har byggt upp innovationsenheter; själva transformationen har dock uteblivit på många håll. Så vad krävs för att bygga en organisation som är kapabel att ta sig an nya processer men också en kultur som är redo att realisera det nya?

Helena betonar att det i grunden gäller att vara snabbfotad och att kontinuerligt anpassa sig efter uppkomna förändringar. Detta kan vara lättare sagt än gjort men fullt genomförbart med stöd av modern teknik. Det viktiga är att våga testa och våga göra – först då kommer man från ide till utrullning – men på många håll saknas fortfarande en förståelse för vad rätt behandlad data egentligen kan medföra. 

– Ett bra exempel på hur vi utvecklar tjänster för att hjälpa Retail att bli mer lönsamt är Microsoft Cloud for Retail. Här samlar vi funktionalitet för att förbättra hela kundresan med integrerad intelligens men även tjänster för att underlätta för personal i butik och optimera hela produktions och leveranskedjan. Vi har utformat våra lösningar för att hjälpa våra kunder att på allvar realisera värdet av sin data, oavsett om det gäller gammal sådan, realtidsdata eller prediktiv data. Det är först med dessa insikter som retailaktörer kommer att kunna vara konkurrenskraftiga i framtiden, avslutar Helena.

Läs Retail Trends Playbook 2021: Driva operativ resiliens med uppkopplade människor och system  

Mer från Microsoft

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Microsoft och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?