Forskare: Välfärdens kostnadsökning kan inte betalas med skatter

DEBATT. Välfärdens problem är redan verklighet. Kommunsektorn har betydande ekonomiska problem. Välfärdstjänsterna urholkas och medborgarna köper allt mer privata tjänster. Nu måste produktivitetshöjande insatser göras, anser forskarna Nima Sanandaji och Gabriel Heller Sahlgren.

Nima Sanandaji och Gabriel Heller Sahlgren.
Nima Sanandaji och Gabriel Heller Sahlgren.

De senaste tio åren har flera utredningar varnat för att den svenska välfärden står inför ett långsiktigt finansieringsproblem. Orsaken är ganska enkel: kostnaderna för grundläggande välfärdstjänster som vård och omsorg stiger snabbare än den offentliga sektorns intäkter.

I debatten kopplas problemet ofta till hög migration och bristande integration. Detta spelar förstås in, men i grunden beror det på demografiska förändringar som gör att andelen äldre i befolkningen stiger, medborgarnas ökande krav på servicenivån i välfärden samt att arbetsproduktiviteten höjs i resten av ekonomin men inte i välfärden.

Hittills har politiker dock mest blundat för dessa problem. När regeringen nyligen lade fram sin vårbudget menade Riksrevisionen att regeringen struntade i sina egna beräkningar för de förväntade kostnadsökningarna. Medan finansminister Magdalena Andersson hävdar att staten måste skjuta till 5 miljarder kronor per år mellan 2020 och 2030 i extra statsbidrag till kommuner och landsting för att behålla samma välfärdskvalitet som i dag, visar regeringens opublicerade beräkningar att det i stället rör sig om 20 miljarder kronor per år. Om man inte höjer skatterna, vill säga.

Situationen är så pass allvarlig att vi vill jämföra den med frågan om den globala uppvärmningen. Varningarna om uppvärmningen pågick, men ingen tog dem riktigt på allvar under lång tid, innan FN:s klimatpanel samlade ihop forskningen och visade att allting pekade mot samma alarmerande resultat.

I en ny rapport har vi anammat en liknande ansats när det gäller frågan om välfärdens finansiering. Det har under 15 års tid kommit en myriad av analyser som pekar mot samma håll: den svenska välfärdens finanser är inte hållbara och problemen börjar nu visa sig.

Redan 2002 noterade Svenska Kommunförbundet, föregångare till SKL, att kommunalskatten kommer att behöver höjas till 50 procent i början av 2040-talet för att offentlig konsumtion ska hålla jämna steg med den övriga ekonomin. Andra analyser har kommit fram till ännu högre siffror. Även på kortare sikt börjar problemet att ge sig till känna. SKL visar i sin ekonomirapport från slutet av förra året att kommunalskatten måste öka med 2,35 procentenheter enbart mellan 2017 och 2021 för att klara välfärden.

Såväl den förra som den sittande regeringens långtidsutredningar förklarar samtidigt tydligt att välfärdens finansieringsproblem inte kan åtgärdas genom skattehöjningar. Ytterligare höjningar av de höga skatterna skulle nämligen krympa ekonomin men inte höja de offentliga intäkterna.

Precis som med den globala uppvärmningen har problemen redan börjat ge sig till känna. Välfärdstjänsterna urholkas gradvis och medborgarna köper alltmer kompletterande privata tjänster. Trots att det råder högkonjunktur – och trots att kommuner och landsting säljer av tillgångar för att få pengainflöde – har kommunalsektorn betydande ekonomiska problem. Vid nästa lågkonjunktur kommer problemen att bli än mer påtagliga.

Vad gör då politikerna för att utforma relevanta lösningar? Tyvärr inte speciellt mycket. I stället ägnar man sig mest åt att försöka vinna politiska poänger. Exempel inkluderar den föreslagna vinstregleringen och regeringens nya idé kring ”tillitsbaserad välfärd”, som mest består av luddigt önsketänkande snarare än seriös plan för framtiden.

Vi måste börja ta finansieringsproblemet på allvar. Lösningarna kommer dels att innebära en mer balanserad mix av offentlig och privat finansiering av välfärden, men i rapporten riktar vi fokus på den enda lösningen som bägge politiska läger kan samsas om: produktivitetshöjande insatser.

Det är en lösning som delvis har fungerat. I dag ser vi till exempel att privata företag i vården är tidigt ute med att införa digitaliserade läkarbesök, och att offentlig vård tar efter dem. Det är ett utmärkt exempel på de radikala produktivitetshöjande åtgärder som behövs för att lösa välfärdens finansieringsproblem.

Det råder inget tvivel kring att spelreglerna på välfärdsmarknaderna är långt ifrån optimalt utformade. De ”kvasimarknader” som skapades på 1990-talet – som karaktäriseras av en stor portion offentlig finansiering – har inte reglerats rätt. Eftersom forskning tyder på att effekterna hittills har varit små men positiva kan det finnas mycket att vinna på om vi reglerar dem på ett smartare sätt.

