Ska medarbetarna på Astra Zeneca i Södertälje kunna följa hur de skattepengar de betalat till skolan används?
Är det rimligt att samma medarbetares kommunalskatt används till skola i andra kommuner, eller till och med till investeringar i Spanien?
Borde verkligen skolföretag med låg andel behöriga lärare få lika mycket skattepengar som de som prioriterar och tar kostnaden för utbildad personal?
Hans Bergström vill så gärna att den verksamhet han företräder ska jämföras med det verkliga näringslivet, det som agerar på en riktig marknad och tar risker med egna pengar. Bergströms enda intäkter är skatt. Utan insyn tappar vi kontrollen över hur pengarna används.
Bergström hävdar att huvudargumentet för offentlighetsprincip i friskolor skulle vara att de är ”skattefinansierade. Det stämmer inte. I direktiven till den utredning om att införa offentlighetsprincipen i friskolor som alliansen tillsatte står tydligt att det handlar om att friskolorna är ”helt skattefinansierade och att de bedriver myndighetsutövning”. Där faller hela Bergströms resonemang om hot mot näringslivet i stort.
”Alla seriösa huvudmän för friskolor” publicerar nu på egen hand den statistik som försvinner efter SCB:s ställningstagande, skriver Bergström. På IES hemsida finns sedan några dagar en tabell med betyg och andel behöriga till gymnasiet på alla IES skolor. Alla seriöst intresserade av skolfrågor vet dock att en jämförelse av skolor baserat på betyg är tämligen meningslös utan att veta något om elevunderlaget. Föräldrarnas utbildning spelar stor roll. I den officiella statistik som nu försvinner kunde vi läsa att över 75 procent av IES elever har föräldrar med eftergymnasial utbildning. För de kommunala skolorna är siffran endast 55 procent. Den förälder eller medborgare som vill veta något om hur skolpengen används, alltså ta reda på hur det står till med sådant som lärartäthet, behöriga lärare och elevhälsa letar också förgäves på IES hemsida. Det hade stärkt Hans Bergströms argumentation för öppenhet om dessa uppgifter funnits där.
Det är sant att frågan blivit extra aktuell efter SCB:s beslut att hemlighålla statistik, men faktum är att det ända sedan Friskolekommittén 2013 rått bred politisk enighet. Alliansen tillsatte en utredning och i den alliansbudget som riksdagen röstade för hösten 2014 finns förslaget: ”att insynen i fristående och kommunala skolors ekonomi ska öka samt att vi vill öka öppenheten genom att införa meddelarskydd för anställda i fristående skolor. Offentlighetsprincipen ska också gälla.” Att det dröjt beror dels på att några skolkoncerner börsnoterats, dels på att centerpartiet har ändrat sig. Trots det bör det finnas en stabil majoritet i riksdagen. Det privata näringsliv som i slutändan genererar det välstånd som friskolorna finansieras med har anledning att höja sina röster för att skynda på beslutet.
Johan Enfeldt, aktiv i Nätverket för en likvärdig skola
