1515
Annons

Försäkringsbranschen: Ett smörgåsbord för ligor

DEBATT. Försäkringsbranschen oroas över ouppklarade vardagsbrott och en ökande otrygghet. Det är bra med politisk enighet om att stärka polisen. Men det kommer inte att räcka. Det behövs långtgående åtgärder som involverar alla delar av samhället, även näringslivet, anser Christina Lindenius och Mats Galvenius.

Bild:TT
Christina Lindenius och Mats Galvenius
Christina Lindenius och Mats Galvenius

Under 2017 anmäldes nästan 1,5 miljoner brott visar statistik från Brå. Andelen brott som klaras upp har sjunkit under lång tid och är nu nere på rekordlåga 13 procent. För många av de vardagsbrott som också blir försäkringsärenden, som skadegörelse, stölder och bedrägerier, är uppklarandegraden nära noll.

Utvecklingen påverkar människors känsla av trygghet och tillit i samhället. Enligt Brås senaste trygghetsundersökning uppger 29 procent av befolkningen att de i stor utsträckning oroar sig över brottsligheten i samhället. Andelen har ökat med 10 procentenheter på bara ett par år. Särskilt kvinnor upplever ökad otrygghet.

Försäkringsbolagen möter brottsutsatta personer i sin dagliga verksamhet. Bland kunderna är frustrationen stor över att polisen tvingas prioritera bort utredningar av vardagsbrott. Försäkringsbranschen är särskilt oroad över följande tre trender.

Gängkriminalitet i utsatta områden. Vi ser en ökad polarisering av brottsutvecklingen mellan olika bostadsområden. Polisen har identifierat 61 utsatta områden med allvarlig brottslighet och svåra socioekonomiska förhållanden. 23 områden pekas ut som särskilt utsatta. De karakteriseras av allmän obenägenhet att delta i rättsprocessen, svårigheter för polisen att fullfölja sitt uppdrag och parallella samhällsstrukturer. I dessa områden är otryggheten särskilt stor och vardagsbrottslighet i form av inbrott, rån, bilbränder och skadegörelse är hög.

Försäkringsbranschen gör sitt yttersta för att fortsätta erbjuda heltäckande försäkringslösningar till kunder i alla områden. Men butiksägare i brottsutsatta områden som återkommande utsätts för rån och inbrott kommer att få svårt att teckna en försäkring som ger skydd mot sådana händelser om inte utvecklingen vänder.

Försäkringskollektivet kan inte bära de kostnader som uppstår i kölvattnet av att samhällsfunktioner som polis, räddningstjänst, postutdelning, parkeringsövervakning och bibliotek överger de utsatta bostadsområdena. I dessa områden måste alla goda krafter upprätthålla närvaro.

Vi kan lära mycket av de metoder som framgångsrikt användes för att minska brottsligheten i New York. En viktig komponent har varit att etablera en strukturerad samverkan mellan polis, fastighetsägare, skola, myndigheter och näringsliv i varje bostadsområde.

De internationella stöldligorna ser Sverige som ett smörgåsbord. Ligorna står för en allt större andel av exempelvis bostadsinbrott, fordons- och bildelsstölder, båtmotorstölder, stölder från jordbruk och inbrott på byggarbetsplatser.

Svensk Försäkring uppskattar att stöldgods till ett värde av 1–2 miljarder kronor förs ut ur landet varje år. För att bekämpa stöldligorna krävs helt andra insatser, som uthållig spanings- och underrättelseverksamhet, strategisk bevakning av utförselvägar, effektiva rutiner för spårning av stulet gods, befogenhet för tullen att ingripa mot utförsel av stöldgods, bättre internationell samverkan och skärpta straffpåföljder.

Bedrägeribrotten har femfaldigats det senaste decenniet. De bedrivs ofta i organiserad form, till exempel genom bluffakturor, id-kapningar och it-bedrägerier. Bedrägerier mot de offentliga välfärdssystemen blir allt mer sofistikerade vilket spiller över på de kompletterande – och ibland lagstadgade – privata försäkringssystemen. Samordnad analys av information från utbetalande myndigheter och försäkringsföretag skulle väsentligt förbättra förutsättningarna att förhindra organiserade bedrägerier.

Det råder dock en akut brist på specialistkompetens inom polisen för utredning av dessa brott. Inom försäkringsbranschen är frustrationen stor över att inte ens storskaliga och organiserade bedrägerihärvor utreds.

En grundförutsättning för att motverka bedrägerier är att skapa bättre ordning på människors identiteter. Samordningsnummer används i organiserade bedrägerier mot välfärden. Samordningsnummer används även för omfattande bedrägerier med målvaktsbilar, vilka i slutänden belastar försäkringsbranschen med stora kostnader.

Det finns inga enkla lösningar men vi behöver kavla upp ärmarna och ta tag i problemen. Det är hög tid att politiken och näringslivet gemensamt agerar för att bromsa denna utveckling.

