1515

Friskolorna är myndighetsutövare

REPLIK. Hans Bergström, knuten till Internationella Engelska Skolan (IES), varnar i Dagens industri det privata näringslivet för planerna på att införa offentlighetsprincipen i fristående skolor. Det privata näringsliv som genererar skattepengarna Hans Bergströms lever av borde tvärtom vara mycket angeläget att öka insynen i friskolesektorn. Vad får vi för pengarna? 

Foto:JESSICA GOW

Ska medarbetarna på Astra Zeneca i Södertälje kunna följa hur de skattepengar de betalat till skolan används? 

Är det rimligt att samma medarbetares kommunalskatt används till skola i andra kommuner, eller till och med till investeringar i Spanien?

Borde verkligen skolföretag med låg andel behöriga lärare få lika mycket skattepengar som de som prioriterar och tar kostnaden för utbildad personal?

Hans Bergström vill så gärna att den verksamhet han företräder ska jämföras med det verkliga näringslivet, det som agerar på en riktig marknad och tar risker med egna pengar. Bergströms enda intäkter är skatt. Utan insyn tappar vi kontrollen över hur pengarna används. 

Bergström hävdar att huvudargumentet för offentlighetsprincip i friskolor skulle vara att de är ”skattefinansierade. Det stämmer inte. I direktiven till den utredning om att införa offentlighetsprincipen i friskolor som alliansen tillsatte står tydligt att det handlar om att friskolorna är ”helt skattefinansierade och att de bedriver myndighetsutövning”. Där faller hela Bergströms resonemang om hot mot näringslivet i stort.

”Alla seriösa huvudmän för friskolor” publicerar nu på egen hand den statistik som försvinner efter SCB:s ställningstagande, skriver Bergström. På IES hemsida finns sedan några dagar en tabell med betyg och andel behöriga till gymnasiet på alla IES skolor. Alla seriöst intresserade av skolfrågor vet dock att en jämförelse av skolor baserat på betyg är tämligen meningslös utan att veta något om elevunderlaget. Föräldrarnas utbildning spelar stor roll. I den officiella statistik som nu försvinner kunde vi läsa att över 75 procent av IES elever har föräldrar med eftergymnasial utbildning. För de kommunala skolorna är siffran endast 55 procent. Den förälder eller medborgare som vill veta något om hur skolpengen används, alltså ta reda på hur det står till med sådant som lärartäthet, behöriga lärare och elevhälsa letar också förgäves på IES hemsida. Det hade stärkt Hans Bergströms argumentation för öppenhet om dessa uppgifter funnits där.

Det är sant att frågan blivit extra aktuell efter SCB:s beslut att hemlighålla statistik, men faktum är att det ända sedan Friskolekommittén 2013 rått bred politisk enighet. Alliansen tillsatte en utredning och i den alliansbudget som riksdagen röstade för hösten 2014 finns förslaget: ”att insynen i fristående och kommunala skolors ekonomi ska öka samt att vi vill öka öppenheten genom att införa meddelarskydd för anställda i fristående skolor. Offentlighetsprincipen ska också gälla.” Att det dröjt beror dels på att några skolkoncerner börsnoterats, dels på att centerpartiet har ändrat sig. Trots det bör det finnas en stabil majoritet i riksdagen. Det privata näringsliv som i slutändan genererar det välstånd som friskolorna finansieras med har anledning att höja sina röster för att skynda på beslutet.

Johan Enfeldt, aktiv i Nätverket för en likvärdig skola

 

Läs Hans Bergströms artikel här. 


Innehåll från SalesforceAnnons

”Techbolagen visar vägen för tillverkningsindustrin”

Tillverkningsindustrin rymmer stora skillnader i fråga om digitaliseringsgrad, visar en ny rapport som avslöjar vad som kännetecknar vinnarna post-covid. ”Ser en tydlig klyfta”.

Pandemin har tvingat nio av tio tillverkningsföretag att ställa om radikalt och ta fram en ny strategi för att lyckas framöver. En ny studie som Salesforce genomfört globalt bland 750 beslutsfattare visar på stora skillnader inom teknikutveckling och digitalisering. Vissa lyckas bättre än andra. De företag som anser sig ha kommit längst har det gemensamt att de satsar på ökad tjänstefiering, flyttar verksamheter till molnet och anammar nya sätt att interagera med sina kunder. 

Ladda ned Trends in Manufacturing 

De som släpar efter riskerar att hamna ohjälpligt på efterkälken när samhällen gradvis öppnar upp igen, varnar experter.

– Vi ser en tydlig klyfta mellan de tillverkningsföretag som framtidssäkrat sin verksamhet och de som fortfarande kämpar med att förhålla sig till turbulenta marknader och hastigt skiftande förväntningar hos medarbetare, partners och kunder. Fler tillverkningsföretag borde låta sig inspireras av framgångsrika techföretag på områden som flytt till molnet, ökad automatisering och att skapa digitala kundupplevelser. Allt det ökar förutsättningarna att lyckas post-covid, säger Cindy Bolt, ansvarig för industriföretag vid Salesforce.

Rapporten visar entydigt att de förändringar som pandemin medfört är här för att stanna. Det gäller framför allt inom försäljning och kundservice, menar närmare sex av tio tillfrågade. Många pekar på att möjligheten att göra träffsäkra prognoser på snabbrörliga marknader hindras av bristande transparens och begränsad tillgång till data, men även av silotänkande. Hela åtta av tio menar att det är svårt att utvinna den data man verkligen skulle ha nytta av ur föråldrade legacy-system.

Bättre prognoser

De enskilt viktigaste prioriteringarna för de kommande två åren är enligt nio av tio svarande ökad processeffektivitet och förbättrade efterfrågeprognoser med hjälp av digitala redskap. Över hälften av ser migration av planeringsprocesser till molnet som en kritisk framgångsfaktor. De chefer som säger sig vara ”mycket väl förberedda” för framtiden har redan flyttat till molnet. 

Ökad tjänstefiering för att diversifiera och säkra sina intäkter från flera källor är den strategi som flertalet (86%) av de företag som ser sig som framtidssäkrade satsar på. Det handlar om att paketera produkt, support, mjukvara och kringtjänster i ett gemensamt erbjudande och en ny affärsmodell.

Den digitala klyftan av idag går mellan tillverkningsföretag som anser sig vara redo för framtiden och de som inte är det. De som anser sig vara bättre rustade har system och teknologi på plats för att hantera kommande år, konstaterar Salesforces Sverigechef Dan Bjurman:

– De svenska företag som redan var mer digitaliserade, eller som lyckades göra denna omställning fort, har stått emot pandemins effekter bättre och i vissa fall även lyckats bättre än förut. Användningen av kunddata i beslutsprocessen samt digitala verktyg för att hantera kundkontakten och den hemmajobbande personalen har haft en tydlig positiv effekt och belyser hur viktigt det är att ha en modern, digitaliserad verksamhet som fattar beslut baserat på data, samt att det är otroligt viktigt att vara flexibel och anpassningsbar.

Ta del av Salesforce senaste rapport Trends in Manufacturing eller läs mer om Manufacturing Cloud här. 

Är du intresserad av mer inom Salesforce Manufacturing, besök: 

IDC Report: Benefits of a Collaborative S&OP Process 

Future of the Manufacturing Industry 

Customer 360 Playbook for Manufacturers 

Mer från Salesforce

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Salesforce och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?