Annons

Frihet bästa skyddet mot ekonomisk kris

I en ny rapport går vi igenom alla ekonomiska kriser i världen sedan 1993, och kan visa att en friare och mindre reglerad ekonomi ger mindre risk, skriver Christian Bjørnskov, professor vid Aarhus universitet och IFN, och Caspian Rehbinder, Timbro.

Större ekonomisk frihet är förenat med lägre inkomstförluster. Ett land med en låg ekonomisk frihet har en genomsnittlig BNP-nedgång på 12 procent, medan ett ekonomiskt fritt land upplever 8 procents nedgång, skriver Christian Bjørnskov och Caspian Rehbinder.
Större ekonomisk frihet är förenat med lägre inkomstförluster. Ett land med en låg ekonomisk frihet har en genomsnittlig BNP-nedgång på 12 procent, medan ett ekonomiskt fritt land upplever 8 procents nedgång, skriver Christian Bjørnskov och Caspian Rehbinder.

Pandemiutbrottet under 2020 har dragit ned världen i en djup ekonomisk kris. Direkta hälsoeffekter, frivillig social distansering och politiskt styrda nedstängningar har inneburit att stora delar av ekonomin går på tomgång eller faller omkull. I Sverige är arbetslösheten den högsta sedan 1990-talskrisen, offentliga utgifter har ökat och nya regleringar har stärkt utbudskrisen.

Vid sidan av smittspridningen måste fokus riktas mot hur vi kan begränsa den ekonomiska krisens djup och längd, för att snabbt kunna ta oss ur den med så liten varaktig skada som möjligt. Målet måste vara att de ekonomiska kriserna är få och milda, och att återhämtningen sker snabbt.

I en ny rapport för Timbro har en av oss – professor Christian Bjørnskov – därför granskat relationen mellan ekonomisk frihet och ekonomiska kriser. Vi har gått igenom alla kriser i världen – 389 stycken – från 1993 till 2017, och jämför dem med det index över länders ekonomiska frihet som utarbetats av Heritage Foundation. Ekonomisk frihet förstås här som rätten att producera, konsumera och investera fritt, och mäts konkret i bland annat skyddade äganderätter, möjlighet att investera, låg grad av reglering och frånvaro av legala hinder för näringsverksamhet. Vi definierar en ekonomisk kris som en årlig tillväxt under – 0,2 procent, vilket innebär att vi inte räknar med småskaliga eller mycket korta ekonomiska nedgångar. Vi tittar sedan på länders risk för att komma in i en ekonomisk kris, krisens djup mätt i kvoten mellan topp till botten för BNP per capita, samt den ekonomiska nedgångens längd och tiden innan ekonomin återhämtat sig. Vår nya analys visar att vinsterna av ekonomisk frihet är både stora och signifikanta.

Större ekonomisk frihet är förenat med lägre risk för en kris. Risken att ett land går in i en ekonomisk kris under ett givet år är 15 procent. Samhällen med låg ekonomisk frihet (tio enheter under genomsnittet på en hundragradig skala) har däremot en krisrisk på 18,4 procent, medan samhällen med hög ekonomisk frihet (tio enheter över genomsnittet) har en genomsnittlig risk på 12,7 procent. 

Större ekonomisk frihet är förenat med lägre inkomstförluster. Ett land med en låg ekonomisk frihet har en genomsnittlig BNP-nedgång på 12 procent, medan ett ekonomiskt fritt land upplever 8 procents nedgång.

Graden av ekonomisk frihet har inget signifikant samband med krisens längd eller återhämtningstid. Frånvaron av samband är dock en direkt följd av finanskrisen 2008, som uppvisat ovanligt stor likhet mellan länder efter återhämtningen. Räknar man bort den är även återhämtningen signifikant snabbare för ekonomiskt fria länder.

Det innebär att ett land som ligger tio enheter under medianen – som Argentina eller Ukraina – både har femtio procent högre risk att drabbas av en kris och upplever en femtio procent större ekonomisk nedgång när krisen slår till, jämfört med ett land som ligger tio enheter över medianen – som Österrike eller Japan. För Sveriges del skulle tio enheters tapp – motsvarande en nedgång till Frankrikes nivå – innebära ytterligare två procentenheters BNP-nedgång vid en kris, eller 10 000 kronor i förlorad produktion per invånare och år.

Resultaten drivs främst av frihet från regleringar: ju mer avreglerad ekonomin är, desto mindre är risk för kris. Tidigare kriser, inte minst finanskrisen 2008, har inneburit hårdare regleringar och mindre ekonomisk frihet, både från nationella regeringar och från överstatliga organisationer. Det är en utveckling som är förknippad med stora risker. Omfattande regleringar är förknippade med fler och djupare kriser – kostnader som hade kunnat undvikas. 

Implikationerna av vår studie är att regeringar bör vara försiktiga med att reglera ekonomin. Detta stämmer väl överens med tidigare studier. I en forskningsöversikt om ekonomisk frihet konstaterade Joshua Hall och Robert Lawson att högre grad av ekonomisk frihet har ett mycket starkt samband med en stor bredd av positiva utfall – som högre tillväxt, bättre levnadsstandard, mer lycka och inte minst, färre och mildare ekonomiska kriser.