Trygghet och brottsbekämpning är högaktuella frågor som väcker starka känslor. Allt högre krav ställs på samhällets förmåga att hantera brottslighet. Genom Trygghetskommissionen som inrättades i fjol vill försäkringsbranschen bidra med ökad kunskap och konkreta lösningar i denna fråga.


Christina Lindenius, vd Svensk Försäkring
Mats Galvenius, vice vd, Svensk Försäkring, vd, Larmtjänst


Är du sakkunnig i en aktuell fråga? Välkommen att sända ditt inlägg till debatt@di.se. Bifoga högupplöst porträttfoto. Textlängd 2.500-6.000 tecken inklusive blanksteg.

Detta är en debatt- och opinionstext. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.
Innehåll från AteaAnnons

Så sätts säkerhet och sekretess i fokus när välfärden digitaliseras

Digitala lösningar skapar bättre och mer effektiv vård och omsorg inom välfärdssektorn – men det finns utmaningar som måste hanteras.

Säkerheten och sekretessen får inte glömmas bort när den nya tekniken introduceras. 

– Det är viktigt att se över helheten och väga vinsterna mot riskerna. Säkerheten måste utvärderas löpande för att se till så att säkerhetsfunktionerna används rätt, säger Carl-Johan Ekelund, informationssäkerhetsexpert på Atea. 

Den nya digitala välfärdstekniken kan göra stor skillnad för brukare, personal och anhöriga. Tekniken kan verkligen revolutionera hur hela verksamheten inom välfärdssektorn bedrivs. Samtidigt som vården och omsorgen blir bättre finns också besparingar att göra.

Exemplen är många. En enda medicinrobot som placeras ut hos en äldre kan exempelvis frigöra 300 timmar för personalen som då kan läggas på andra brukare. Tekniska lösningar som gör det möjligt att skriva journaler direkt på plats eller hålla digitala möten kan också effektivisera arbetet.

Hemmonitorering, som innebär tillsyn och vård i hemmet via digitala möten och teknik som brukarna själva kan använda för att mäta sitt hälsotillstånd, är ytterligare ett exempel. 

– Man ser redan nu att hemmonitorering ger stora vinster. Prover följs upp digitalt och vårdtagaren får snabb återkoppling och vet direkt om något inte stämmer. Det ger bättre koll på den egna hälsan och minskar oron. Hemmonitorering avlastar samtidigt vården och minskar risken för smittspridning, säger Malin Sölsnaes, chef för fokusområdet äldreomsorg på Atea.

Många utmaningar med ny teknik inom välfärden

Men innan vård- och omsorgsgivare investerar i ny teknik måste man säkerställa att alla regulatoriska krav är uppfyllda. 

Hur ska behörigheter regleras och av vem? På vilka servrar lagras patientdata? Uppfyller datalagringen GDPR och andra krav? Hur tar man backup på data och var lagras den? Används rätt säkerhetsnivå när det gäller kryptering? Hur ska personalen veta vilka patientuppgifter som får delas i chattar? Fungerar trygghetslarmen på de nätverk som finns och uppfyller de kraven hos SOS Alarm? Vad händer med inloggningsuppgifter när någon slutar?

– Innan man tar in nya, digitala lösningar för välfärdstekniken är det viktigt att göra ett grundligt förarbete tillsammans med verksamheten, it-avdelningen och andra experter. Annars kanske man sitter där med något som inte uppfyller säkerhetskraven. Ska man bygga på säkerhet i efterhand kan det bli mycket dyrare och sämre. Hela besparingen som den nya välfärdstekniken skulle medföra bara försvinner, säger Carl-Johan Ekelund. 

Atea kan hjälpa till att introducera välfärdsteknik säkert

Atea har lång och bred erfarenhet av att hjälpa kommuner och andra omsorgsoperatörer att bättre dra nytta av den välfärdsteknik och de digitala lösningar som marknaden erbjuder – på ett tryggt, säkert och effektivt sätt. 

– Det råder inga tvivel om att välfärdsteknik är en förutsättning för högkvalitativ vård och omsorg – och för att äldre ska kunna leva självständigt och bo kvar hemma så länge de själva vill och kan. Men fällorna är många när det gäller tekniken. Det gäller att tänka sig för både en och två gånger innan man släpper in en ny, glimrande attraktiv lösning i verksamheten. Här kan vi på Atea hjälpa till, avslutar Carl-Johan Ekelund.

Om Atea

Genom att skapa en it-infrastruktur i världsklass är Atea med och lägger grunden till ett smartare och mer innovativt Sverige.

Läs mer om Atea här! 