Vi behöver som tur är inte återuppfinna hjulet. En rad utredningar har nämligen redan visat hur spelreglerna kan förbättras för att skapa en mer resurseffektiv välfärd. I vår rapport diskuterar vi dessa förslag och utformar egna. Inom offentlig upphandling behövs exempelvis följande ändringar:

* Inför standardiserade avtal. Avsaknaden av standardiserade avtal – och mängden ”skall-krav” som sällan följs upp – leder till en byråkratisk och dyr process för både beställare och utförare.
* Inför värdebaserad ersättning i delar av vården. Det är en modell som bygger på att ersättningar ges för slutmålet: friska patienter som håller sig friska. Vårdgivare som utför operationer kan exempelvis bli ekonomiskt ansvariga för eventuella komplikationer som deras patienter får upp till två år efter operation.
* En annan modell i vården som långsiktigt har potential att driva ned kostnaderna är kapitation, där ersättningen inte ges för enskilda prestationer utan för den service som erbjuds till patienter under en viss vårdepisod. Drivkrafter skapas för att bota patienten så smidigt som möjligt.

Dessa förslag är naturligtvis inte uttömmande; för att maximera effektiviteten i välfärden kommer det att krävas många olika reformer. Det viktigaste är att vi liksom i klimatdebatten enas om problembilden och i högsta möjliga utsträckning även kring lösningarna.

En obekväm sanning är att privat finansiering också måste vara en del av lösningen. Många förbättringar av välfärden, som digitala läkarbesök, ökar nämligen välfärdstjänsternas tillgänglighet – och då stiger också efterfrågan. Inslag av egen finansiering kommer därför behövas för att hålla efterfrågan på en hanterlig nivå. Eftersom lösningen inte är politiskt enkel har politikerna hittills inte orkat ta tag i problemet, men i likhet med klimatet är det bara långsiktigt arbete som kan ge varaktiga resultat.


Nima Sanandaji, vd, tankesmedjan ECEPR
Gabriel Heller Sahlgren, forskare, Institutet för Näringslivsforskning


Är du sakkunnig i en aktuell fråga? Välkommen att sända ditt inlägg till debatt@di.se. Bifoga högupplöst porträttfoto. Textlängd 2.500-6.000 tecken inklusive blanksteg.


Detta är en debatt- och opinionstext. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder Dagens industri möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten. De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till di.se. Dagens industri granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen di.se. Läs mer om kommentering här.

Innehåll från ZiccumAnnons

Så eliminerar de kylkedjan för vaccin

Vaccin har debatterats frekvent i snart ett år med anledning av coronapandemin. Även vaccinens kylkedja har diskuterats flitigt. Här har svenska Ziccum en lösning. Med sin patenterade teknologi kan bolaget eliminera behovet av den komplicerade och kostsamma kylkedjan. 

I princip alla vaccin måste förvaras kallt, i exakt rätt temperatur, från det att de lämnar tillverkaren och under hela transporten till den som ska vaccineras. Detta kallas för kylkedjan och om kedjan bryts, riskerar vaccinet att förstöras. Särskilt svårt blir det att inte bryta kedjan när vaccin ska transporteras över jordklotet till otillgängliga platser i utvecklingsländer, där det exempelvis kan finnas brister med elektricitet. Att bibehålla kylkedjan är, förutom att vara logistiskt komplicerat, också mycket kostsamt. Nu har det Lundabaserade bolaget Ziccum utvecklat en teknologi som löser problemet. 

- Med vår patenterade teknologi LaminarPace kan vi skonsamt torka vaccin i rumstemperatur till pulverform. Detta betyder att det går att både lagra och transportera vaccin utanför kylkedjan, säger Göran Conradson, vd på Ziccum, och tillägger:

- Vaccin klassas egentligen som ett billigt läkemedel, men transportkostnaden är enorm. Här kan vi göra en stor skillnad. 

Läs mer om Ziccums mål och lösning.

Alla substanser intakta efter torkning

Göran Conradson liknar Ziccums torkprocess vid att duscha. När du duschar blir badrummet fuktigt och spegeln immig. När du sedan öppnar dörren till det torra intilliggande rummet, uppstår en utjämning mellan fuktig och torr luft. Badrumsspegeln kommer att vara exakt lika ren eller smutsig som innan du duschade, eftersom det bara är vattenmolekylerna som avdunstat. 

- Med vår teknologi har vi industrialiserat denna process. Vi avdunstar vätskan i läkemedlet och samlar upp allt annat i ett filter – alla substanser är med andra ord intakta, säger han. 

Siktet inställt på massvaccination i utvecklingsländer

Ziccum, som grundades 2017 och är listade på Nasdaq First North Growth Market, har sedan starten siktat in sig på vaccin. 

- Jag ser inga begränsningar med vår teknologi och tror att vi kan torka de flesta vacciner, då det är en generell process. Om vi inleder samarbete med en vaccinutvecklare skulle vi också kunna torka covid-19-vaccin. Men vårt primära fokus är massvaccinationer i utvecklingsländer. Kylkedjan har för stora brister och det finns miljontals barn som saknar livsviktig vaccination. 

Vill bygga unik vaccinanläggning i Sverige

Under 2021 ska Ziccum undersöka möjligheten att bygga en så kallad fill and finish-anläggning för temperaturstabila vaccin i Sverige – som i så fall blir världens första.

- Vi är ett utvecklingsbolag och ser det som ett naturligt steg framåt. Det är också en viktig del i Sveriges beredskap att ha en egen vaccinanläggning, avslutar Göran Conradson. 

Om Ziccum

Ziccum utvecklar nya temperaturstabila versioner av världens mest behövda och livsavgörande vacciner. Med bolagets patenterade teknologi LaminarPace möjliggörs produktion av nya, skonsamt torkade formuleringar som kan transporteras enkelt och kostnadseffektivt, utan krav på en komplicerad och dyr kylkedja hela vägen från fabrik till sista barnet längst bort från moderna logistiknoder. Läs mer om Ziccum.

 

Mer från Ziccum

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Ziccum och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?