1515

Forskare: Bäst kvalitet i lönsam skola

DEBATT. Det finns ett samband mellan lönsamhet och kvalitet i svenska skolföretag. Det gäller både nationella prov och elevernas egna omdömen. Det finns inte en enda undersökning som visar att lönsamma välfärdsföretag skulle vara sämre än olönsamma, skriver Gabriel Heller-Sahlgren och Henrik Jordahl.

Gabriel Heller-Sahlgren och
Henrik Jordahl.
Gabriel Heller-Sahlgren och Henrik Jordahl.

Nyligen kom regeringens proposition med förslag på att vinsterna för välfärdsföretag inom skolan och omsorgen ska regleras. Enligt förslaget kommer vinster över en viss nivå inte längre att tillåtas. Ett bärande argument bakom regleringen är att företagens vinster sägs gå ut över verksamhetens kvalitet. I friskolornas fall att skolföretagen medvetet drar ned på utbildningens kvalitet för att öka sin vinst, samtidigt som överskottet hamnar hos ägarna i form av utdelning i stället för att återinvesteras i utbildningsverksamheten. Enligt det här synsättet skapas vinsten alltså på elevernas bekostnad.

Företagare som vi har pratat med förvånas av den här argumentationen. De förväntar sig att företag med hög kvalitet attraherar fler kunder och därmed uppnår en högre lönsamhet. Förvisso skiljer sig friskolesystemet från vanliga marknader, bland annat eftersom skolan är skattefinansierad och priset är reglerat genom skolpengen. Men detta behöver inte innebära att låg kvalitet lönar sig.

Vi noterar att regeringen inte har presenterat några egentliga belägg för att lönsamma friskolor har sämre utbildningskvalitet. Ilmar Reepalus välfärdsutredning undersökte inte detta samband utan utgick i stället helt enkelt från att det var sant.

Stämmer det då att vinster går ut över friskolornas kvalitet? Vi har studerat denna avgörande fråga genom att jämföra grundskoleföretag med olika lönsamhet med avseende på elevernas betyg, provresultat och bedömningar av sin skola. Som lönsamhetsmått använder vi friskoleföretagens rörelsemarginal. Rörelsemarginalen anger hur stor andel av företagets omsättning som blir kvar för att täcka räntor och skatt samt ge vinst när verksamhetskostnaderna har betalats. Studien är publicerad av Svenskt Näringsliv.

Skolorna i studien drivs som aktiebolag, som är den dominerande organisationsformen för friskolor. Det genomsnittliga skolföretagets rörelsemarginal uppgår till 4,6 procent. Det är betydligt lägre än rörelsemarginalen bland företag i tjänstesektorn som helhet, som ligger på 7,3 procent.

Vår undersökning tyder på att lönsamhet och kvalitet går hand i hand på svenska grundskolor, även när man justerar för skolornas elevsammansättning samt vilket län eller vilken kommun de befinner sig i. Det gäller både akademiska kvalitetsmått som baseras på elevernas studieresultat och mjukare mått som baseras på elevernas omdömen om skolan.

Friskoleföretag verkar i det här avseendet alltså fungera precis som företag på andra marknader. Eleverna på lönsamma friskolor har högre betyg, bättre resultat på nationella prov och är även mer nöjda med sin utbildning.

En möjlig invändning mot vår analys är att eleverna hos lönsamma skolföretag når bättre studieresultat på grund av en mer generös betygssättning. Vi undersöker detta genom att se om rörelsemarginalen är relaterad till andelen elever som når högre (eller lägre) slutbetyg i matematik, svenska och engelska, jämfört med deras betyg på det nationella provet. Tanken är att betygsinflation visar sig i högre betyg än vad provresultaten motiverar.

Med denna metod finner vi ingenting som tyder på att sambandet mellan friskolornas lönsamhet och deras elevers studieresultat skulle bero på betygsinflation. Detta ligger i linje med en tidigare studie som visar att den positiva konkurrenseffekt som friskolor bidrar med i grundskolan inte heller förklaras av betygsinflation.

Vidare finner vi att elevsammansättningen knappt skiljer sig alls mellan friskolor med olika lönsamhet. Lönsamma skolföretag verkar alltså inte ha ”plockat russinen ur kakan” för att uppnå sin vinst, så som ofta påstås i diskussionen kring vinster i välfärden.

Utifrån de här sambanden måste vi fråga oss vad regeringen egentligen tror sig kunna åstadkomma med den föreslagna vinstregleringen i skolsystemet. Eftersom mer lönsamma skolföretag tycks ha högre utbildningskvalitet vore en vinstbegränsning helt missriktad som ett sätt att stärka kvaliteten.