 

Mer från Atea

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Atea och ej en artikel av Dagens industri

Debatt: Hyrorna i Stockholm behöver höjas med 9,5 procent

Onsdag 28 september 2022 startar den största samlade hyresförhandlingen i Sverige, ramavtalsförhandlingen för Stockholm. Hyrorna måste höjas rejält - i Stockholm handlar det om en höjning med 9,5 procent från den 1 januari 2023, skriver företrädare för Fastighetsägarna Stockholm. 

I dag inleds Sveriges största samlade hyresförhandling om ett ramavtal för nästa års bostadshyror i Stockholm. Förhandlingen berör direkt nästan 100 000 hushåll i huvudstaden, men i förläningen handlar det om hyresnivåerna i hela Stockholmsregionen. För första gången ska dessa förhandlingar utgå från en modell som bostadsmarknadens parter tagit fram tillsammans. Det är en modell som gör att hyresgästerna inte drabbas fullt lika hårt som många andra hushåll, eftersom hyresvärdarna själva får bära stora delar av kostnadsökningarna. Trots det behöver hyrorna behöva höjas mer än vad vi vant oss vid. I Stockholm handlar det om en höjning med 9,5 procent från den 1 januari 2023. 

Den ekonomiska verkligheten har förändrats snabbt, radikalt och brutalt. Stigande räntor, hög inflation och ett krig i vår del av världen innebär att kostnaderna ökar för alla, både företag och hushåll. Det finns tyvärr heller ingenting som pekar på att de stigande priserna i samhället är ett snabbt övergående problem. Konsumentpriserna är i dagsläget nio procent högre än för ett år sedan. För bygg- och producentpriser handlar det om ökningar med 15 till 25 procent. Det väsentligt höjda ränteläget innebär i praktiken att många fastighetsägare behöver hantera tresiffriga ränteuppgångar.  

I denna nya verklighet inleds nu förhandlingarna om nästa års justering av hyrorna i landets lägenheter. Vi har stor respekt för de förhandlingar som stundar och är mycket tacksamma att bostadsmarknadens parter – Hyresgästföreningen, Sveriges Allmännytta och Fastighetsägarna – enats om en ny, kostnadsbaserad modell där vi har en samsyn om vilka faktorer som ska vara styrande. Samsynen kring grunderna är en styrka, även om modellen nu sjösätts under utmanande omständigheter.   

Om modellen bara hade tagit hänsyn till årets kostnadsutveckling, skulle hyrorna behöva höjas med upp mot 25 procent. Det kommer dock inte att ske, vilket modellen är en garanti för. Det beror på att hyresjusteringen ska bygga på ett snitt av utvecklingen i år och under de närmast föregående åren. För Stockholms del pekar modellen på att hyreshöjningen därför bör kunna stanna på cirka 9,5 procent under 2023. Detta trots att kostnadsökningen för hyresvärdarna är väsentligt högre och handlar om bland annat stigande fjärrvärmepriser, förvaltningskostnader och taxor för vatten- och avlopp. 

9,5 procent är samtidigt en stor höjning jämfört med det vi har vant oss vid. Hyresgästkollektivet är dock skyddat mot många av de kostnader som drabbar den som äger sitt boende. Räntekostnaden för ett bostadslån på tre miljoner kronor, med en räntebindningstid på tre månader, har under året ökat med cirka 2 000 kronor per månad efter ränteavdrag. Om Riksbankens prognos slår in, kommer ökningen om ett halvår att handla om drygt 5 000 kronor per månad. Lägg till de mycket kraftigt ökade kostnaderna för el- och värme så handlar ökningen för många hushåll om minst det dubbla. Utöver detta kan många bostadsrättsföreningar behöva justera sina avgifter för att hantera föreningens gemensamma lån. 

Tack vare den nya hyresförhandlingsmodellen kommer hyresgäster att skyddas mot många av de kostnadsökningar som med full kraft slår mot alla som äger sitt boende. För en normal hyreslägenhet om tre rum och kök motsvarar den föreslagna justeringen av hyran ungefär 700 kronor mer i månaden. Skillnaden mellan dessa 700 kronor och de faktiska kostnaderna kommer hyresvärden att få stå för. Det blir en rejäl ekonomisk utmaning för många hyresvärdar, av vilka majoriteten utgörs av mindre företag med små marginaler. Företag vars enda intäkt är hyran.  

Trots de ekonomiska utmaningarna, avser vi hedra den överenskommelse som träffats mellan bostadsmarknadens parter. Gör vi så, bedömer vi att förutsättningarna för hyresrättens långsiktiga utveckling kommer att stärkas. Om den nya modellen faller, gäller det omvända. Då kommer möjligheten att bygga nya hyresrätter och underhålla befintliga lägenheter att försvåras avsevärt. Tillsammans med Hyresgästföreningen har vi därmed ett stort ansvar att axla i de kommande hyresförhandlingarna.

Oskar Öholm, Vd, Fastighetsägarna Stockholm

Nathalie Brard, förhandlingschef, Fastighetsägarna Stockholm

Detta är en debatt- och opinionstext. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera