1515
Annons

Företag har en historisk chans att påverka Kina

DEBATT. Handelskonflikten mellan Kina och USA har satt fokus på den kinesiska ekonomin och landets villkor för utländska investeringar. Företag har en historisk möjlighet att vara med och vägleda världens näst största ekonomi, skriver Europeiska handelskammaren i Kinas ordförande Mats Harborn.

Foto:Maja Suslin

Denna vecka möttes the annual economic work conference i Peking. Det är mycket symboliskt eftersom för exakt 40 år sedan hölls den historiska tredje plenarsessionen under kommunistpartiets 11:e konferens, vilket blev startskottet för Deng Xiaopings reformpolitik. Sedan dess har livssituationen för fler människor förbättrats under kortare tid än någonsin under mänsklighetens historia.

Jag började läsa kinesiska för 40 år sedan som ung gymnasist vid United World Colleges of the Atlantic i Wales och har sedan dess kommit att leva och arbeta i Kina i över 26 år och har fått vara både observatör till och delaktig i en makalös förändringsresa på alla plan. Det är att tid stanna upp, titta tillbaka på dessa fyra decennier och blicka framåt.

2001 blev en milstolpe för Kina och världen i och med att Kina gick med i WTO. Man kan betrakta detta som avstampet för globalisering 2.0. Att så många människor under så kort tid blev medlemmar i världsekonomin har påverkat både Kina och världen i grunden.

1980 stod Kina för ynka 2,3 procent av global BNP och 1 procent av världshandeln. I dag är Kina världens största handelsnation – världens verkstad – och står för 13 procent av världshandeln och 17,3 procent av global BNP. Inom ett par decennier kommer Kinas BNP sannolikt att ha gått om USA:s.

När ett så stort land på så kort tid blir en integrerad del i världsekonomin och samtidigt befinner sig i en rörelse från planekonomi mot marknadsekonomi uppstår spänningar. Två olika ekonomiska utvecklingslogiker möts. Detta är roten till den handelskonflikt som har uppstått mellan Kina och USA och är en av orsakerna till friktion inom WTO.

Samtidigt har ”världens verkstad” överöst världen med billiga konsument- och insatsvaror, vilket bidragit till att hålla inflationstrycket i västvärlden nere under snart två decennier. Annorlunda uttryckt kan man säga att Kina har lånat ut sin miljö, arbetskraft och infrastruktur så att billig produktion har kunnat ske där dess negativa effekter hamnar långt från våra egna samhällen. Under denna period var detta win-win. Kina kunde skapa tillväxt och västvärlden kunde hålla priser nere.

Kina kom också att bidra till den globala ekonomin under både Asiens finanskris 1997 när man valde att inte devalvera sin valuta, men ännu viktigare drygt tio år senare under den globala finanskrisen när Kina genom ett 4 000 miljarder kronor stort stimulanspaket höll sin BNP-tillväxt uppe.

Kina blev då draglok för världsekonomin och bidrog på ett betydande sätt till att undvika fritt fall i en krisande global ekonomi. Återigen var detta inledningsvis win-win. Kina behövde säkerställa sin egen politiska stabilitet och världen behövde tillväxt. Priset för Kina blev dock högt.

Redan under president Hu Jintaos och premiärminister Wen Jiabaos första mandatperiod 2002–2007, stod det klar för dem att Kina behövde byta utvecklingsmodell och introducera marknadsekonomins dynamik i sin ekonomi. Dessvärre saknade de mandat och timing. Det stora stimulanspaketet kom i stället att kraftigt förvärra de strukturproblem som den kinesiska ekonomin redan led av.

Till det ska läggas utbredd korruption, allehanda skandaler som rubbade medelklassens förtroende för den politiska ledningen och starka centrifugalkrafter som hotade att splittra landet.

Det var detta korthus som Xi Jinping och Li Keqiang tog över 2012–2013. I november 2013 presenterade de det så kallade beslutsdokumentet som i 60 punkter beskriver hur Kinas utvecklingsmodell slutgiltigt ska förändras.

De två principer som genomsyrar detta dokument är: att marknadskrafterna ska spela en avgörande roll i samhällets resursallokering och att utveckling ska syfta till att höja befolkningens livskvalitet. Fullt genomfört innebär det ett paradigmskifte av den kinesiska utvecklingsmodellen. Motståndet är dock stort från särintressen.

En utbredd okunskap och kompetensbrist håller också tillbaka förändringstakten och många anomalier i Kina är ett uttryck för en dragkamp mellan dessa olika krafter. Paradigmskiftet pågår dock och rör sig på det hela taget i utstakad riktning.

Stundtals höjs röster att det var fel att släppa in Kina i WTO. Kina skulle ju bli som vi, politiskt och ekonomiskt. 17 år efter WTO-inträdet kan vi konstatera att ekonomiskt har Kina aldrig varit mer integrerat i och beroende av världsekonomin. Denna trend fortsätter och förefaller irreversibel. Vart Kina slutgiltigt är på väg politiskt är fortfarande för tidigt att säga. Kinas moderniseringsresa lutar sig mot en fortsatt stark och globalt integrerad ekonomi och det i sig kräver fortsatta breda reformer av samhället.

Under president Xi Jinping vill Kina återta sin plats i världen och vill bli en modern ekonomi. Därför sjösätts stora initiativ som Belt and Road, China Manufacturing 2025 och en våg av kinesiska investeringar i omvärlden. Takten har varit hög, vilket har mött både motstånd och rest frågetecken. Nu ser vi antydan till att man har lyssnat på kritiken och är beredd att tänka om.

