1515
Annons

Företagsfientligt EU-förslag

DEBATT. Om EU-kommissionen får som den vill är risken stor att företag får sämre tillgång till riskkapital, att näringslivets dynamik och förnyelseförmåga hämmas och att incitamenten för de investeringar och innovationer som krävs för en klimatsmart omställning försvagas, skriver Gabriel Urwitz och Per Strömberg, Swedish House of Finance.

BOLAGSSTYRNING. Kommissionens förslag kommer utan tvekan leda till en sämre fungerande aktiemarknad, skriver Gabriel Urwitz och Per Strömberg. På bild EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen.
BOLAGSSTYRNING. Kommissionens förslag kommer utan tvekan leda till en sämre fungerande aktiemarknad, skriver Gabriel Urwitz och Per Strömberg. På bild EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen.Foto:Francisco Seco

EU-kommissionen (DG JUST) har nyligen tagit ett initiativ som i korthet går ut på att ändra medlemsstaternas aktiebolagsrättsliga regler rörande styrelsens sammansättning och uppdrag, för att därigenom minska vad man kallar näringslivets kortsiktighet och bidra till en ”hållbar” utveckling.

Förslaget hör mer hemma i Grönköpings Veckoblad än som ett seriöst förslag som har långtgående konsekvenser, eftersom det är helt undermåligt och inte är baserat på någon som helst vetenskap eller ens elementära kunskaper i ekonomi. Om förslaget blir verklighet är risken stor att svenska och europeiska företag får sämre tillgång till riskkapital, att näringslivets dynamik och förnyelseförmåga hämmas och att incitamenten för de investeringar och innovationer som krävs för en klimatsmart omställning försvagas.

Kommissionen har låtit revisionsfirman EY utarbeta en rapport, ”Study on directors’ duties and sustainable corporate governance”, som underlag till kommande regleringsförslag. Rapportens övergripande syfte är att ”assess the root causes of short termism in corporate governance”. Kortsiktighet definieras i termer av storleken på företagens vinstutdelningar och återköp av aktier i relation till bland annat företagens redovisade resultat. Enligt rapporten driver företagsledningar, styrelser och aktieägare samfällt på mot samhällsekonomiskt skadligt höga utbetalningar till ägarna, vilket i sin tur motverkar vad som kallas en ”hållbar utveckling”.

Rapporten definierar kortsiktighet som kvoten mellan företagens utdelningar och aktieåterköp och företagens nettointäkter. Ju högre kvot desto större kortsiktighet är rapportens tes. Detta trots att man samtidigt säger ”there is not any defined threshold above which one can state that the focus on short term is excessive”. För Sverige är siffran knappt 39 procent. Är detta högt eller lågt? Det finns ingen vetenskaplig grund för att svara på den frågan och rapporten har naturligtvis inte själv något svar.

I rapporten saknas helt resonemang om det viktiga samspelet mellan riskkapitalförsörjning och näringslivets dynamik, det vill säga om marknadens roll att allokera finansiella resurser till samhällsekonomins nödvändiga investeringsverksamhet. Dynamik och förnyelse i näringslivet kräver att inlåsningseffekter undviks. En helt avgörande mekanism i en väl fungerande marknadsekonomi, och i synnerhet för en liten öppen ekonomi som den svenska som är utsatt för global konkurrens och som hela tiden måste kunna ställa om, är dels att företagen kan utveckla sin egen affär. Dels att det går att omfördela riskkapital från företag som saknar lönsamma investeringsalternativ till framtidsinriktade företag med lönsamma projekt.

Rapporten verkar bygga på föreställningen att utdelade medel ”försvinner” i privat konsumtion och glömmer bort att de medel som betalas till aktieägarna ger underlag för skatteintäkter och reformer och till största delen återinvesteras i näringslivet.

Dessutom är många aktieägare – forskningsstiftelser, donationsfonder och långsiktiga ägare av ”kött och blod” – beroende av ett flöde av inkomster från sina aktieinnehav. Om man får detta flöde i form av aktieutdelningar kan man behålla sina aktier, i annat fall måste man regelbundet sälja av sina aktieinnehav, vilket skulle innebära att en utdelningsbegränsning skulle bidra till ökad kortsiktighet snarare än tvärtom.

Vad gäller kopplingen mellan utdelningar, styrelsens sammansättning och mandat å ena sidan och hållbarhetsmål å andra sidan kan rapporten inte visa på någon kausalitet. Som en anekdot kan noteras att ECB (europeiska centralbanken) nyligen publicerade en rapport som visar att företag i länder med effektivt fungerande aktiemarknader uppvisar lägre koldioxidavtryck än länder med sämre fungerande aktiemarknader. 

Aktiemarknaden är global och sedan 2005 har Europas andel av det globala börsvärdet för icke-finansiella företag nästan halverats medan USA:s och Kinas dominans ökat. Europas andel av det globala börsvärdet för icke-finansiella företag är i dag bara 10 procent. Något som borde leda till eftertanke i Bryssel. Kommissionens förslag kommer utan tvekan leda till en sämre fungerande aktiemarknad och därigenom minska företagens tillgång till kapital för framtidsinriktade investeringar. Viktigt är att den svenska regeringen, fackföreningsrörelsen och näringslivet ser till att EU-kommissionens initiativ aldrig förverkligas.

