Annons

Främja företagens reserver

Vill politikerna likt Per Bolund att företagen ska ha större reserver kan detta således lösas genom att företagen själv arbetar upp dessa reserver via egna vinster. Men då bör beskattningen göras om, skriver Rune Andersson, Bernt Lindén och Dan Olofsson.

Corona-krisen ger en lärdom om att goda reserver är av värde. En bred enighet borde rimligtvis kunna uppnås kring att ge företagen möjligheter att bygga buffertar, skriver Rune Andersson, Bernt Lindén och Dan Olofsson.
Corona-krisen ger en lärdom om att goda reserver är av värde. En bred enighet borde rimligtvis kunna uppnås kring att ge företagen möjligheter att bygga buffertar, skriver Rune Andersson, Bernt Lindén och Dan Olofsson.

För några veckor sedan uttryckte finansmarknadsminister Per Bolund förvåning över att företagen inte hade större reserver för att möta kriser och intäktsbortfall. 

Situationen är delvis en följd av det regelverk som gäller för företagens möjligheter att samla i ladorna. Det är nu – när krisen så tydligt pekar på behovet – ett utmärkt tillfälle att utveckla och modernisera möjligheten att bygga reserver.

Avsättning till periodiseringsfond under goda år är just att bygga reserver och likviditet för sämre tider – avsättningarna kan sedan användas mot framtida underskott när lågkonjunkturen eller krisen kommer.

Vi är övertygade om att viljan att bygga reserver finns hos många ansvarsfulla ägare. Staten bör bejaka detta och dra sitt strå till stacken genom att ge ökat utrymme för avsättning till periodiseringsfond. 

Enligt nuvarande regler får aktiebolag göra avsättning till periodiseringsfond med högst 25 procent av överskottet. Avsättningen ska sedan återföras till beskattning senast det sjätte året efter det år den gjordes. En förutsättning för detta är att en schablonbeskattning av periodiseringsfonden som infördes av Göran Perssons regering 2005 erläggs.

Låt oss se ett exempel på vad nuvarande regler innebär för ett bolag med ganska normal ekonomi. 

Vårt Exempel AB omsätter 40 Mkr med en rörelsemarginal om 5 procent i normala tider, vilket innebär 2 Mkr i vinst före dispositioner och skatt. Årlig avsättning får göras med 25 procent härav, alltså 0,5 Mkr. Avsättning under sex år ger 3 Mkr i periodiseringsfonden, vilket motsvarar ca 7 procent av årsomsättningen.  

Detta är naturligtvis alltför lite om man vill relatera detta till radikala intäktsbortfall och vad som sker vid kriser. 

Vi föreslår därför att en kompletterande regel införs med följande innebörd: 

En enkel justering av befintlig modell är att ha en högre procentsats på det som får avsättas och en längre tidsperiod innan återföring sker. Exempelvis skulle avsättningen kunna öka till 30 procent och återföring till beskattning ske först efter nio år istället för efter fem år. Detta skulle kunna dubblera periodiseringsfonden. Annorlunda uttryckt kan företagen på detta sätt spara ca tre årsvinster i företaget istället för en och en halv årsvinst. En längre tid speglar också mer den historiska erfarenheten vi haft om tidsrymden mellan kriser. Hur mycket siffrorna ska ökas är en avvägning mellan det positiva värdet av ökade reserver i företagen och statens intresse av att snabbt få in skatteintäkter.  

Vi föreslår också att schablonbeskattningen av periodiseringsfonden tas bort.     

Vill politikerna likt Per Bolund att företagen ska ha större reserver kan detta således lösas genom att företagen själv arbetar upp dessa reserver via egna vinster som till större andel kan få stanna kvar i företaget genom ett större utrymme för periodiseringsfonden. Sannolikt innebär detta att behovet av statens stöd till företagen vid en kris minskar.  

Socialdemokraterna har historiskt drivit linjen att de gärna ser rika företag men fattiga ägare. Ökade periodiseringsfonder ligger i linje härmed.

Borgerliga politiker ser ett värde i att företagen kan växa, och att inte beskattningen hämmar detta alltför mycket. Här redovisat förslag ligger i linje härmed.

Fackföreningar borde rimligen se positivt på bättre reserver i företagen eftersom det ger tryggare jobb.

Vi får alltfler tjänsteföretag. Många av dessa har en svag balansräkning i förhållande till det stora ansvar de har för sin personal. De gagnas således av en större periodiseringsfond.  

Ansvarsfulla företagares primära intresse är att företagen ska utvecklas och överleva. Här lämnat förslag främjar detta intresse. Den minoritet av företagare som inte ser ett värde i att nyttja en ökad periodiseringsfond har sin fulla frihet att avstå från detta. 

Corona-krisen ger en lärdom om att goda reserver är av värde. En bred enighet borde rimligtvis kunna uppnås kring att ge företagen möjligheter att bygga buffertar genom större periodiseringsfond. 

Att stärka företagens reserver för det oförutsedda är ett samhällsintresse.

Rune Andersson, Mellby Gård AB

Bernt Lindén, Persiennexperten Svenska AB

Dan Olofsson, Danir AB


Detta är en debatt- och opinionstext. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder Dagens industri möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten. De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till di.se. Dagens industri granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen di.se. Läs mer om kommentering här.

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?