Till skillnad från vad många hävdar, kan Kina påverkas. Jag vet, från min egen erfarenhet och från arbetet i Europeiska handelskammaren att Kina inser att för att lyckas med sin samhällsomställning och för att skapa hållbar ekonomisk utveckling behöver regelverk skrivas om och här söker landet stöd och inspiration utifrån. Omvärlden kan alltså vara med och forma morgondagens Kina genom konstruktivt engagemang.

Därför är konfrontation inte bästa vägen fram och det är uppmuntrande att USA och Kina under det nyligen avslutade G20-mötet enades om vapenvila och om fortsatta förhandlingar i en handelskonflikt som för sin lösning kräver långtgående och strukturella reformer i Kina. Här finns inga snabblösningar.

Men även företag har ett stort ansvar att vara med och påverka, för det är de som dagligen lever med fungerande eller icke-fungerande regelverk och som har erfarenhet av att verka i länder som befinner sig i olika utvecklingsfaser. Med sådan kunskap och med visioner om hur olika industrier kan utvecklas har företag en historisk möjlighet att vara med och vägleda världens näst största ekonomi.

Mot denna bakgrund är min retoriska fråga till den Europeiska handelskammarens medlemmar (och till svenska företag): hur fördelas de globala resurserna för påverkansarbete mellan Washington, Bryssel och Peking? Svaret borde vara givet.

 

Mats Harborn, ordförande, European Union Chamber of Commerce in China


Innehåll från Advokatfirman DLA PiperAnnons

Cyberattacker, eller "when the shit hits the fan” – Hur ska du agera?

Cyberattacker har idag blivit ett konkret hot för alla företag. Samtidigt har du som företagare ofta en skyldighet, på grund av regelverk i olika länder och sektorer, att utreda vad som har hänt och vidta åtgärder. Om detta inte görs på rätt sätt kan det leda till omfattande sanktioner, skadestånd och badwill.

– En trend är att hackare i allt högre grad än tidigare inte bara använder affärskritisk information utan även personuppgifter som ett påtryckningsmedel i samband med de utpressningskrav som framställs. Ofta har de redan innan det drabbade företaget märkt attacken varit inne och hämtat ut känslig data, säger Arthur Csatho, Advokat specialiserad inom försäkringsrätt på DLA Piper.

Tack vare internationalisering och digitalisering lagrar företag alltmer personuppgifter om personer i olika länder. Samtidigt tillkommer fler komplexa regelkrav globalt och inom olika sektorer som företag måste förhålla sig till, som exempelvis GDPR som specifikt skyddar personuppgifter.

– När en cyberattack sker kan du inte luta dig tillbaka och låta polisen utreda vad som hänt, du måste själv agera och utreda det inträffade. Dessutom kräver GDPR och liknande regelverk utanför EU att du ska ha en organisation som är byggd för att skydda personuppgifter. Sammanfattningsvis finns det både skyldigheter kopplade till att försöka förhindra attacker och skyldigheter kopplade till när en attack ändå sker, säger Jennie Nilsson, Advokat specialiserad inom dataskydd och informationssäkerhet på DLA Piper.

Cyberförsäkring viktigt i företagets skydd

I förberedelserna inför en eventuell cyberattack är det viktigt att se över sitt försäkringsskydd. Den vanliga företagsförsäkringen täcker sällan de avbrott, skadestånd och kostnader som uppstår vid cyberattacker. En fråga som har diskuterats är om cyberförsäkringar exempelvis kan täcka sanktionsavgifter kopplade till GDPR som i många fall kan bli väldigt kostsamma.

– Företag bör verkligen säkerställa att avtal med olika samarbetspartners och försäkringsvillkor ger det skydd de vill ha vid en cyberattack. En cyberförsäkring som utöver att täcka kostnader för själva attacken, även erbjuder assistans och experthjälp i de länder man verkar i för att kunna detektera och praktiskt hantera en väldigt jobbig situation, är ofta bra att ha, berättar Arthur Csatho.

DLA Piper bistår företag med både det förebyggande arbetet, att exempelvis strukturera upp verksamheten samt dokumentera hur detta ser ut, och när attacken väl har skett. 

– Vi är en global advokatbyrå och kan snabbt analysera vad företaget behöver göra i respektive land där verksamheten har påverkats. Hos oss får företaget en kontakt, oavsett hur många länder de har verksamhet i. Vi stöttar bland annat med att se över de avtal som finns, hur de reglerar ansvar och vilka anmälningsplikter företaget behöver förhålla sig till mot exempelvis myndigheter. När en attack sker är situationen mycket hektisk, och då kan det vara skönt att ha en global samarbetspartner som vet vad som behöver göras, säger Jennie Nilsson. 

Om DLA Piper

Vid Sergels torg, med utsikt mot konstnären Edvin Öhrströms glödande glaspelare Kristall, har den globala advokatbyrån DLA Piper sitt stockholmskontor sedan i början av 2021. Byggnaden är miljöcertifierad enligt de högsta krav som finns på marknaden. Advokatbyrån DLA Piper erbjuder rådgivning inom affärsjuridikens alla områden. Byrån har de senaste åren haft en stark tillväxt och i dag finns drygt 200 medarbetare på kontoret i Stockholm. Med verksamhet i över 40 länder räknas DLA Piper till en av världens främsta advokatbyråer. 

www.dlapiper.se 

Mer från Advokatfirman DLA Piper

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Advokatfirman DLA Piper och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?