Gabriel Urwitz, ordförande Swedish House of Finance

Per Strömberg, professor och chef Swedish House of Finance


Debatt: Staten måste möta näringslivet i Sälen

När basindustrin ropar ställer staten upp med resurser. Det är hög tid att staten också förstår vikten av en fungerande besöksnäring, skriver företrädare för besöksnäringen i Sälenfjällen.  

Foto:Jack Mikrut

Sälenfjällen är norra Europas största fjälldestination (världens 16:e största) och befinner sig i en expansionsfas av aldrig skådat slag och med ett investeringstryck som vi tidigare inte trott var möjligt. Från att ha varit en vinterdestination sker i dag en snabb förflyttning mot en omfattande helårsverksamhet. Den närmaste tioårsperioden kan vi räkna med nya investeringar motsvarande 480 000 kronor/kommuninvånare vilket torde vara unikt i vårt land. Samma investeringstakt i Stockholms stad skulle innebära 480 miljarder kronor.

Besöksnäringen nämns allt oftare som en framtidsbransch med hög tillväxttakt och ökad sysselsättning. Den nämns som en basnäring med allt större betydelse både nationellt och regionalt. Besöksnäringen kan inte flyttas, den skapar jobb och tillväxt där den befinner sig. Tillväxttakten i Sälenfjällen är hög och i dag sysselsätter näringen i vår kommun drygt 8.000 personer vintertid. Det är en extremt hög siffra för en kommun med 10 000 invånare. Omräknat i årsarbeten motsvarar dagens sysselsättning drygt 2 500 årsarbeten.  

Sälenfjällen är under stora delar av året Dalarnas i särklass största stad. Vi hyser under högsäsong en befolkning motsvarande Västerås och brukar tala om en ”stad på fjället”. En stad på fjället behöver sin infrastruktur och den har vi till största delen skapat på egen hand. Vår kommun kan i dag erbjuda näringen både el-, avlopp- och vattenförsörjning i en omfattning som är relevant och utbyggnaden fortsätter i snabb takt. 

Men möjligheten att ta sig till och från Sälenfjällen följer inte riktigt den utvecklingstakt som näringen och kommunen kunnat förvänta sig. Vi för en ständig dialog med Trafikverket om förbättring/investering i vägnätet och arbetar i dag fokuserat med tillkomsten av ytterligare laddinfrastruktur längs våra tillfartsvägar liksom frågan om etablering av järnväg fram till Sälenfjällen. 

När den traditionella basindustrin kallar, då ställer statsmakten upp mangrant och bygger vägar och tågräls, man erbjuder trafikplikt för flyg, utbildningar och allt annat som kan vara bra för den lokala utvecklingen. 

Men vi har en annan upplevelse. Även om vår näring på högsta politiska nivå framhålls som viktig och prioriterad är det oftast enbart en läpparnas bekännelse. Vår näring är inte lika konkret och påtaglig som den traditionella med sina stora skorstenar och mullrande fabriker. Vår näring bygger till stor del på tjänsteleverens, den är fördelad över många arbetsställen och blir därför inte lika påtaglig och konkret.

Hade det varit fråga om en nyetablering av en aktör från traditionell basindustri, med tusentals arbetstillfällen uppe på en fjällsida, hade det sannolikt varit en smal sak att säkra både relevanta väguppgraderingar, rälsbyggnation och att säkra tillgängligheten via en allmän trafikplikt till vår flygplats. 

Men nu är det inte den traditionella basindustrin vi driver och utvecklar, utan landets största och mest avancerade besöksnäringsdestination. Då hamnar frågan, plötsligt, i en annan dager. Vi ser ofantliga möjligheter för en fortsatt, och hållbar, utveckling i Sälenfjällen. Vi kommer att kunna anställa ännu fler medarbetare året runt och kommer att kunna locka ytterligare spetskompetens till våra företag. 

Få besöksorter kan mäta sig med Sälenfjällen vad beträffar möjligheter till att bedriva aktiv hälsofrämjande verksamhet för unga, medelålders och äldre besökare.

Vi kommer att kunna erbjuda en säker framtid med nytt boende och en prioriterad skola för dem som vill flytta till oss. Vi kommer att kunna utvecklas som destination tillsammans med dem som kommer hit.

Men då måste staten möta upp på samma sätt som man gör när den traditionella näringen kallar. Vi ser framför oss att staten:

Genomför nu planlagda väginvesteringar.

Beslutar om trafikplikt till Scandinavian Mountains Airport.

Stöder oss i våra satsningar på en ökad elektrifiering och vätgasdrift/produktion.

Bistår oss i etableringen av järnvägen från Malungsfors fram till Sälen. 

Stefan Sjöstrand, VD SkiStar AB

Tomas Berg, Destinationschef SkiStar Sälen

Johan Thorn, VD Stöten i Sälen AB

Gustav Eriksson, VD Kläppen Ski Resort AB

Gunnar Lenman, vd Scandinavian Mountains Airport 

Anders Bjernulf, VD Destination Sälenfjällen 

Hans Unander, KSO Malung-Sälens kommun

 

 

 


Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?