En tidigare undersökning fann inte heller något stöd för lägre kvalitet hos äldreboenden som drevs av mer lönsamma företag, om något fanns tecken på det omvända (Jordahl & Sundén 2016).

Hittills har de som stöder förslaget om en vinstbegräsning inte kunnat presentera en enda undersökning som visar att lönsamma välfärdsföretag skulle vara sämre än olönsamma välfärdsföretag. Både logik och empiri talar helt enkelt emot en sådan slutsats.

En vinstbegränsning skulle innebära risk för nedläggning av många friskolor och skulle därmed kunna ställa till med stor skada utan att några positiva effekter går att påvisa. Det är därför inte konstigt att lagrådet och ovanligt många remissinstanser dömde ut förslaget. Att tvinga välfungerande företag att göra nollresultat är en utomordentligt dålig lösning på ett problem som inte ens existerar.


Gabriel Heller-Sahlgren, forskare, London School of Economics och Institutet för Näringslivsforskning
Henrik Jordahl, docent, Institutet för Näringslivsforskning


Är du sakkunnig i en aktuell fråga? Välkommen att sända ditt inlägg till debatt@di.se. Bifoga högupplöst porträttfoto. Textlängd 2.500-6.000 tecken inklusive blanksteg.


Innehåll från CrunchfishAnnons

Digital Cash säkrar digitala betalningar

I Sverige sker under 10 procent av alla transaktioner med fysiska kontanter. Digitala betaltjänster dominerar men kräver att uppkoppling och betalservrarna fungerar. En robust lösning bör vara oberoende av nätet. Det är här Crunchfish Digital Cash-lösning xoxo.cash kommer in.

Digital Cash har kontanternas styrka i digital form och fungerar alltid. Oavsett var man befinner sig eller om nätverk tillfälligt saknas så erbjuds en driftsäker lösning där man kan betala offline. Digital Cash skapar trygghet för företag och konsumenter genom en digital betallösning som de alltid kan lita på. 

– I ett hållbart samhälle måste man planera för scenarios där inte allt fungerar. Digital Cash ger en försäkran om att digitala betalningar alltid kan genomföras, säger Joachim Samuelsson, VD Crunchfish.

Fungerar med alla digitala betallösningar

Systemet bakom en digital betallösning är komplext och innehåller många olika komponenter. Det är en utmaning att skapa betaltjänster som har hög tillgänglighet och robusthet. Finansinspektionen har nyligen kallat bankerna till möte för att diskutera hur avbrott i Swish ska hanteras för att försäkra att tjänsten har hög tillgänglighet. Digital Cash är en naturlig lösning för att skapa driftsäker digital betalning.

Crunchfish Digital Cash-lösning xoxo.cash konkurrerar inte med digitala betallösningar utan är en viktig pusselbit för att bidra till en ökad robusthet och tillgänglighet för de lösningar som redan finns.

– Digital Cash kompletterar alla andra betallösningar. Vår lösning ger robusthet som implementeras i själva betaltjänsten. Vi finns för att man alltid ska kunna betala tryggt med den betalösning som man föredrar, oavsett vem och var man är, säger Joachim Samuelsson.

Säker arkitektur i två steg

Crunchfish Digital Cash är ett komplement till alla olika betaltjänster, antingen i mobilen eller på ett kort. Lösningen bygger på ett system som delar upp betalningsförfarandet i två steg som gör betalningen möjlig att genomföra offline på ett säkert sätt. Betalaren har ett Digital Cash-konto som senare debiteras. Kontot kan inte övertrasseras och registrerar all betalningshistorik. 

Tävlar tillsammans med Swish i PTS Innovationstävling

Crunchfish deltar tillsammans med Swish i PTS Innovationstävling – Betaltjänster för alla. Tjänsten möjliggör att Swish fungerar i hela landet även där mobiltäckning saknas och gör att alla människor, företag och föreningar som föredrar just Swish kan lita på att den fungerar eftersom risken för driftstörningar elimineras. PTS fattar beslut om vilka sökande som får finansiering att genomföra sitt projekt i juni 2021.

Om Crunchfish 

Crunchfish är ett fintech-bolag och teknisk pionjär med patentsökt Digital Cash-lösning som använder en betalprocess i två steg, först clearing offline följd av online settlement. Crunchfish Digital Cash plånbok gör digital betalning robust och oberoende av nätet. Den är exceptionell flexibel och kan användas med alla typer av betalningslösningar. Crunchfish är sedan 2016 noterade på Nasdaq First North Growth Market med huvudkontor i Malmö och med representation i Indien.

Crunchfish.com/digital-cash 

 

Mer från Crunchfish

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Crunchfish och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?