Förlegade kalkyler bakom vad som är samhällsekonomiskt

Enligt det traditionella sättet att mäta är höghastighetsjärnvägen olönsam. Men så snäva analyser missar den samhällsutveckling som stora infrastrukturprojekt ger. Vi anser därför att ett bredare synsätt än i dag måste användas när framtida infrastrukturprojekts nytta bedöms, skriver HG Wessberg och Catharina Håkansson Boman, Sverigeförhandlingen.

 

Bild:TT

Sverige växer både befolkningsmässigt och ekonomiskt. Också resandet ökar. Samtidigt brottas järnvägen med nedslitna och överbelastade spår som försämrar punktligheten och försvårar underhållsarbetet. Hårt trafikerade sträckor har i dag inte plats för fler tåg och godset trängs ut på vägarna.

En ny och modern höghastighetsjärnväg skapar inte bara mer kapacitet i järnvägssystemet. Det ger människor större frihet, oavhängigt bostad eller arbete, samtidigt som företagen får bättre möjligheter att attrahera rätt kompetens.

Järnvägen har stor betydelse för att knyta Europas städer närmare varandra. Det är så vi kan stärka ekonomisk tillväxt och integration. Urbaniseringsprocesser pågår överallt på alla geografiska nivåer. Tron att urbaniseringen skulle avstanna på grund av internet, mobiltelefoner och datorer, som gör att vi kan bo och arbeta var som helst, har inte besannats. Tvärtom, hävdar professor Johan Klaesson och forskaren Lars Pettersson, båda verksamma vid internationella handelshögskolan i Jönköping.

Städer är fortsatt attraktivast för näringslivet. Och trots att det produceras allt fler varor så är det i tjänstesektorn som allt fler människor arbetar. Pendling är därför en viktig regional utvecklingsfaktor. Studier visar att pendlingsviljan är hög så länge restiderna kan hållas under en timme. Hur omfattande regionförstoringseffekterna kan bli beror på hur stora arbetsmarknadsregioner som kan växa fram. Helt avgörande blir då hur långt pendlare kan förflytta sig inom pendlingstiden. Det är i detta sammanhang som höghastighetståg framstår som intressanta som en ny typ av snabbare infrastruktur. Att knyta samman landets växande städer med varandra är att stärka dem och därmed Sveriges internationella konkurrenskraft och välfärd.

Funktionella regioner med bra tillgänglighet växer snabbare än andra regioner konstaterar Klaesson och Pettersson. Och parallellt med en växande befolkning ökar även lönenivå och BNP snabbare än genomsnittet.

Vi anser därför att större hänsyn måste tas till regionala utvecklingseffekter vid bedömningen av stora och strukturomvandlande investeringar som en höghastighetsjärnväg. Det är en uppfattning som styrks av Klaesson och Pettersson som menar att uppgiften att skapa samhällsutveckling måste väga tyngre i en samlad bedömning än vad som görs i dag.

Sverigeförhandlingens uppdrag är att koppla samman infrastruktur och bostäder och bidra till samhällsutveckling. Under vårt arbete har vi som företrädare för staten fört dialog och förhandlat med kommuner och regioner längs hela järnvägssystemet. Det har resulterat i stora bostadsåtaganden och höga regionala och lokala ambitioner som nu formaliseras i avtal. Detta är ett gemensamt samhällsbyggande som kommer att få långsiktiga effekter på svensk ekonomi.

Enligt det traditionella sättet att mäta en infrastrukturinvesterings framtida samhällsekonomiska betydelse så är höghastighetsjärnvägen olönsam, liksom alla större järnvägsinvesteringar. Om man i stället utgår från de erfarenheter som följer av regionförstoring och den tillväxt som kan relateras till den så ger det en annan bild. En klassisk kostnadsnyttoanalys speglar inte dynamisk utveckling som ekonomisk tillväxt och ekonomisk integration mellan regioner.

Enligt beräkningar kan en investering på drygt 200 miljarder bli lönsam redan vid en tillväxtökning på 0,03 procent. Med snabba arbetsresor inom och mellan regionerna är det inte ett oöverstigligt mål. Som en jämförelse kan nämnas att om en rörlig helgdag, som till exempel Alla Helgons dag, skulle infalla på en vardag fem gånger av sju istället för alltid på en lördag som den gör nu, skulle det innebära en BNP-minskning med 0,2 procent.

Om höghastighetsjärnvägen är en lönsam investering avgörs inte enbart genom att studera nettonuvärdeskvoter. Det är endast en del av beslutsunderlaget. En slutsats som Klaesson och Pettersson drar är att schabloniserade kostnadsnyttokalkyler är motiverade främst i perspektiv av trafiksektorns roll som infrastrukturhållare. När det sedan gäller det mer utvidgade uppdraget som samhällsutvecklare, och ekonomiskt strukturomvälvande projekt som en investering i nytt järnvägsnät för höghastighetståg innebär, krävs ett vidgat underlag med analyser.

Vår egen slutsats är att trafiksektorns roll måste ses som samhällsutvecklare snarare än som infrastrukturhållare när det gäller höghastighetsjärnvägen.

HG Wessberg

Catharina Håkansson Boman

Sverigeförhandlingen


Detta är en debatt- och opinionstext. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder Dagens industri möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten. De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till di.se. Dagens industri granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen di.se. Läs mer om kommentering här.

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?