Att minska skatter, regleringar, subventioner, riktade stöd och myndigheters inblandning i marknader bör vara prioriterad krispolitik. Till skillnad från andra stimulanser kostar det nära nog ingenting och kan spela stor roll för en snabbare återhämtning, både för drabbade branscher och nya företag som växer fram i strukturomvandlingen. I dag lägger företagare i genomsnitt ned 10 timmar i veckan på administration, och utvecklingen går åt fel håll. Enligt Tillväxtverket har kostnaderna för att följa olika regelverk ökat med i snitt en miljard kronor varje år sedan 2013 och undersökningar från Näringslivets regelnämnd visar, senast nu i maj, att företagen år efter år tycker att det blir krångligare att följa statens regler.

Friare marknader ger inte bara tillväxt i goda tider, utan också motståndskraft i kris. I stället för kontraproduktiva åtgärder som hårdare statligt tag om ekonomin bör vi lägga grunden för att minska risken för framtida kriser, genom högre grad av ekonomisk frihet och lägre grad av reglerad ekonomi. 

Christian Bjørnskov är professor i nationalekonomi vid Aarhus universitet och IFN

Caspian Rehbinder är arbetsmarknadsansvarig på Timbro


Detta är en debatt- och opinionstext. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder Dagens industri möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten. De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till di.se. Dagens industri granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen di.se. Läs mer om kommentering här.

Innehåll från eSports FundAnnons

Ny fond hittar vinnande bolag inom e-sport

Stefan Westin ansvarig förvaltare för eSports Fund
Stefan Westin ansvarig förvaltare för eSports FundFoto:Sascha Beetz Magnusson

E-sport lockar varje år fler åskådare, och branschen vinner allt större ekonomisk mark. Den aktivt förvaltade fonden eSports Fund tar vara på dessa goda framtidsutsikter och samlar de vassaste bolagen i en vinnande portfölj.

E-sporten omsätter flera miljarder varje år och har hisnande publiksiffror som blir en guldgruva för annonsörer. Det här är helt klart en nisch på uppgång, vilket förvaltaren Stefan Westin tagit fasta på. Han har över 30 års erfarenhet av investeringar och har med stor framgång förvaltat e-sport sedan 2017, det senaste året med en avkastning på 50 procent. I oktober startades en helt ny fond, eSports Fund, som Stefan Westin nu är ansvarig förvaltare för.

– Fonden startades för att möta det stora intresse som finns för e-sport i dag. Nischen ligger verkligen helt rätt i tiden. E-sporten kan visa på fantastiska tillväxtsiffror – prognosen är att omsättningen inom branschen kommer öka med 15,5 procent årligen fram till 2023, säger Stefan Westin, ansvarig förvaltare för eSports Fund. 

Läs mer om fonden här.

Kortsiktig förflyttning på marknaden

Dessa siffror presenterades i en färsk undersökning från Newzoo. Den snabbt ökande omsättningen kan härledas till inkomstkällor i form av medierättigheter, sponsorskap, merchandise- och biljettförsäljning samt annonsering. Stefan Westin pekar på en stark trend där annonsörer övergår från traditionell sport till e-sport för att räckvidden är så pass mycket större.

– Tillväxten för e-sportåskådare bedöms öka med i genomsnitt 12 procent per år fram till 2022. Då beräknas antalet åskådare uppgå till 645 miljoner. Det är i dag bara VM-finalen i fotboll och Super Bowl som lockar fler åskådare än finalen i League of Legends, så här finns en enormt stor potential att öka försäljningen av TV-tid och annonser, säger Stefan Westin.

Noggrann process bakom urval av bolag

Inom segmentet e-sport ryms både rena e-sportbolag och spelutvecklare, men även underleverantörer till dessa bolag. Stefan Westin samlar 25–30 av branschens mest framstående bolag i fonden, och urvalet är en process där inget lämnas till slumpen. 

– Det största jobbet ligger faktiskt i att välja bort bolag. Bolagen i fonden ska inte bara vara framgångsrika och ha en uttalad tillväxtstrategi, utan också ha breda produktportföljer och inte vara för lika varandra. Det handlar om att skapa en bra mix, säger han.

När Stefan Westin blickar framåt ser han en stark och snabb uppgång för streaming inom e-sporten där dyra spelkonsoler blir mindre viktigt, Augmented Reality (AR) fortsätter att integreras och där 5G-utvecklingen blir särskilt intressant. Streaming gör e-sporten ännu mer lättåtkomlig – vilket lovar gott för branschens, och fondens, framtid.

Vill du investera i eSports Fund? Ta reda på mer här.

Fakta om eSports Fund

eSports Fund är en renodlad tematisk och global aktiefond som aktivt förvaltas av Stefan Westin. Stefan Westin kommer uteslutande investera i bolag som drar nytta av den starka trenden inom e-sportindustrin, såsom e-sportarrangörer, spelutvecklare och underleverantörer inom ovannämnda sektorer. Ansvarigt fondbolag är AIFM capitals. 

 

Mer från eSports Fund

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med eSports Fund och ej en artikel av Dagens industri

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?